Efter att ha fått det gyllene förstoringsglaset och en del nya läsare så kan det vara passande att tipsa om den längsta text jag skrivit i ämnet källkritik: Vad det är och vad det inte är, dess historiska bakgrund och framför allt hur man bedriver källkritik, inte minst på nätet.
Den moderna källkritiken utformades av tyska historiker i början av 1800-talet. De källor som de var intresserade av var historiska texter. Det märks på kriterierna så som de brukar formuleras. Men principerna i sig är nog så användbara även i helt andra sammanhang. Man kan använda dem vare sig man studerar Sveriges äldsta historia eller gammaltestamentliga fragment, Hitlers ”dagböcker” eller dumheter på Facebook.
I den här artikeln ges bland annat tips som gäller hemsidor, Facebook och Twitter. Vem vet hur användbara de är om fem, tio år? Eller vilka nya kanaler och metoder för att förvirra och förvilla som kanske, kanske inte dykt upp vid det laget? Men även om många källkritiska metoder är teknikberoende så är de källkritiska principerna lika relevanta idag som de var för 200 år sedan, och som de kommer att vara om 200 år.Artikeln publicerades ursprungligen i föreningen VoF:s medlemstidning Folkvett nr 2017-1. Den har även getts ut som särtryck. Ladda ner, läs, länka, skriv ut, sprid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar