2016-07-28

Fem skeptiska tips om autism

Inte för att tre år behöver vara någon ålder ... Men det är ett bra varningstecken, en indikation på att man ska vara ännu mer vaken än annars. För de som sprider artiklarna tänker mycket sällan på den detaljen; och då kan man tänka sig att de missar en och annan detalj dessutom, som kanske är mer relevant.

Autism kan jag mycket lite om. Jag vet inte ens varför det blivit hett, något man kan göra mer eller mindre långsökta associationer till och få folk intresserade. Och inte bara intresserade; det är ett ämne som rör upp känslor, mer än många andra diagnoser. Därför dyker det ofta upp i debatter, som lika gärna kan vara förvillade och oinsatta som motsatsen.

Därför blev jag intresserad och nyfiken när det dök upp en lista med några skeptiska tips om hur man kan bedöma texter som handlar om autism och relaterat. Den skrevs av Hanna Fridén som gett mig lov att återge den. Markeringarna är mina.
Just nu sprids det ett antal väldigt, väldigt ovetenskapliga artiklar om autismspektrum och efter att ha gått runt och rättat på typ 7 olika ställen så tänkte jag skriva en liten tipslista på hur man kan bedöma att det man läser inte är värt att sprida.
En sådan artikel är Susanne Bejerots understreckare Psykisk sjukdom under lupp, SvD 15 december 2013. Den argumenterar för att flera psykiska sjukdomar nog beror på försämrat immunsystem. Det är den som för närvarande delas flitigt.
1. Ordvalen. Används ord som sjukdom för att beskriva autism? Då är inte artikeln skriven av någon som ens besitter nog med kunskap om området för att veta vad autism är. En snabb googling på autism ger en person större kunskap i området. Resten av materialet i artikeln kan därför inte sägas vara särskilt tillförlitligt. Det är som om jag skulle skriva en politisk artikel och kalla vår statsminister för president. Skulle ni tycka det gav intryck av kunnighet?
Autism är en funktionsnedsättning. Den har vissa symptom, kan ges en (neuropsykiatrisk) diagnos, ges viss vård osv. Jag är osäker på hela problematiken med att kalla autism för en sjukdom men en poäng kan vara att sjukdomar går att bota; för närvarande finns ingen bot mot autism. (I förvillade kretsar förekommer många påståenden i stil med "diet och homeopati botade min sons autism" etc.)
2. Pratar man bara om autism eller pratar man om specifika gener, diagnoser och så vidare? En kvalitativ artikel om autism vet om att autismspektrum är ett samlingsnamn. Man behöver inte alltid gå in på såna detaljer, men om det rör forskning om "orsaker" så måste man göra det.
Den som skriver "X ger upphov till cancer" förväntas kunna redogöra för vilken sorts cancer det skulle vara frågan om; om inte, så skulle få stanna och lyssna. Och psykiatriska diagnoser är inte precis enklare än somatiska.
3. Påstår artikeln att de forskat på möss med autism? Autism finns inte hos möss. Autism är mänskligt. Om forskare påstår att möss har autism så har det gått till såhär: Forskarna har på något vis gett mössen en hjärnskada som inneburit att mössen får olika typer av problem och sedan har forskarna bestämt att kalla det för autism. Detta görs på olika vis, ibland låter det högst avancerat och imponerande, men det är inte korrekt. Autismspektrum är ett samlingsnamn för ett antal olika saker hos människor som ger liknande symtom i bland annat det sociala samspelet. Det kan inte en forskare bestämma genom att titta på en mus och fantisera fram att musen nu har autism. Det är lika vetenskapligt som när ditt barn skaffar en hamster och ditt barn börjar säga saker som: "Min hamster Pelle gillar Transformers."
Det här har jag aldrig tänkt på. En snabbkoll gav en rad träffar där man mycket riktigt skriver om tecken på autism (SVT), autismlika symptom (SR), symptom på autism (Illustrerad Vetenskap) osv. Bland de som verkligen skriver om autistiska möss återfinns, typiskt nog, Aftonbladet och IFLScience.
4. Hur många olika saker påstås, i artikeln, vara resultatet av vad de än tar upp? Om det är många saker så är det oftast populära buzzwords som används för att sälja in en viss idé och livsstil. Idag är det exempelvis mycket trendigt att bunta ihop saker som autism och autoimmuna sjukdomar, det är klickliga buzzwords. Det är populärt att marknadsföra dieter på det viset. År 2013 var det andra buzzwords som gällde, även då autism, men också ADHD och anorexi. Kolla efter det här, om en samling buzzwords används så är inte informationen i artikeln tillförlitlig.
Buzzwords är ingen dålig mätare på en artikels trovärdighetsgrad. Vilka som gäller för tillfället i olika branscher är inte helt enkelt att hålla reda på. Det är många forskare som sett hur deras ämne plötsligt fått mångdubbelt större utrymme i media, utan att något särskilt genombrott gjorts, utan enbart för att det blivit "inne".
5. Hur hittade du artikeln? På en site som förespråkar en viss kost? På en site som är emot vissa läkemedel? I en Facebookgrupp där folk förespråkar viss kost, är anti vissa läkemedel eller som förespråkar alternativa mirakelmetoder? Från en kompis som är jätteinne på en viss diet eller som just fått en diagnos på t.ex. en tarmsjukdom efter att inte ha vetat vad som är fel under många år? Var extremt skeptisk. Människor kan hitta något som de tycker är helt fantastiskt för dem som personer och det får dem att samla allt möjligt som ens antyder att den saken är bra för allt möjligt, de publicerar inte de stora mängderna med material som påvisar motsatsen, oftast är detta inte medvetet, de är bara så himla glada för att de hittat något som hjälper dem och det gör oss oftast lite... Ptja, fixerade vid just den saken. Glöm aldrig att ha det i åtanke.
Det finns en god och viktig princip som säger att vad som sägs är viktigare än vem som säger det. Även knasbollar kan få idéer som stämmer, liksom snillen kan lansera kluriga dumheter. Men det som här avses är inte så mycket vem som säger något, utan var man hittat det. En kanal som vill förmedla en viss världssyn förmedlar artiklar med den världssynen; de kan vara nog så korrekta var och en för sig, men det som är utelämnat kan vara minst lika intressant. Det blir övertydligt inom kvacksalveri där det aldrig varit några problem att hitta nöjda kunder som pratar sig varma för det ena eller andra undermedlet, även de som inte visat sig vara effektivare än sockerpiller. Men de rapporterna tas inte med.

3 kommentarer:

Kurt sa...

Det finns ju genetiska musmodeller för autism. Men eftersom autism är ett komplext syndrom, så täcker varje musmodell in en mycket liten andel motsvarande humana autismfall. Varje human genetisk mutation identifierad täcker in < 1% av patienterna, och man har identifierat ca 250 olika mutationer, som i varierande grad kan associeras till autism

doi:10.1038/mp.2014.98

Anonym sa...

"Jag är osäker på hela problematiken med att kalla autism för en sjukdom men en poäng kan vara att sjukdomar går att bota; för närvarande finns ingen bot mot autism."

Det finns ju obotliga sjukdomar också (tänk bara på aids). För mej handlar det snarare om att en "sjukdom" är något som vid någon tidpunkt bryter ut. Personer med autismspektrumtillstånd är i regel avvikande från början. Det gör ordet "sjukdom" missledande.

Humanisten

oakfarm sa...

Tack för inlägget, jag kommer ihåg Susanne Bejerots artikel och den irriterande mig, jag har nämligen själv en autismspektrumdiagnos. Jag tycket det var speciellt oansvarigt att publicera det på en kultursida i en dagstidning. (Jag skrev ett mail till henne och fick svar.)

Att autism är så uppmärksamt kan bero på att det förefaller öka. Det finns en stor ökning pga vidgade diagnoskriterium och ökad kunskap. Om det också finns en ökning beroende på någon miljöfaktor vågar jag inte skriva något om. Det, kanske tillsammans med att genetiken för autism är komplex och kan vara olika för olika typer av autism, har startat någon självgående diskussion om ämnet, speciellt i USA. Och nu har vi bl.a. en amerikansk presidentkandidat som tror att vaccin orsakar autism (jag vill minnas att även Obama fick lite kritik för ett uttalande han gjorde om vacciner i sin första presidentvalskampanj).

Detta är något man påverkas av som autistisk. Att med jämna mellanrum få läsa att man inte är någon naturlig variation, utan en produkt av det moderna livets fasor, att ens hjärna är trasig. Till och med Karin Bojs har flera gånger skrivit att autism är en sjukdom och hon har efterlyst forskning om miljöfaktorer. Ok, att man ogillar något betyder inte att det är fel, jag kan inte uttal mig mer om ämnet.

Ps. Den fåniga kommentaren är att jag har Asperger och mina föräldrar gav mig ekologisk mat när jag var barn. Tills de har bevisat motsatsen tänker jag hävda att de där bekämpningsmedel som de använder i ekologisk odling ger autism. (För det används bekämpningsmedel i ekologiskt jordbruk, bara inte samma bekämpningsmedel, t.o.m. SVD, som annars publicerar mycket artiklar av de okritiska eko-förespråkarna Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart, har tagit upp det faktumet.)