- Sierskor finns med ganska ofta när vi utreder försvunna personer. Många sierskor är offensiva och vänder sig till anhöriga, säger Thomas Hertzberg. - Är det inte osannolikt att en sierska ska ha rätt? - Ja, det kan man tycka, men undrens tid är inte förbi. Någon gång kanske en sierska får rätt.- Polisen tog råd från en sierska, DN 11 januari 2011
Reaktionerna har varit jämförelsevis starka - vilket tyvärr inte är så mycket - men en sak ska man inte bli och det är förvånad. Polisen har länge varit usel på att mota bort den sorts mytomaner och/eller charlataner som kallar sig siare, synska, mediala eller liknande.
Att sabotera för polisen är en bloggpost jag skrev 2008. Den var föranledd av två uppmärksammade fall där "medier" saboterat utredningar med villospår. Det ena var när Polisen letade efter Engla - med spåtanter, Aftonbladet 18 juli 2008.
Inte var det en ny tradition då heller.
Den här bilden borde stämma till eftertanke. Inte minst hos påstådda medier, och i än högre grad hos naiva poliser. Till höger i bild Olof Jönsson.
I Sverige minns man honom under smeknamnet ”Mirakelmannen”. Det skrevs många artiklar om honom, tyvärr oftast oseriösa, och ibland också direkt osanna. Han beskylldes för allt, från fusk, masshypnos och vad man nu kunde komma på för att dölja sin egen oförmåga att acceptera något som man inte kunde förstå. Detta trots att vetenskapsmän och många andra aktade personer både från Sverige och Danmark, vilka varit försöksledare eller deltagit som vittnen i undersökningar som gjorts av Olof Jönssons paranormala förmågor, intygat äktheten och vidimerat att experimenten företagits under villkor som uteslutit alla möjligheter till fusk.- Torsten Schönfeldt, Olof Jönsson - svenskt medium med världsrykte
En undersökning som Schönfeldt inte nämner är när Jönsson hösten 1951 skulle hitta Allan Nilssons mördare. Mirakelmannen tillbringade några dagar med att "känna in" omgivningarna, Nilssons ägodelar med mera. Polisen till vänster hette Tore Hedin och assisterade Jönsson. Året därpå erkände mördaren mordet på såväl Nilsson som en rad andra personer. Han var polis och hette Tore Hedin.
Garvarn, Olof Jonsson - the Swedish Swindler
Det förekommer rentav TV-program där man satt geschäftet i system. Hittills har de gett noll utbyte, vad de andetroende än hävdar.
Det största problemet är inte "medierna" utan de som lyssnar på dem. Hur kan en organisation som Polisen gå på sånt här? Fortfarande?
- ... Den försvunne personen skulle finnas vid ett blått hus med vita knutar någonstans söderut från den här trafikolycksplatsen. - Och hur använde ni den informationen hos polisen? - Ja, det är ju som så här, vi tar ju det här som vilket tips som helst egentligen. Sedan gör man en värdering och man gör även kanske en utredning kring inkomna tips. Och sedan är en del tips mer sannolika än andra. Och i det här fallet fann jag det inte för helt osannolikt, och därmed så utredde vi detta. - Så ni letade helt enkelt efter blå hus med vita knutar? - Ja, det har vi gjort. - Och hur gick det? - Det var ett tiotal sådana fastigheter på cirka fyra mils håll. Men ingenting hittades intill de här fastigheterna.- Thomas Hertzberg, polis i Torsby, intervjuas i Sierska hjälpte polisen, Studio Ett, 11 januari 2011
För att avsluta med samme Hertzberg så menar han även att "det går bara inte att avfärda allt som rent nonsens". Säg emot det, den som kan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar