2010-03-30

Att hitta riksdagsomröstningar

Blev nyfiken på en omröstning i vårt folkvalda parlament. Började leta lite mer noggranna uppgifter, som exakt vilka ledamöter som röstat vad. Det är precis sådant som nätet är som gjort för: offentliga, absolut o-hemliga uppgifter som medborgarna kan ta del av utan att behöva lita på mediala mellanhänder.

Men hur gå till väga?

Omsider lyckades jag gräva fram följande anvisning, ursprungligen nedskriven av Gunnar Andrén (FP) och här endast lätt justerad. Han tar som exempel omröstningen den 11 mars 2010 om det armeniska folkmordet 1915, vilket jag tyckte var ett bra exempel eftersom det var just det jag var intresserad av.

  1. Gå in på www.riksdagen.se.
  2. Klicka på Dokument.
  3. Klicka på Sök bland förslag och beslut.
  4. Nu kommer en sida upp där man får ange vad man vill söka efter.
  5. Välj t.ex. Riksmöte: "2009/10".
  6. Välj vidare Utskott: "Utrikes-".
  7. Tryck på Sök.
  8. Nu kommer alla utrikesutskottets dokument upp för den angivna perioden.
  9. Välj nr 9, "Utrikesutskottets betänkande 2009/10:UU9" om Mellersta Östern och Nordafrika.
  10. Klicka sedan på Utskottets förslag och kammarens omröstningar.
  11. Gå ner till punkt 8, "Folkmord - kristna i det osmanska riket 1915".
  12. Klicka på Visa ledamöternas röster.
Klart!

Svårare var det inte. Hm.

2010-03-29

Lördagsfråga: 27 mars


  • Norra flygplatsen på Teneriffa. Den hette Los Rodeos Airport när två Boeing 747 den 27 mars 1977 krockade i vad som fortfarande är den värsta flygolyckan.
  • Alexander L. Kielland (1849-1906), norsk författare. Hans namn är sedan 1980 avgjort mest känt för den oljeplattform som den 27 mars havererade: om olyckan här.
  • Alaska 1967: Långfredagen den 27 mars inträffade den hittills kraftigaste jordbävningen i Nordamerika, med 9,2 på Richterskalan.
  • Den 27 mars 1943 utspelades ett av andra världskrigets otaliga mindre kända slag vid Komandorski-öarna, öster om Kamchatka långt upp igenom. Det var ett av helt få gammeldags regelrätta sjöslag under kriget, där enbart fartygskanoner användes; inga attackplan eller ubåtar i sikte. På bilden (som verkar vara nättopp den enda från bataljen) USS Salt Lake City, som avfyrade över 800 skott.
Gustav tyckte det var lite väl lätt. OK...

2010-03-28

Skeptikerpodden

Denna bloggpost är enbart ett tips om och reklam för ett förträffligt initiativ:

skeptikerpodden.se

Slå en pling till skeptikerpodden och ställ din fråga – och gör det nu! Du kan också ringa 08-559 248 16 från en vanlig telefon.

Förebilden är engelskspråkiga skeptiska poddar som The Skeptic's Guide to the Universe och Skeptoid. Ta och tillbringa några söndagstimmar där, vetja. De har precis hur mycket material som helst som är hur bra som helst. Svårt att inte bli inspirerad; kanske omöjligt.

Och hör sedan av er till redaktionen ovan.


OK, den här får komma med också: ett exempel på hur artigt bemötande kan vara fullkomligt bortkastat på vissa människor.

Vad är en skeptiker? en arrogant och nedlåtande person med för mycket tid och för lite viktiga saker att ägna sig åt. Varför vill du veta vad vi tycker om det? Det kan väl vem som helst räkna ut med svansen.

- MargaretaA på Övernaturligt i Fokus: Om skeptikerpodden


(Ifall ni inte känner till begreppet podcast så är det samma gamla ställe som vanligt som rekommenderas, här. Ännu enklare: "radioprogram" som distribueras som mp3-filer, fria att ladda ner.)

2010-03-27

Lördagsfråga: Närliggande


Ibland är det svåraste att inte få det för lätt.

2010-03-26

Sture Linnér och biblioteket i Alexandria

Uppdaterat: Sture Linnér avled i går torsdag.


En välskriven och intressant artikel om biblioteket i Alexandria, vari bl.a. påpekas att det inte alls brändes ner av Caesar, avslutas tyvärr med följande:

Men Alexandriabiblioteket härjades verkligen av eld, fastän först år 638. Då utplånades det av kalifen Omar, som menade att om grekernas skrifter överensstämde med Koranen behövdes de inte, och om de stred mot Allahs ord var de inte önskvärda och måste förstöras. Bokrullarna användes som bränsle i stadens 4000 badinrättningar och sägs ha räckt till att värma badvattnet i sex månader.

- Sture Linnérs understreckare Alexandrias vetenskapliga underverk, SvD den 20 mars 2010

Detta är helt enkelt inte sant. På Omars tid var biblioteket borta sedan länge. Den klassiska bokbrännar-motiveringen tillskrivs honom om ett annat bibliotek, nämligen i Ktesifon; om det är sant vet jag inte, men på ett för faktoider mycket typiskt sätt så har en uppgift om en relativt okänd företeelse (biblioteket i Ktesifon) överförts till en betydligt mer känd (biblioteket i Alexandria).


Faktoider.nu: Biblioteket i Alexandria

2010-03-25

ICA, Saltå och kosmiska krafter

Nu blir Saltå Kvarn rikstäckande på riktigt. Genom en central överenskommelse med ICA blir 42 av Saltå Kvarns ekologiska produkter tillgängliga för matkedjans över 1300 butiker i hela Sverige.

- Saltå Kvarn, pressmeddelande 23 mars 2010: Saltå Kvarns produkter in i ICA över hela landet

I pressmeddelandet kallas deras varor för "ekologiska". Först i beskrivningen av företaget ("sedan starten 1964" osv.) nämns begreppet "biodynamisk". Detta är inte det första exemplet på att Saltå Kvarn mycket hellre marknadsför sig som ekologiskt än biodynamiskt.

Kort: Biodynamisk odling är ekologisk odling med ockulta inslag.

Tre stjärntecken är kopplade till varje element, och varje element är relaterat till en del av växten: Jord - rot; vatten - blad; luft - blomma; eld - frukt. För att få bra morötter skall en jord/rot-dag väljas, för sallad en vatten/blad-dag, bönor och äpplen en eld/frukt-dag osv.

- The Biodynamic Agricultural Association (från eng.)

De biodynamiska preparaten är väl värda ett studium, se faktoider.nu: Biodynamiskt för bl.a. dessa. Min favorit är nr 505: "Småhackade barkbitar av ek läggs i en skalle från något husdjur, omges av torv och grävs ned i marken på hösten på ett ställe där mycket regnvatten rinner förbi." Homeopatiska doser av detta medel och några andra lika ockulta tillsätts gödslet.

Om detta kan man tycka vad man vill. Vad Saltå Kvarn beträffar så har jag fått ett starkt intryck av att man närmast är generade av de magiska inslagen. Som om vidskepelse skulle vara något att skämmas för?

De mystiska inslagen? Jag tror att om man odlar med ett genuint intresse för att få fram goda och näringsrika produkter så bryr man sig om jorden, naturen, djuren etc. En frisk jord, en trädgård skött med kärlek och omsorg (och kunskap förstås) ger bra produkter. Är man biodynamiker så pysslar man extra mycket för att få en bra jord och friska grödor och det blir extra gott helt enkelt. Det är min syn på och erfarenhet av saken.

- Lena Ekman på Saltå Kvarn missar tillfället att kungöra Rudolf Steiners läror, dialog med undertecknad på Facebook-gruppen Saltå Kvarn

Jag har försökt att fråga någon ansvarig på ICA (t.ex. Ebba Rosengren som nämns i pressmeddelandet) om de känner till skillnaden mellan biodynamiskt och ekologiskt. Det enda svar jag hittills fått är denna länk till en sida som även den verkar dra sig för att tala klarspråk. Tills jag fått annat besked utgår jag ifrån att ansvariga på ICA inte vet vad de saluför.

2010-03-24

Frenologins uppgång och fall

No doubt many years ago for any one to have attempted to say that the conformation of the head or that the physiognomy of a creature determined the character of the individual, and that such and such a type would some day turn out to be a criminal would have been guilty of fortune telling. But the history of specific cases has furnished us with a working basis for these new theories that nowadays seem to be accepted by noted criminologists and the public in general.

- Evening Public Ledger [Philadelphia], 30 december 1914

I en rättegång där en astrolog friades, trots att fortune telling verkar ha varit olagligt (osäker på detaljerna), så jämförde domare Freschi denna ej allmänt accepterade pseudovetenskap med den frenologi som en gång i tiden heller inte var allmänt accepterad. Minsann! - men sedan dess har mänskligheten lyckats inse vad det hela går ut på. Förvisso kan formen på ett huvud avgöra om någon är god eller ond. Åtminstone 1914.

Kort förklaring: frenologi är den lära enligt vilken vårt psyke återspeglas av vår hjärnas fason, som i sin tur återges av kraniet. Genom att kartlägga knölar på hjässan kan man avgöra om en person har anlag för musik, mastodonter eller maskinlära, eller om det kanske är en blivande brottsling. Den var rätt utbredd en gång i tiden, idag är det en parentes i den pseudovetenskapliga historien. Om frenologer någonsin rådfrågats av domstolar i Philadelphia eller någon annanstans vet jag inte än.

2010-03-23

Goda namn och dåliga


Minute Maid Park, Houston. Jo, den har verkligen namn efter juicen. "Sponsrad av", som det heter. Och nog ger det, tycker åtminstone undertecknad, ett lika fånigt intryck som Cloetta Center, Löfbergs Lila Arena eller Swedbank Arena.

Även om kanske inte alla Houston-bor är nöjda med juice-arrangemanget så är jag ändå tämligen säker på att ytterst få vill gå tillbaka till dess första namn.


Den nya fina arenan öppnade våren 2000 och äran att namnge den gick till det stor-sponsrande energibolag som hade sitt högkvarter i staden. Hösten 2001 var konkursen ett faktum, och sedan blev det inte roligare precis. Namnrättigheten köptes tillbaka av arenan för 2% av vad Enron gett, och så fick den heta Astros Field ett tag (eller "The Field Formerly Known As Enron" i folkmun). Året därpå kom juicen.


Wikipedia: Minute Maid Park

2010-03-22

Lördagsfråga: Lördagsfrågor


  1. Juni 2008, fråga 11: Thomas J. Watson, "Mr IBM", under företagets tänkespråk, i dubbel bemärkelse. Fråga/svar.
  2. Maj 2008, fråga 7: Båten i "växthuset" är Granma, den skuta som några oförvägna revolutionärer tog ut till Batistas Kuba en gång i tiden. Resten är, sannerligen, historia. Fråga/svar.
  3. December 2008, fråga 36: Jean Michel Jarre har en känd fader och en visserligen inte så känd men definitivt intressant farfar. Fråga/svar.
  4. Februari 2009, fråga 41: Valjakt illustrerad med ett köttstycke. Fråga/svar.
Detta var alltså, om jag inte räknat fel (vilket jag säkert har...) lördagsfråga nummer 100 sedan jag i april 2008 undrade vem detta är, och utlovade facit på måndagen. Eftersom jag tyckte idén var trevlig, och ingen sade emot - vad nu det skulle ha tjänat till - så blev det genast en tradition. Som nu har blivit tresiffrig. Vad tiden går.

Till att börja med hade jag en enda bild som skulle identifieras. Ibland satte ni den på några minuter, ibland inte alls. Så småningom började jag med sådana här fyrdelade tematiska frågor, där fördelen är att det är lättare för läsarna att dra sina resp. strån till stacken och identifiera den eller den bilden. Så kan ni gemensamt grubbla vidare på gemensamma nämnare.

Jag tror att svårighetsgraden kommit att höjas sedan jag började. Oftast sätter ni dem, ibland efter några ledtrådar, men oftast inte. En bra fråga genererar mycket aktivitet och sätts sent på söndag kväll. Ibland är det ingen som kommer på svaret, men så kan det bli när man ligger på topp... :-)

En enda gång har lördagsfrågan blivit en pristävling, fråga 71 i augusti 2009. Det kommer nog att upprepas vid tillfälle.

Ibland undrar jag vilka frågor som jag själv skulle ha en chans att lösa. Er förmåga att knäcka även skitsvåra frågeställningar rent ut sagt är oerhört imponerande. Det är uppenbart att denna blogg drar till sig en del riktiga stjärnor. "Tjusigt", som jag fått anledning att kommentera mer än ett lördagssvar.

2010-03-21

Äkta vara 1903 - del III

Enligt Sundhetskollegii kungörelse af den 28 februari 1876 kunna "utan men för hälsan begagnas till färgande eller prydande af konfekt, dragantarbeten, glacer, bakelser, likörer, syruper, eller andra till förtäring afsedda varor" följande färger:

Hvita
Krita, stärkelse (af sädesslag, arrowroot eller potatis).

Svarta
Bensvärta, elfenbenssvart, kimrök, kolsvart, lampsot, tusch.

Röda
Alkannarotbark [henna], fernambuk eller bresilja [Caesalpinia echinata, ett träd], konsionell [torkade sköldlöss], röd sandel, safflor [örten Carthamus tinctorius], safflorkarmin [? kan vara tysk synonym till safflor; karmin = konsionell], saft af berberisbär, saft af hallon, saft af röda vinbär, saft af tranbär, äkta karmin [samma som konsionell].

Gula
Gulbär (persiska bär, avignonbär), gulträd (gelbholz), gurkmeja, orleana [annatto], qvercitron [från färgek, Quercus tinctoria, ringblomma, saffran.

Blå och violetta
Blåbärssaft, campechträd (blåholz), indigo, indigokarmin, luktvioler, malvablommor, bresilja, ultramarin (den i vårt land försålda är ofta arsenikhaltig), saft af svarta körsbär, svarta mullbär, svarta vinbär eller slånbär.

Gröna
Pistacier (pistasch), spenat, samt blandningar af ovannämnda gula och blå färger.

Bruna
Brändt kaffe, brändt socker, choklad, kateku [katechu, från trädet Akacia catechu], kina [från kinaträdet Cinchona som f.ö. växer i sydamerika och inte har med Kina att göra], lakrits.

Metalliska
Äkta bladguld, bladsilver, musselguld och musselsilver [sistnämnda är samma metall i pulverform]
Det kan noteras att det färgämne som ovan kallas konsionell eller karmin idag kallas karmin eller karminsyra, betecknas E120. Det finns i bl.a. Ahlgrens bilar, har använts sedan 1500-talet, och är inte syntetiskt utan naturligt - det tillverkas fortfarande från de torkade kochenill-sköldlössen. Det måste räknas som äkta, hur "traditionellt" vet jag inte.

En sista kommentar:
Det började sommaren 2002. Mats-Eric Nilsson och hans bror avnjöt varsin Magnum Pistage. Efter att brodern studerat innehållsförteckningen kom han till den oväntade slutsatsen: glassens gröna färg inte kom från pistage – utan från ett färgämne och spenat!
- Glassen innehöll spenat, Norran, 28 oktober 2008

Spenat har alltså varit OK som färgämne i mat, även glacer, sedan 1876.

2010-03-19

Äkta vara 1903 - del II

Oavsett vad man tycker om tillsatser maten så inte är det nytt inte. Tvärtom var förbättring medelst tillsatser urgammalt redan 1903.
Den rena ättiksyran [E260] saknar all arom och alla de smakämnen, som göra alkoholättikan i mångas tycken välsmakande. Därför tillsättas till ättiksyran konstgjorda essenser och extrakter, parfymer m.m., hvarefter den helt enkelt utgifves för "matättika" och "alkoholättika", och allmänheten blir bedragen. Ty dylik ättika är lika lite "alkoholättika" som margarin är smör.
- Ur Anders Roswall, Handbok i varukännedom (Nils Ander Förlag, Stockholm, 1903), s. 147-48

Ännu värre kunde det tydligen bli när synnerligen undermålig vara utröres till korf, om förf. inte överdriver en smula (vilket nog inte var nytt ens 1903):
Trots veterinärernas ständiga räfst med de samvetslöse korffabrikanterna är man likafullt utsatt för de mest vidriga förfalskningar. Det hör till ordningen för dagen att i korffabrikerna beslag göras af skämda köttpartier och af kött efter djur, nedslaktade för sjukdom eller själfdöda.
Genom diverse kryddtillsatser, rökning och saltning samt inblandning af färskt kött döljes den vidriga smaken af dylika beståndsdelar. Men deras ohälsosamma och giftiga inflytanden på människans organism upphäfvas naturligtvis icke därom.
Äfven i korf, som blivit tillverkad af fullt friska ingredienser, uppstå ofta af sig själfva ytterst häftiga och starka gifter, s. k. korfgifter, som t. o. m. kunna förorsaka döden.
- Roswall, s. 196

Sistnämnda kan tjäna för att påminna: Clostridium botulinum är en helt naturlig bakterie, och dess botulinumtoxin ett av de giftigaste ämnen mänskligheten känner. Kaliumnitrit (E249) och natriumnitrit (E250) är inte naturliga eller traditionella i vår kost. Man har funnit detta brott mot traditionen avgjort uthärdligare än korvgifterna.

2010-03-18

Bunkum, USA

Utöka ditt ordförråd: debunka.

... Fast bland ni som läser denna blogg torde, tänker jag mig, andelen som känner till detta synnerligen användbara ord vara avsevärt större än hos svenskarna i medelsnitt. Någon bra motsvarighet i svenskan finns tyvärr inte, så på sistone har det börjat användas som ett direktlånat debunka, debunkar, debunkade.

Betydelsen är att avslöja, med tonvikt på paranormala företeelser eller påståenden. Som von Däniken, Bermuda-trianglar, spiritister, helare, och så vidare. Sverker Olofsson goes New age, typ. (Vilket han tyvärr inte gjort i den omfattning som man skulle önska.)

De två mest namnkunniga torde vara Harry Houdini, utbrytarkungen och illusionisten, som även avslöjade folk som påstod sig kunna tala med döda, och våra dagars James Randi, mest känd för att ha dragit ner byxorna (bildligt talat) på skedböjaren Uri Geller.

Ordet har en intressant historia. Det myntades av författaren William Woodward (som jag inte funnit mycket information om) 1923 och skall förstås som av-"bunka", take the bunk out of.

Vad är då bunk? Skitsnack eller nonsens. En äldre form som fortfarande används är bunkum, och här kan man börja ana ursprunget. Födelsedatumet sätts till den 25 februari 1820. Då höll en viss Felix Walker ett jättelångt och meningslöst tal i Washington DC (House of representatives); syftet kanske var att agera filibuster, för att tipsa om ett annat ord. Walker lät sig inte tystas, med motiveringen att han egentligen talade för sina väljare hemma i North Carolina: "I shall not be speaking for the House, but for Buncombe". Och så var associationen på plats.


Asheville, Buncombe county, North Carolina

Jag hittade inga uppgifter om vare sig debunk, bunkum eller Mr Walker på countyts officiella hemsida. Inte heller har de tagit tillvara på sin etymologiska historia med en klämmig slogan som The Home of Bunkum eller så.


Online Etymology Dictionary: debunk; bunk
Wikipedia: Debunker
Officiell hemsida: Buncombe County

2010-03-17

Äkta vara 1903 - del I

Under gångna tider var det regel, att man i ett hushåll i långt högre grad än nu var oberoende av yttervärlden, i det man direkt med egna händer frambringade det mesta af hvad man behöfde.
[...]
Annorlunda förhåller det sig med oss, som lefva under den industriella tidsåldern. Vi måste köpa af andra det allra mesta af hvad vi behöfva för vårt lif.
Vårt dagliga bröd är därjämte en vida mer komplicerad kaka än våra förfäders och själfva kunna vi med egna händer direkt frambringa endast en bråkdel af dess mångtusende ingredienser.
- Ur Anders Roswall, Handbok i varukännedom (Nils Ander Förlag, Stockholm, 1903), s. 3-4

Jag kommer att få anledning att återge fler smakprov ur denna fascinerande bok från förra sekelskiftet. Dåtidens Mats-Eric Nilsson förfasar sig över pepparkakor med arsenik, senap utdrygat med tegelmjöl, eller en "ingalunda oskadlig" tillsats som ättiksyreamyleter i "champagnedricka", en läsksort som varumärkena Champis/Pommac minner om än idag.

2010-03-16

Den hittills uteblifna världskampen

När den tyska borgerliga pressen med stor enhällighet ställde sig bakom det allierade Österrikes hot, medan den ryska och franska lika lifligt protesterade mot dess oantagliga vilkor, blef första intrycket, att det afböjande svar, Serbien den 27 på aftonen kunde förutses komma att öfverlämna till det österrikiska sändebudet i Belgrad, skulle innebära icke blott afbrytandet af de diplomatiska förbindelserna mellan dubbelmonarkien vid Donau och den lilla stat, som kunde ha gjort sig väl förtjänt af dess tuktan, utan ock signalen till ett utbrott af den så ofta förutsagda, men hittills lyckligtvis uteblifna världskampen mellan trippelallians och trippelentente.
- Första världskriget förutspås i Hvar 8 dag, den 2 augusti 1914

Snabb summering: Ärkehertigen Franz Ferdinand mördades den 28 juni; under juli kom denna visserligen inte obetydliga händelse att på nästan kvantfysiskt irrande vägar utvecklas till något helt annat, nämligen ett storkrig mellan Tyskland och Frankrike; och i början av augusti kulminerade diplomatin när stormakterna i snabb följd förklarade krig mot varandra.

Om här finns någon sorts faktoid skulle det vara att kriget enbart var en följd av skotten i Sarajevo, att om chauffören tagit en annan väg (och inte blivit stillastående på exakt rätt ställe i exakt rätt ögonblick för att Princip skulle kunna få in sina träffar) så skulle det aldrig ha brutit ut. Det är fel; vilket också demonstreras ovan, där talar om "den så ofta förutsagda men hittills lyckligtvis uteblifna världskampen".

En helt annan detalj som kan noteras är den rojalistiska vördnad som denna tidning visar den tragiskt mördade tronföljaren, och motsvarande antipati mot det lilla otäcka anarkistiska Serbien.

2010-03-15

Lördagsfråga: Uran


  1. "Promise of a golden future"; Union Carbide visar upp en näve gul uranmalm från Colorado-platån, som skall leda oss till en gyllene framtid. Scientific American, mars 1953.
  2. Henri Becquerel kom att "fotografera" uran genom att placera salter av ämnet på en fotografisk plåt. Den nedre biten lades ovanpå ett malteserkors, som man tydligt kan se skuggan av.
  3. Bohus fästning, Kungälv. Det var under en vistelse här julen 1938 som Lise Meitner och Otto Frisch kom på att ett experiment med neutronbestrålning av uran som nyligen gjorts, och där man efteråt funnit spår av barium, i själva verket innebar att uranatomerna klyvts. Detta kom snart att få konsekvenser långt, långt utanför den avancerade fysikens domäner.
  4. I Nordisk Familjebok från 1892 nämns under uppslagsordet uran det enda användningsområde man dittills funnit för grundämnet: urangult nyttjas till färgning af glas och till porslinsmålningar (länk). Läs mer om glaset på denna finfina sida om Vaseline and Uranium Glass - det är alltså två namn på samma sak, vet inte hur man fick in vaselin-benämningen. De spöklika färgerna uppstår i ultraviolett ljus; månne det är härifrån uppfattningen att radioaktivitet är grönkommer?

2010-03-14

Einsteins atombombs-brev

I augusti 1939 skriver ingenjören Leo Szilard, som flytt från nazisterna till USA, ett brev till president Roosevelt. Den store Einstein övertalas att skriva under. Brevet går ut på att det i Tyskland, landet som är världsledande inom kärnfysiken och där man bland mycket annat klöv uranatomen för första gången, kanske utvecklas en atombomb; och vad skulle en så hämningslös herre som Hitler inte kunna göra med en sådan? USA måste därför sätta utvecklandet av en egen atombomb högst på dagordningen.

Detta brev till Roosevelt sägs ibland ha varit inledningen till Manhattan-projektet, och Einsteins mest konkreta "icke-fysikaliska" bidrag till bomben. Det var det inte. Brevet resulterade i den s.k. urankommittén, en sömnig inrättning som inte uträttade något nämnvärt.

Under 1941 rapporterade deras brittiska kolleger i kommittén MAUD att en atombomb, såvitt de förstod, inte behövde vara någon teorietisk fantasi utan faktiskt låg inom det möjligas gräns, och att den skulle kunna färdigställas innan kriget tog slut - kanske så tidigt som 1943. Detsamma gällde givetvis för tyskarna. Nu hände fortfarande ingenting, ty rapporten hade gått direkt till hemliga arkivet.

I called on Briggs in Washington, only to find out that this inarticulate and unimpressive man had put the reports in his safe and had not shown them to members of his committee. I was amazed and distressed.

- Marcus Oliphant, utsänd från MAUD för att ta reda på vad fan amerikanerna sysslade med

Det var inte förrän i december 1941 man tog tag i frågan på allvar. Det hade mindre med kalkylerade vetenskapliga eller ingenjörsmässiga möjligheter att göra än med militära realiteter, ty nu låg man i krig med såväl Japan som Tyskland. Einsteins brev var glömt sedan länge.


En kommentar om namnet MAUD: Namnet kommer från ett telegram sänt från kontinenten till England av en nyckelperson inom kärnfysiken, och som underrättelsetjänsten tog en titt på. Orden "MAUD RAY KENT" tolkades som ett anagram för "radium taken". Flera år senare hittade man den faktiska Maud Ray i Kent som avsågs.

2010-03-12

Dagens teknikutveckling

... Jag fruktar inte någon av de nuvarande maskinerna, vad jag fruktar är den oerhörda snabbhet med vilken de håller på att bli något helt annat än de för närvarande är. Ingen kategori har någonsin i det förflutna gjort en så snabb frammarsch. Borde inte denna frammarsch noggrant övervakas och hindras, medan det ännu går att hindra den?

När är ovanstående skrivet? På ett ungefär? - Det är visserligen hämtat ur skönlitteraturen, men icke desto mindre en kritisk beskrivning av sin samtid.

Svaret som vanligt med vit text här, markera för facit: > Samuel Butler, Erewhon (sv.: Landet Ingenstans), kap. 23 "The Book of the Machines", utgiven 1872 <

2010-03-11

Mariah Carey och de svältande barnen

When I watch TV and see those poor starving kids all over the world, I can't help but cry. I mean, I'd love to be skinny like that, but not with all those flies and death and stuff.

Tillskrivet Mariah Carey. Första gången lär ha varit 1996 på en hemsida, på skoj. Därefter började det citeras - den brittiska musiktidningen Vox, radions BBC 1, diverse tabloider, The Independent ... Och därefter mest överallt. Att det var ett skämt tappades mycket snabbt bort - och därvid har det blivit. Citatet återges fortfarande på många håll, på fullt allvar.

Av de många citat jag beskrivit (faktoider.nu: Citat) så spelar det i de flesta fallen inte någon större roll om de är äkta eller inte, alltså sagts eller skrivits av den som man allmänt tillskriver upphovet, eller om ett ursprungligt syfte förvrängts. I ett fall som ovan är det dock mer problematiskt, helt oavsett om man tycker bra, illa eller ingenting särskilt om Mariah. För här är själva poängen att uttalandet kommer från ett urblåst, utseendefixerat popsnöre, kemiskt ren från allt vad verklighetsuppfattning heter. Får man veta att det är på skämt så blir ingenting kvar.

Eller så gör man som så, att man istället tillskriver det någon annan lämplig person. Jag gissar att så kommer att ske, med detta citat eller något liknande, ifall det inte redan gjorts. Å andra sidan så finns det gott om genuina belägg för lite av varje. Som när Victoria Silvstedt i TV sade sig ha "matat hemlösa med handen" (skall vara belagt). Och det är fullt korrekt att Carola i samband med ett julbord för hemlösa skänkte CD-skivor till dem, källa tidningen Dagen 25 februari 2010. Med sådana faktiska exempel framför åtminstone våra ögon så kan man tycka att konstruerade "death and stuff"-citat vore onödiga, men jag tvivlar alltså på att den allmänna uppfattningen delar den åsikten. Det är bara att hålla utkik.

snopes.com: Carey On Starving


Synnerligen relaterat: På en bild som blivit flitigt ombloggad posar Mariah vid en stackars hemlös man som inte alls bett om den äran. Photoshop eller våp? Varken eller - mannen i rullstol gillar att bli fotograferad med kändisar. (I vår hyperbevakade tid finns tillfället, som förresten ägde rum i juni 2005, givetvis även dokumenterat på Youtube.)


Jag misstänker att det inte bara är hans gladare min som gör att hans Cindy Crawford-bild tydligen inte anses vara i närheten lika anstötlig. (T.v. Cindys make Rande Gerber.)