Utvecklandet fortsatte. Utöver vanlig växtförädling, medelst odlande, urval och fortsatt odlande i generation efter generation - så som man burit sig åt i tusentals år - så skapade man även mutationer i mängd medelst olika sorters strålning. Genmodifiering, helt enkelt. Jag vet inte hur länge metoderna använts kommersiellt men de började forskas fram före kriget.
Though poorly known, radiation breeding has produced thousands of useful mutants and a sizable fraction of the world’s crops, Dr. Lagoda said, including varieties of rice, wheat, barley, pears, peas, cotton, peppermint, sunflowers, peanuts, grapefruit, sesame, bananas, cassava and sorghum. The mutant wheat is used for bread and pasta and the mutant barley for beer and fine whiskey.
- Useful Mutants, Bred With Radiation, New York Times 28 augusti 2007
Denna slumpmässiga genmodifiering är oerhört mycket klumpigare än den moderna genmodifiering som får alla rubriker. Är den farligare? Kan omöjligt bedöma saken. Men nog är det märkligt att grödor, som kan ha oräkneliga okända mutationer, har använts i decennier utan restriktioner, samtidigt som man i andra sammanhang inte kan byta plats på ett enda baspar utan att resultatet blir stämplat som orent.
Texas Citrus and Subtropical Fruits: Grapefruit
Wikipedia: Lewis Stadler
9 kommentarer:
Jag tror inte folk känner till metoderna, för att få fram nya mutationer. Samtidigt har folk en föreställning om genmodifiering, som mest liknar primitiva idéer om korsning. Om man ger en potatis en gen från en fisk, som gör att den tål djupfrysning, så blir den inte fisklik på andra sätt. Fast det vet folk kanske inte om.
Jag tror faktiskt att folk som är mot GMO i många fall har betydligt större kunskaper i frågan än så. Visst finns det säkert några "naturligt"-fanatiker, men kärnan i kritiken handlar trots allt om resursfördelning, biologisk mångfald och patenträtt.
Bra att du tar upp detta.
Jag har fått intrycket när jag har diskuterat med GMO-moståndare att de oftast blandar ihop GMO-tekniken i sig med fördelningsfrågor och storföretag mm. Det blir lite problematiskt, för det blir ju olika frågor. Hur kan GMO-teknik användas, ska den användas, och hur ska den fördelas är ju något man bör diskutera. Men tekniken innehåller ju inte en automatiskt inbyggd orättvisa i sig.
Jag ogillar detta skarpt.
Min favorit är gul grapefrukt och den är stört omöjlig att få tag nu för tiden.
Förbjud genmanipulering genast!
MVH
Hans
Till Tryggve: Det kallar jag associationsskuld. En vettigare idé finns här:
http://www.dn.se/ledare/kolumner/gmo-for-miljon
Till Hans: Menar du att du har väldigt svårt, att få tag på annan grapefrukt än blodgrapefrukt? Det vore intressant.
Tryggve: Problemet är väl att det i praktiken inte går att skilja frågorna åt. Själva syftet med att använda GMO, då det inte går snabbare eller är billigare än vanlig avel eller korsbefruktning (som ju exemplet i blogposten visar)är ju oftast att komma åt patenträtten.
Jag har för mej att genmodifiering, är både snabbare och mer precist, än traditionell avel. Någon som kan bekräfta?
Anders
Det beror lite på vilka egenskaper det är som man vill få fram hos växterna om det är snabbare med GMO eller ej. Sedan är en anledning att det tar längre tid att få ut en GMO-gröda på marknaden idag att det finns betydligt mer krav på tester för GMO än för sådant som tas fram med traditionella metoder.
Papaya är ju ett exempel på där man har använt GMO-teknik för att ta fram en version som är resistent mot virus.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19821736
Det var här mer effektivt att använda GMO-teknik än traditionell växtförädling.
Min poäng är väl att det finns en hel del nyttiga saker som man skulle kunna göra med GMO-teknik, och det är synd att det inte kan föras en mer nyanserad debatt kring detta. Resistens mot bekämpningsmedel är en sak, medan resistens mot olika växtpatogener är en annan. Det kanske (som kollegan som föreläste om GMO Haket sade) var olyckligt att det just var sådan GMO som först togs fram ur PR-synpunkt.
Skicka en kommentar