Princips smörgås

Framför Moritz Schillers Delikatessen är Ort der Katastrophe markerad. Den "katastrof" som avses är mordet på Franz Ferdinand. Vi ser det snarare som början på den stora katastrofen.

Gavrilo Princip hade ställt sig i ett gathörn där han hoppades att kortegen skulle köra förbi på tillbakavägen från rådhuset. Nu hördes på avstånd folk som hurrade när bilarna körde förbi.

- Peter Olausson, 1914 (Forum 2014)

I min beskrivning av skotten i Sarajevo tog jag inte med någon smörgås. Vilket var lika bra, för smörgåsen är ett sentida påhitt.

Det är inte mycket till sägen, men så här ser den ut: Sedan dagens första och, som de trodde, enda tillfälle att mörda ärkehertigen gått dem förbi, så gick Gavrilo Princip och köpte sig en smörgås på en Delikatessen. Det var därför han kom att stå på den perfekta platsen när bilarna kom körandes ... Och resten är, som man säger, historia. Vilket tolkats som att det första världskriget, och allt ytterligare elände det förde med sig dessutom, är resultatet av att en viss ung man i ett visst ögonblick bestämde sig för att ta en smörgås. – Vilket inte stämmer någonstans. Inte smörgåsen heller, denna lilla och till synes obetydliga detalj som ändå, på något sätt, är just sådant som får historier att sätta sig i huvudet på folk.

Mike Dash är en historiker och skribent som bestämde sig för att gå till botten med den där smörgåsen. Den går att hitta från 2003 och framåt, vilket tydligt visade att den är sentida och följdaktligen borde vara någorlunda enkel att leta reda på. Men när lades den in?

Den äldsta källan han hittade var något så otippat som en humoristisk bok utan minsta anspråk på historisk korrekthet: Mannen som dödade Getúlio Vargas (O Homem que Matou Getúlio Vargas) av den portugisiske komikern, programledaren m.m. Jô Soares. Den är från 1998 och handlar om en lönnmördare som träffar en rad historiska personer under första halvan av 1900-talet. Som här:

- Gavrilo! Det var länge sen. Vad gör du här?
- Jag äter en smörgås.

Boken blev en stor framgång och översattes till engelska 2001. På något sätt letade sig smörgåsen in i en dokumentärfilm med höga anspråk på historisk korrekthet: Days That Shook the World (BBC 2003). När den ansvarige tillfrågades kom han inte ihåg hur smörgåsen kom dit. Vilket inte är så märkvärdigt; det var ju en så liten och till synes obetydlig detalj.

Mike Dash: The Origin of the Tale that Gavrilo Princip Was Eating a Sandwich When He Assassinated Franz Ferdinand, Smithsonian.com 15 september 2011

Den gripnes fingeravtryck

Princips kaffe

Uppdaterat: Tryggve rapporterade en tidigare uppgift om Princips fikavanor. Här i engelskt original:

The driver stopped and backed laboriously on to the quay, close to the café in which sat Gavrilo Princip, sipping his coffee. He heard the grinding of gears. He looked up to see the Archduke in his car which had come to a halt not more than six feet away.

- Rupert Furneaux, Great Dramatic Stories of the Twentieth Century (Odhams 1966), s 46

Denna mikromyt nämns i en kommentar av Dashs artikel ("The episode was old, probably from the 80's"). Om jag tror mig ha sett smörgåsen skymta någon gång så är jag säker på att jag aldrig sett kaffekoppen tidigare. Att Princip skulle ha suttit inomhus när målet oförhappandes dök upp ger en helt annan mental bild av händelseförloppet än den faktiska, med en Princip som hals över huvud fått tränga sig fram mellan kaféstolar och gäster för att komma ut på gatan (för där är alla överens om att han stod). Det måtte också ha varit därför den aldrig rotats i det allmänna medvetandet på samma sätt som smörgåsen lyckats med.

Furneaux skrev en mängd böcker på temat spännande saker som hänt, framför allt krig men även mord och mysterier av olika slag. Utifrån det lilla jag sett ger han inte något vederhäftigare intryck. Han har inte ens fått en artikel på Wikipedia vilket verkar lite snålt. Kuriosa: Hans bok från 1966 gavs ut på svenska 1969 som Dramatiska händelser i vår tid, översatt av en viss Jan Guillou (han finns på Wikipedia).