Ibland är det en ren glädje att vara skeptiker, andra gånger hårt arbete vars enda belöning är mail från folk som insinuerar att jag arbetar för frimurarna, judarna eller Big Pharma. Så det är på sin plats att fråga sig vad som drivit mitt skeptiska engagemang, år efter år.
Först och främst: Jag är skeptiker av moraliska skäl och ren anständighet. När folk tjänar pengar på att lura andra, eller sprider farliga konspirationsteorier, vill jag bekämpa det.
Det andra skälet är inte fullt lika nobelt. Jag har alltid varit nyfiken på det bisarra och avvikande. Politiska extremister, nyreligiösa sekter — allt ska undersökas, och en del av tankegodset jag hittar flyttar in i huvudet för en längre eller kortare tid. Jag läser om UFO-troende eller konspirationsteoretiker, inte bara för att kunna avslöja dem eller le åt dem, men även för att jag är djupt fascinerad av att det visserligen bara finns en värld, men otaliga sätt att uppfatta den på. Dessutom finns det ibland något att lära sig.
Det tredje skälet är rent personligt. Jag växte upp i ett hem där namn som Carl Jung och Rudolf Steiner — liksom andra tänkare som präglat alternativrörelsen — har åtnjutit stor respekt. Att se kritiskt på de värden man vuxit upp med är en normal del av att bli vuxen, och för mig blev det skeptiska engagemanget en del av den processen.
Därmed kan man kanske säga att mitt skeptiska engagemang drivs av en blandning av moralisk upprördhet, sinne för det bisarra och en försenad trotsålder. Jag tror att många av mina sämsta sidor som skeptiker kan förklaras utifrån dem.
- Ur En skeptikers anklagelseskrift mot seg selv, Didrik Søderlind, 14 januari 2013 (min övers.)
Didrik är "livssynsrådgiver" i Human-Etisk Forbund, det är Humanisterna i Norge; svenska Humanisterna hette för övrigt likadant fram till 1999. Artikeln berör humanismen (denna moderna rörelse jag aldrig blir klok på) helt lätt, men framför allt vanlig skepticism: kritisk granskning av pseudovetenskap, vidskepelse och förvillelser.
"Anklagelseskrift"? Efter genomgången ovan av hans drivkrafter funderar Didrik på sina svagheter, de han haft med sig från början liksom de som utvecklats under hans engagemang. Envar som ägnar sig åt sådant lär känna igen sig - det gjorde jag - och kanske lära sig något - jag tror jag gjort det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
"När folk tjänar pengar på att lura andra, eller sprider farliga konspirationsteorier, vill jag bekämpa det."
Är det etablissemanget som sådant eller enskilda samhällsmedborgare som luras mest ?
Vad är det enligt Dig som är "farliga konspirationsteorier" ?
Den farligaste konspirationsteorin, eller villfarelsen ö h t, är det irrationella vaccinmotståndet. Det dör folk av.
Vad lurandet beträffar avser just det ordet att man far med falska uppgifter mot bättre vetande. Alltså inte att man narras för att man inte förstår bättre. Min uppfattning är att ofrivilligt förmedlande av osanningar är oerhört mycket vanligare än lurande med flit.
"Den farligaste konspirationsteorin, eller villfarelsen ö h t, är det irrationella vaccinmotståndet. Det dör folk av."
Jo... - Hexmaster - men det finns på tok för mååånga som far illa av att vaccinera sig också - som jag och flera med mig ser det.
Ja, du prenumererar ju på de flesta idéer som låter tillräckligt spännande. Om du någonsin får genomslag ska jag blogga om dig.
Tack så mycket !
Har inte Humanisterna som organisation kidnappats, av högljudda religionsmotståndare? Tidigare var Humanistisk-Etiska Förbundet, en förening som ville erbjuda alternativ, till dom etablerade religionerna. Nu domineras Humanisternas styrelse, av en som är emot religion överhuvudtaget. Även dom ofarliga varianter, som inte märks så mycket i vardagen.
Skicka en kommentar