Lördagsfråga: Fyra ger fem

Bormanns träd

Berghof, Obersalzberg, Berchtesgaden - ett av Hitlers högkvarter, och det ställe där han helst höll till. (Läs mer om bl.a. detta i faktoiden om Örnnästet.) Naturen och utsikten över de bayerska alperna är verkligen anslående, vilket antyds även i denna lilla bildserie. Men här är det ett helt annat "minnesmärke" som skall uppmärksammas.


Jämför denna bild med den ovan. Ser ni något som skiljer sig?

Nazister gillar marscher och parader, och otaliga sådana gick förbi Berghof. Då fick Führern stå och se lagom imponerad ut, och ofta stod han på gräsplätten till höger. Ibland i timtal i sol och värme, och så hände det sig att han beklagade sig om detta för Martin Bormann (som vid det laget var sekreterare åt Hess men även utförde tjänster åt Hitler - t.ex. var det osannolika bygget Kehlsteinhaus, beskriven i länken ovan, en present från honom). Denne såg 1937 till att plantera ett träd där, inte något hämtat i närheten (som t.ex. de till vänster som man tidigare sett till att såga ner), utan en lind från en plantskola i München.


Sommaren 1945. Berlin har fallit, Hitler är död, Tredje riket är icke mer. Berghof bombades intensivt på slutet, och det är en grundligt utbränd och plundrad ruin vi ser här. Linden står kvar, medfaren men ändå.


Sommaren 1946. Några höjdare besöker Führer-högkvarteret (förkortat FHQ på tyska). Bormanns träd har som synes klarat sig utmärkt. På det sitter en skylt med texten EINTRITT FÜR ZIVIL VERBOTEN, "Civila äga ej tillträde" - underförstått tyska civila.


2000-tal. Berghof har sprängs, jämnats med marken, och täckts med jord. Nu finns ingenting kvar som minner om vad som varit - där poängen är att slippa få en nynazistisk helgedom.

Fast när man sågade ner Bormanns träd, när det nu inträffade, så var anledning nog inget djupare än att det var lite för stort och stod lite för nära vägen. Men livskraft har det, som synes, fortfarande.


Bilder och fakta från Berghof-sidan på förträffliga sajten ThirdReichInRuins.com, som i sin tur tackar Guy Dartois och Ralf Hornberger för uppgifterna om just denna flisa historia.

Rönnbärsvinter

Om det är mycket rönnbär på träden så innebär det att vintern kommer att bli - ja, vad? Det beror tydligen på var man frågar.

I norr så betyder mycket rönnbär = mild vinter. Att rönnarna inte vill bära tunga bördor är en sorts förklaring som ges, fast den har väl inte ens de lättrognaste uppfattat som något annat än en minnesregel (kan man hoppas).

I söder så betyder mycket rönnbär = kall vinter. Ibland hänvisas till bondepraktikan, om det stämmer vet jag inte, så pigga som folk verkar vara på att tillskriva praktikan allehanda ting som man tycker skulle kunna stå där.

Om det finns någon faktisk koppling? Ja, vad tror ni? :-)

- I själva verket så är det precis tvärtom: väder styr organismen - och produktionen av bär. En kall sommar ger lite bär.

- Ulf Sperens, doktor i ekologisk botanik, GT 8 oktober 2009

Nu är väl sådan här skrock av den harmlösaste tänkbara sorten, ifall det är någon alls som tar den på allvar, vilket det visserligen säkert är. Men försämrar sådant det skeptiska immunförsvaret, eller kvittar det? Det vore nog intressant att studera.

Nyhetsmorgon, TV 4

Om allt gått vägen - skriver detta i förväg dagen innan - så skall jag på tisdagens morgon medverka i TV4:s morgonsoffa. Återkommer när jag vet hur det blev.

TV 4: Nyhetsmorgon

Uppdaterat: Jovars, det blev väl OK, tycker jag. Tre korta inslag utspridda över morgonen.

TV 4 Nyhetsmorgon: Han tar död på våra vanligaste myter

Lördagsfråga: Nävar

1. Ur en manual för en Panzerfaust, ett behändigt pansarskott som fick stor användning under andra världskriget. Tydligen används beteckningen även om moderna motsvarigheter, som Panzerfaust 3 (ty.).
2. Den store poeten Goethe, som bland annat skrev pjäsen (eller pjäserna) om den märklige alkemisten Faust.
3. Wilhelm II, kejsare av Tyskland fram till 1918 då han fick abdikera. På grund av en komplicerad förlossning skadades hans vänstra arm på något knepigt sätt (Erb's palsy kallas det), den blev förkrympt och försvagad. Detta kom han givetvis att dölja så väl det bara gick, och det är inte helt lätt att hitta bilder där det syns.
4. Den exploderande knytnävens väg var det första stora fighting-spelet för hemdatorer.

Tredje rikets jätteklump

Schwerbelastungskörper = "belastnings-klump", fritt översatt. Idén är att ta reda på hur marken klarar av ett tänkt bygge genom att först provbelasta.


När man väl fått några andra punkter på Tredje rikets dagordning uppklarade så skulle man, var det tänkt, ta itu med det nya Berlin, världshuvudstaden Germania, på allvar. Längst upp i norr i denna modell ser man folkhallen Volkshalle, ett osannolikt bygge i vars kupol S:t Peterskyrkan skulle fått plats. Och även om den var det överlägset största bygget så var det långtifrån det enda i kolossalformat, längre ner ser man t.ex. den 100 meter höga triumfbågen. Med mycket mer.

Ett tekniskt problem: Berlin ligger i ett vattenland, med många floder och sjöar, och har relativt mjuk mark; själva namnet kommer kanske från ett gammalt polabiskt ord som betyder just träsk (det finns en del folketymologiska kopplingar till björn, Bär, men det är alltså efterhandskonstruktioner). Hur skulle det gå med sådana där jättebyggen?


Det var för att ta reda på detta som man 1941 - samtidigt som man anföll i öst - tillverkade och placerade ut en "byggnad" vars enda funktion var att väga jättemycket. Den ligger vid Dudenstrasse, nära flygplatsen Tempelhof. Den är 18 meter hög och väger, enligt uppgift, drygt 12 000 ton.


Hur gick testet? För att marken skulle anses bärkraftig nog skulle klumpen inte sjunka mer än 6 cm på tre år. Facit: 18 cm.


Å andra sidan skulle Berlin snart nog se ut så här.


Wikipedia: Schwerbelastungskörper

Lördagsfråga: En och fyra

En är lite långsöktare än de andra. Åtminstone på det sätt jag tänkt ut.

Doktor Dahlqvist förvillar

Annika Dahlqvist (med Doktor Dahlqvists blogg) har gjort sig mest känd som förespråkare för LCHF-kost: low carb high fat, lite kolhydrater men mycket fett. Jag har studerat den debatten på håll och ibland förundrats över tonläget, men jag saknar såväl kunskaper som intresse för att engagera mig på allvar.

Men det blev intressantare när hon häromveckan skrev och sade saker som att LCHF-kosten skyddar mot infektioner, kritiserade massvaccinering, med mera. En del förstorades upp i skymningspressen vilket Dahlqvist kritiserade, för all del, men i ljuset av hennes karriär i stort så var beslutet att avsluta hennes tjänst som timvikarie självklart. Som till exempel när hon kritiserar influensavaccinet på grund av dess innehåll av kvicksilver. Halterna är på några mikrogram per dos, eller ett gram på hundratusentals doser. Det är i samma storleksordning som kvicksilverhalten i en portion insjöfisk. Att underblåsa denna irrationella skräck för vaccinering är fullkomligt onödigt och ansvarslöst.

Men det är onekligen inte fullt lika tokfel som den medicinska pärla till groda som nu levererats på hennes blogg, min markering:

[Viruset A(H1N1)] består av genmaterial från säsongsinfluensa-, svininfluensa- och fågelinfluensavirus.

Virus kan inte i naturen blanda sig på detta sätt. Virus kan mutera, men de har ingen sexuell förökning som kan blanda genmaterial. Detta innebär att det nya viruset är tillverkat i laboratorium, sannolikt av läkemedelsföretag. Sedan planterar de viruset på strategiska ställen i världen så att det utbryter epidemier.

- Annika Dahlqvist: Mera om influensan

Att mikroorganismer som virus kan utbyta genetiskt material på detta sätt är ett oomstridligt faktum. Alla läkare vet det - borde veta det. Jag visste det, utan att vara medicinare det allra minsta. Påståendet är heller inte taget ur sitt sammanhang, och hon upprepar det även med eftertryck bland kommentarerna (med gliringar åt de skeptiska).

Något senare börjar hennes självsäkerhet krackelera:

Ja jag är ju inte någon specialist på detta med virus. Jag tyckte att det lät troligt att ett läkemedelsföretag har konstruerat hela apparaten.

Liksom:

Ja, en fråga är tydligen om virus kan blanda sina genuppsättningar eller inte. Jag fick uppfattningen att de inte kunde det, men sen påstods det att de kunde det. Var läser man bäst om detta? (Det är inte ens säkert att de visste detta när jag läste grundkursen i virologi på 70-talet?)

Det är möjligt att horizontal gene transfer var mer teori än bevisad kunskap på 70-talet (se avsnittet om dess historia). Men att en faktisk läkare med faktisk legitimation kan stoltsera med sin okunskap om något som faktiskt varit etablerad kunskap i bra många år, det är rätt häftigt. Och att hon utan att tveka tar till en konspirationsteori, som alltså går ut på att folk suttit och utvecklat sjukdomar som släpps ut i världen för att sedan tjäna pengar på vaccinen, eller vad poängen nu är, det är obeskrivligt.

Anna Bäsén skrev häromdagen att Fettdoktorn har spårat ut totalt och ifrågasatte läkarlegitimationen. Och då var det ändå innan ovanstående konspirations-teori kungjordes.

Ifall ni inte sett den tidigare kan jag passa på att rekommendera bloggen orsakverkan, som Dahlqvist-posten När all tvekan till slut undanröjs.

Bonus: Clas Svahn på DN levererar dagens bästa rubrik ur arkiven: Vätebomben bakom den nya influensan?

Sjuka av vaccinet

Skymningspressens expressiva löp + förstasida av igår gick ut på att späda på rädslan för vaccineringar. Såväl den aktuella som i stort.

Expressen: De blev sjuka av vaccinet

Anna Bäsén, årets folkbildare, svarade med att hon minsann tänker ta sitt ansvar, och gå och vaccinera sig.

Vilket på tidningens förstasida summerades: SJUKA AV VACCINET (där de utfrågade utgjordes av tre usk:or + en tandhygienist, som mycket väl kände till läget med risker för biverkningar) och så Anna Bäsén: "Jag chansar inte med mitt liv!"

Poängen är, givetvis, att förvränga utsagan till dess motsats. Bäsén har inte sagt att vaccineringen skulle vara farlig, tvärtom; men E-skrutten hon jobbar för fixar ändå den vändningen, eftersom (gissar jag vilt) den säljer fler lösnummer.

Anna Bäsén blev som sagt utnämnd till Årets folkbildare 2009 av föreningen Vetenskap och Folkbildning, där undertecknad händelsevis är medlem i styrelsen

Anna Bäsén skulle kanske se sig om efter ett bättre jobb? Där hon t.ex. inte blir missuppfattad med flit i löpsedlarna.

Pippialia

I böckerna hade Pippis häst inget namn. Det var först i filmerna som han började kallas Lilla gubben. Denna upprörande upplysningar återfinns på Wikipedia. Kan någon påläst bekräfta eller vederlägga?

Däremot kan jag, vid närmare eftertanke, ur egen hågkomst bekräfta att Herr Nilsson är en markatta i böckerna. Alltså inte en dödskalleapa.


Dödskalleapa: Ekorrapa, Samiri scireus


Markatta: Wolfs markatta, Cercopithecus wolfi

En påtaglig skillnad är gripsvansar finns hos sydamerikanska apor (som dödskalleaporna och de närbesläktade kapucineraporna) men inte afrikanska (som markattorna). Men det finns väl inget ställe i någon av böckerna där herr Nilsson hänger i svansen..?


Wikipedia: Pippi Långstrump

No gonna playgerise

På faktoider.nu länkar jag till bra många bra sidor. Många med kvalitéer utöver de som direkt föranlett länkningen. Som till exempel den Vincent van Gogh-FAQ som innehåller en prima beskrivning av episoden med van Goghs öra, men även följande exempel på ett faktiskt mail som den ansvarige faktiskt tagit emot:

Hi my teacher gave the whole class report to do on a artist it has to be six pages long she does want to know about his personal life on van gogh just his work could u send me some info like 5 pages long of course i'm not gonna playgerise i'm gonna read threw it word it in my way so could you send me info on van gogh like 5 pasge on him not his personal life

Jag har hittills fått helt få direkta "hemläxor", om än inte fullt så krattiga som ovan - få se om de blir fler framigenom. Tess dess kan jag roa mig med den respons som jag tipsade om i bloggposten Greatest kommentarer.

Lördagsfråga: Fail

1. Jag vet inte varifrån denna patch för Apollo 20 kommer ifrån; den angivna besättningen är gissningar, inte mer. Men säkert är att expeditionen aldrig kom till stånd (WP), till skillnad från vad en del lättrörda konspirations-tokar fått för sig (jfr Soultravel).
2. Detta är en annons från 1984, för spelföretaget Imagine och deras två kommande och mycket omtalade megagames, Bandersnatch och Psyclapse. Inget av dem skulle se dagens ljus, dels för att företaget konkade innan dess efter en del märkliga turer, dels för att i synnerhet det senare verkar ha varit en ren papperskonstruktion (det är också därför Wikipedia bara har en artikel om det förra).
3. Jurassic Park-loggan är frågans slamkrypare; det jag här syftade på är den JP:IV som enligt uppgift varit på gång sedan ... 2002. (Just när jag skriver detta kommer jag på att den första filmen hade en reklamslogan "65 million years in the making". Ha ha.) Om Michael Chrichton hade en tredje bok i serien på gång när han avled ifjol känner jag inte till.
4. Indiana Jones and the Iron Phoenix började utvecklas som ett dataspel, men lades ner av olika orsaker (som det ofta är) och blev istället en serie.

Hans fann snabbt den gemensamma nämnaren, eller nära nog: saker som inte funnits på riktigt.

Viral ironi: Helen Chadwick

Helen Chadwick: Viral Landscape no. 3 (1989)

När Chadwick fick sitt genombrott i slutet av 1980-talet var ordet viral ännu enbart en medicinsk term; för på den här tiden, barn, mailade man inte Youtube-länkar kors och tvärs, ty sådant fanns inte. (Nej, vi lekte med kottar! Som vi mailade ... Nej. Ursäkta.)

Fläckarna som syns i hennes virala landskap är celler från henne själv, fotograferade i mikroskop. Om där finns eller är tänkt att finnas djupare betydelser vet jag inte; modern konst är lite svår att studera även i den bemärkelsen. Men nog är det en märklig ironi att hon 1996 avled sedan en virusinfektion angripit hjärtat.

Wikipedia: Helen Chadwick


Jo, en sak till: Ikväll kl 20-22 går programmet Verkligheten i P3. De skall bl.a. studera den märkliga kinesiska historien om den svenska kvinnostaden Shakebao (som jag bloggade om häromdagen). Där kommer det att finnas med en intervju med undertecknad, om myter, skrönor och vandringssägner i stort.

Lördagsfråga: Tre och en halv

... Om ens det. Nåväl. Vad tror ni?

Kloakernas gudinna

Liten upplysning om romersk mytologi som jag tycker borde tillhöra allmänbildningen: De hade en gudinna, tydligen hämtad från etruskisk mytologi, som oavsett vad hon hade för uppgifter där fick härska över stadens stora kloaker, i synnerhet Cloaca Maxima.

Samt en sak till:

As well as controlling sewers, she was also a protector of sexual intercourse in marriage.

Om kombinationen verkar märklig så kan man väl bara konstatera att den inte är särdeles mycket underligare än många andra företeelser som mänskligheten funderat ut inom andra religioner. Som den frälsare som under rätt förhållanden kan frammanas i ett kex och en klunk vin, för att bara ta ett exempel bland otaliga.

Wikipedia: Cloacina

Uppdaterat:

Hans, som tydligen har koll på sajten Sewer History, tipsade om affischen ovan (länkad, men inte så lättläst). Se även PDF:en Cloacina: Goddess of the Sewers för gott om fakta, inklusive bilder på en fin modell av Sacrum Cloacina.

Idag kl 15: Cafe-å-lär

Göteborgare: Varje torsdag kl 15-17 är det vetenskapskafé, Cafe-å-lär, på Chalmers (norra området, Landala, Kapellplatsens hållplats; i lokalerna som var Vasa sjukhus till för några år sedan). Ett populärvetenskapligt föredrag, denna gång om optiska fibrer, vilket är med anledning av det senaste Nobelpriset i fysik. Det finns tilltugg, och så kan man passa på att titta på deras stora härliga samling med leksaker, manicker och vetenskapliga experiment.

De visar upp veckans bok också. Den torsdag som är idag heter den händelsevis Faktoider.

Hemsida: www.cafealar.se

Andens testamente

D. D. Home (uttalas som hume). Han var med i den första spiritistiska vågen som uppstod i mitten av 1800-talet, och gjorde mycket stor lycka.

1866 (vid 33 års ålder) träffade han en rik änka, Jane Lyon. Genom Home fick hon budskap från sin döde make Charles, vilket gjorde ett stort intryck på henne. Hon återkom till sittningarna med Home och såg alltid till att lämna rikligt med dricks. Snart avslöjade Charles sin plan: hon skulle adoptera Home, så att de (alltså Charles och Jane) åter skulle kunna vara tillsammans. Jo, och mediet Home skulle få en årlig pension på £700 - jag har inte kollat valutorna men gissar att det inte var en struntsumma. Mrs Lyon räknade på saken och överförde sedan en summa på £24 000 till Home, på det att räntan skulle motsvara den angivna summan.

Någon månad senare kom Charles med ytterligare anvisningar. Nu skulle hela Mrs Lyons förmögenhet skrivas på adoptivsonen, eller de £36 000 som återstod. Sedan levde denna treenighet lycklig i alla sina dagar, inklusive livet efter detta.

Eller inte alls. Mr Home Lyon var ofta ute på ärenden, turnéer och allt vad det var, så nu hade Jane varken honom, Charles eller sina pengar. Hon började fundera: kanske hon fått tag på fel ande? Hon gick till ett annat medium, en Ms Berry, och med hjälp av denna fick hon tag på den riktiga anden av Mr Charles Lyon. Han förklarade att Home var en bedragare, och att hon skulle ta tillbaka sina pengar och sparka ut honom. Mrs Lyon diskuterade frågan med Home. Denne erbjöd sig att behålla pengarna men avstå räntan till änkan - se, det var en gentleman - varpå Lyon stämde honom.

Jag vet inte hur brittisk lag fungerar i allmänhet, nu eller då, men som det beskrivs var den åtalade i åtminstone detta fall skyldig till motsatsen bevisats. Home hade alltså att bevisa att det var den döde Charles Lyon som talade genom honom och ingen annan - spiritismen som sådan verkar inte ha stått inför rätta, bara andens identitet. Detta misslyckades, och änkan Lyon vann målet. Det kan möjligen även ha spelat in att domare Giffard lär ha varit djupt misstänksam mot andar o.dyl.

...we reckon that the Vice-Chancellor will have to notify to all and singular spirits and souls of the righteous and unrighteous, to all witches and wizards, ghosts and ghost-seers, goblins and mediums, spirit drawings and airy harps, and to the whole tag-rag and bobtail of devils and devilkins, that deeds of gift, assignments, and wills dictated by the spirits to rich and silly widows, will be summarily set aside as transactions which English law and equity decline to recognise.
- Littell's living age (Boston 1868), sid 604

One could desire no higher proof of the nobility of his character than his dealings with this unpleasant freakish woman, who first insisted upon settling a large sum of money upon him, and then, her whim having changed and her expectations of an immediate introduction into high society being disappointed, stuck at nothing in order to get it back again.
- Arthur Conan Doyle, The History of Spiritualism (1926), sid 213

Doyle var tyvärr inte hälften så skärpt som Sherlock Holmes, utan trodde stenhårt på andar o.dyl. Möjligen är det hans eller andras sympatier för Home som än idag reflekteras i engelska Wikipedia, där det enbart står att Lyon adopterade Home för att komma upp sig, men ingenting om gamle Charles.


Wikipedia: Daniel Dunglas Home

Barnvagnar och dålig syn

Da man.

Den fantastiske, oförliknelige J. L. Saxon (där L:et står för hans första efternamn, Lindström) kommenterar i sin odödliga klassiker snart sagt alla aspekter av mänsklig verksamhet; notera hur han elegant sätter de snobbiga mödrarna på plats i en bisats. Exakt hur barnvagnar (där barnet är vänt bakåt, alltså inte en sulky) är skadliga för synen förklaras tyvärr inte. Men nu har ni åtminstone blivit varnade.

Vissa mödrar kokettera med gentila barnvagnar, och man kan ibland få förarga sig över att se en barnjungfru skjutsa ett dylikt fordon, vari finns en 2-3 års unge, medan mamman går lös och ledig bredvid och försöker se bra ut, och till på köpet skjutes vagnen, varigenom barnet ser föremålen avlägsna sig i stället för att möta dem. Detta är så skadligt för synen, att dylika barnvagnar borde förbjudas. I England förekomma de ej.

- Umgängeskonst - Levnadskonst: Barn

Lördagsfråga: Lee

1. Jackie Chan arbetade tidigt tillsammans med Bruce Lee, vilket enligt uppgift gjorde stort intryck;
2. Pamela Anderson, tidvis Mrs Tommy Lee;
3. Maia Hirasawa turnerar just nu med Jonna Lee;
4. General Meade bidrog till att slå Robert E. Lee under inbördeskriget.

Namnet Lee var alltså en gemensam nämnare.

Eller namnen; Bruce är visserligen ett engelskt namn, men familjenamnet Lee/Li är kinesiskt (hans Wikipedia-artikel har en imponerande sektion om hans namn, så som ofta verkar vara fallet med i synnerhet möten mellan kinesiska traditioner och väst). Det verkar vara samma namn som det som är ännu vanligare i Korea.

Intressant nog har Lee även i engelskspråkiga kulturer (WP) olika traditioner; medelengelska leigh eller lea = glänta eller röjning, gaeliska laoidhigh = poet.

The vodka is good

En gång i tiden läste jag ett fascinerande ämne som heter datalingvistik. Det går i princip ut på att få datorer att hantera språk, naturliga språk som svenska och engelska. En typisk tillämpning inom området är maskinöversättning.

Lovande demonstrationer på 1950-talet gjorde det möjligt att finansiera stora projekt. Men här finns en lurig fälla; det är enkelt att skriva program som kan översätta väl inom begränsade områden, men när de skall utökas växer problemen exponentiellt. Dessutom inser man snart att goda översättningar kräver viss förståelse av det som texten avhandlar, vilket är en helt annan och oerhört mycket större utmaning. På 1960-talet kom några rapporter som i princip avfärdade de uppsatta målen som orealistiska, översättningsdatorer skulle inom överskådlig tid vara sämre och dyrare än människor som gjorde detsamma.

Och så nämns ett klassiskt exempel; alla i branschen känner till det.

Det var när man tog den engelska frasen the spirit is willing, but the flesh is weak (Matt 26:41) och översatte till ryska - resultatet blev the vodka is good, but the meat is rotten.

Roligt? Jo, om det inte vart för alla miljoner dollar och manår av forskning som lagts ner på att komma fram till detta. (Men som alla som använt tjänsterna på nätet vet så är en ungefärlig översättning, om aldrig så klumpig och torftig, oerhört mycket bättre än ingen översättning alls.)

Men nuförtiden ägnar jag mig främst åt faktoider, och då slår det mig: är den där vodka-historien sann? Var och när skulle den ha inträffat? Vilket system användes? Ofta antyds att det skall ha hänt på 50- eller 60-talet, och i vilket fall är det första belägg Mattias funnit från 1958 (liksom en hoper från 60-talet, snarare än det relativt sena från 1970 som jag förut orkat fram till).

I en intressant variant gäller det en offentlig demonstration av ett sovjetiskt program, där en amerikansk ambassadör får välja bibelord. Där kan man ana politiska poänger - att den inte är sann indikeras av att den i versionen jag hittat är förlagd till slutet av 1980-talet, eller senare är åtskilliga andra belägg.



Tills vidare håller jag "vodkan" för att vara en datalingvistisk vandringssägen. Vilket i så fall är den första jag identifierat inom just det området.