Varifrån kom den? Faktum är att själva poängen var att den inte var kinesisk; läs här om hur dynastin Qing från Manchuriet, nordost om det "historiska" Kina, visade han-kineserna (dvs. de "egentliga" kineserna) vem som bestämmer:
Kinesiska män hade sedan länge långt hår vilket var uppsatt i en knut. Manchuerna däremot rakade främre delen av huvudet och flätade resten till en lång hårpiska. Redan dagen efter manchuernas intåg [1644] utfärdade prins Dorgon ett dekret om att alla män skulle följa det manchuiska hårmodet, men det väckte så våldsamma protester att projektet fick vila. År 1645 kände sig dock Dorgon så säker i sadeln att han upprepade dekretet, och den här gången var det allvar. Valet var brutalt och enkelt: den som inte genast anlade hårpiska avrättades.
- Hans Hägerdal, Kinesisk historia (Historiska Media 2008) sid 181
4 kommentarer:
En intressant sak är att manchuerna i den nya dynastin Qing försökte förbjuda den kinesiska fotbindningen, men misslyckades. Med andra ord kunde de tvinga på kinesernas sitt hårmode, den plågsamma fotbindningen kunde de åt andra sidan inte få slut på. Däremot tog manchuerna inte själva upp fotbindning, och det gällde även på hovet, så de manchuriska prinsessorna undföll behandlingen.
När jag läser den här typen av påbud i äldre tider, ställer jag mej alltid frågan: kunde beslutet verkligen genomföras? Hur pass effektiva, var kommunikationerna där och då? Hur bra koll hade staten på befolkningen? Själv betraktar jag totalitära system, och totalitära beslut över huvud taget, som en relativt modern företeelse. Sådant förutsätter en administration, av förhållandevis modern typ. Jag skulle tro att en sådan uppnåddes, någon gång på 1800-talet. Det gäller förstås dom samhällen, som hade mest komplicerad organisation. ”Komplicerad” ska här inte tolkas som ”svår”, utan närmast som ”avancerad”. Min poäng är att det beslut du beskriver, sannolikt inte kunnat genomföras. I alla fall inte i den grad, som du får det att låta som.
Jag vet inte hur effektivt påbudet genomfördes. Men det är ju inte av en sort som kräver administration. Visar man sig med fel frisyr så är man prisgiven, ifall någon nitisk myndighetsperson skulle komma förbi; hur många är beredda att riskera livet för en sådan sak.
Det finns en mängd påbud genom historien som reglerat folks kläder m.m. På 1600-talet fanns det särskilt detaljerade sådana i Sverige. Och så vidare.
Mina tankar var närmast: hur effektivt förmedlades påbudet? I hur hög grad kunde det kontrolleras? Det är sådant jag frågar efter, och där kommer administrationen in.
Skicka en kommentar