2009-09-30

Skolmat och fångmat

Det här har ni kanske hört förut:

Maten i fängelser är bättre än skolmaten.

Följdfråga: Är det någon som känner till skillnaden? I kronor och ören, kalorier eller vitaminer, eller så antalet Michelin-stjärnor?

Ja, jag har naturligtvis letat lite. (RTFM!) Jag har funnit några svar. Men bortsett från den diskussionen så tycker jag att det är mycket intressant att många, kanske de flesta, som lägger fram argumentet ovan inte har en aning om huruvida det är sant eller inte.

2009-09-29

"Number ten"

I studiet av bombningen av Trang Bang, där sydvietnamesiskt flyg bombade sydvietnamesiska soldater och sydvietnamesisk civilbefolkning, stötte jag på följande:

A South Vietnamese soldier who escaped without being burned said to an American visitor: "Vietnamese pilots Number 10" - which in soldiers' slang means the worst.

- New York Times, 9 juni 1972

Jag blev nyfiken på uttrycket. Ett uppslagsverk i genren hade en hel del att säga om företeelsen:

The various degrees in the state of a soldier's feelings in Korea are seldom expressed in the well-worn favourites of World War II. He is rarely "browned off", "cheesed" or "brassed". No, sir. He's just "number one" to "number ten" and occasionally he may be "number ninety-nine" or "number hava no" (Iddiwah, July 1953): United Nations troops fighting in the Korean war of the early 1950s.

- A dictionary of slang and unconventional English

Att soldater har en rik vokabulär för elände är föga förvånande. Ovanstående numrering har jag inte hört talas om förut, den låter också rätt torftig jämfört med många andra. Som det fina FUBAR, förkortning för Fucked Up Beyond All Recognition.

2009-09-28

Lördagsfråga: Bimbo


1. Rörstrands servis Bimbo, typiskt 50-tal.
2. Prins Carl Gustaf, som kanske kallades Tjabo redan när bilden togs, hade ungefär då en hund som hette Bimbo.
3. Del av logotypen för Bimbo Breads, en del av den mexikanska matjätten Groupo Bimbo. I den språkkulturen har ordet ingen särskild betydelse; det antogs 1945, kanske för att det liknade kända namn som Dumbo och Bambi.
4. Betty Boop är väl lite tuffare än man tänker sig en bimbo? - men i bilden har vi här en sidekick som heter just Bimbo.

Ordet har, som så ofta är fallet, en historia som är längre och intressantare än man kan tro. Det har, som Engan visste, använts om småbarn men även som ett neutralt ord/namn, inte sällan om djur; senare om dumma karlar, därefter d:o fruntimmer, och på 1980-talet gjorde det, enligt länken nedan, en sorts comeback i språket. Betydelsen har sedan dess legat fast.

Etymology online: bimbo

2009-09-27

Rapport från en mässhink


Verksamheten i montern med Vetenskap och Folkbildning, alltså B07:64, pågår för fullt.

På lördag fm hade vi en repris på Torbjörn Fagerströms uppskattade prat om evolution, kreationism och stupid design; undertecknad pratade faktoider till och från; ett homeopatiskt sömnmedel bereddes (jo, faktiskt); och så hade vi Bodil Jönsson som pratade utifrån och kring sin senaste bok Tio år senare - tio tankar om tid.

Bokförsäljningen överträffar förväntningarna lite varstans. Pocketboken Faktoider sålde slut igår, alltså inte bara hos oss utan hos leverantören och förlaget Månpocket. Idag sålde den slut igen, återigen hos Månpocket.

Dagens särskilda omnämnanden blir om våra trevliga monter-grannar Fokus och Militär Historia.

2009-09-26

Lördagsfråga: Blandade bilder


Någon gemensam nämnare, som vanligt. Alla förslag beaktas.

2009-09-25

Nära nära


Bokmässa som sagt. Det är grejen. Monter B07:64, nära Forskartorget. Ifall ni har vägarna förbi.



Det mest uppseväckande i närheten, som nog hade vart det även om de inte närvarat alls, är tidningen Nära. Där kan man hitta vuxna, intelligenta människor som på fullaste allvar tror på änglar, spöken, andar eller vad som helst. Mycket fascinerande.

Ett belysande exempel ur tidningen är experimentet i RV, remote viewing, där man skall försöka "se" ett dolt föremål. Deltagarna får känna efter, och rita och skriva allt de kommer på. Här en som summerar sina försök "[Mina bilder] föreställer en kungakrona och ett löv. Orden jag fick till mig är: blommor, ros, hård, matta, ask, stjärna, flimrar, blänker, lyser, ljus och sko. Jag ser även färgerna rosa och grönt." Försöksledaren Erika konstaterar berömmande att "det du fångar som verkligen stämmer är orden..." - Kan ni utifrån "beskrivningen" säga vad det dolda föremålet är för något? Markera den vita texten nedan för facit.

> En svart rulle med silverfärgat presentsnöre, sådant man har runt julklappar. <

Grejen är givetvis att man får göra hur många "gissningar" som helst, och då är det naturligtvis alltid några som passar någorlunda, i synnerhet när man får lov att associera åt rätt håll.

2009-09-24

Bokmässa


24 - 27 september är det bokmässa. Jag kommer främst att närvara i B07:64 för Vetenskap och Folkbildning, men även hälsa på i B03:60 där Ordalaget har min struts-bok, liksom stora Bonnier-bygget B02:02 där Forum har denna uppföljare.

I mellantiden kommer jag att idka hårt drällande. Hans-Olov Öberg har skrivit ner författarens tio bokmässebud, de är bra allihop, och det sjunde sammanfattar det hela mycket väl: Den stora helheten överskuggar alltid de små delarna och alla är alltid någon annanstans.



Christer hälsar förresten. Han är också någon annanstans.

2009-09-23

Faktoid-böckerna har fått en lillebror


Göteborg 23 september kl 10:46.
Vikt: 328 g.
I handeln: Nu? Eller vilken dag som helst.

(Faktum är att det är två utgåvor, en med hårda pärmar och en med mjuka, särskilt framtagen för Designtorget. Och nej, jag har inte tid att fixa ordentlig kamera just nu...)

2009-09-22

Elefantkyrkogårdar

När faktoider känner att de ska dö, så vandrar de iväg till den stora elefantkyrkogården.

För denna uppfattning har väl dött ut? Alltså om elefanter. Illustrerad Vetenskap kallar den "seglivad", men även om alla känner till den så undrar jag just hur många som tror på den.

Jag har ingen aning om hur vanlig den har varit, såväl i Sverige som utrikes. Jag vet inte ens i vilket århundrade man skall leta, alltså efter belägg där den tas på allvar. Att sagan kommit till användning i Tarzan-filmer m.fl. är en helt annan sak.

Oavsett hur det ligger till med den saken, så är det intressant att läsa de många förklaringar av myten som lanserats. Det är ett faktum att man ibland stöter på stora mängder stora ben från förhistorisk tid, vilket kan förklaras med naturkatastrofer eller jakt, eller för den delen att man på använt sådana ben för t.ex. byggnader; eller att elefanter lever i flockar som håller ihop även när det är ont om mat, vilket kan innebära att de går och dör ihop; eller kanske det faktum att man sällan hittar elefant-skelett i det vilda, vilket beror på att även djur som dessa snabbt försvinner i det aktuella klimaten.


Wikipedia: Elephant's graveyard
Illustrerad Vetenskap 9/2002: Vet djur när de ska dö?

2009-09-21

Lördagsfråga: Vetenskap och Folkbildning


1. John Houdi, en av landets mest kända och etablerade trollkonstnärer. Särskilt engagerad mot luriga "kolleger" som påstår att deras trick inte bara ser övernaturliga ut, utan faktiskt även är det.
2. Peter Olausson som han heter i Libris och polisrapporter, Hexmaster för er andra. Etablerad pratmakare. Styrelseledamot i VoF.
3. Christer Fuglesang, docent i partikelfysik från KTH m.m. Bilden från en serie foton tagna för VoF:s räkning.
4. Hanno Essén, docent i teoretisk fysik på KTH, ordförande i föreningen Vetenskap och Folkbildning.

En gemensam nämnare är, som Mattias knäckte rätt snart, att vi är medlemmar i VoF, en förening för vetenskap, mot pseudovetenskap och humbug. Det är en förträfflig förening som många har nytta och nöje av. Den har blivit mest känd för sina årliga utmärkelser, Årets folkbildare och - framför allt - Årets förvillare.

På bokmässan i Göteborg denna vecka ställer vi ut i montern B07:64. Kom gärna förbi!

2009-09-20

Häxmästaren och Lotass

I slutet av varje numrerat stycke finns ett eller ett flertal val att göra: ”Korridorens sträckning löper in mot den vida synranden: => 154; Vid den vänstra sidan reser sig en brant sluttande trappa: => 51; Längs den bortre kanten, på dess vänstra =>; 300 och dess högra => 163 sida, öppnar sig den väldiga och ljusa glasskimrande hallen.” Vart går du? Trappan eller korridoren, varje nummer leder vidare till ett nytt stycke text - till ett nytt rum.
- Jenny Maria Nilsson recenserar Lotta Lotass Den svarta solen i Helsingborgs Dagblad (se även DN SvD GP)

Jag har inte läst Lotass, och vet inte om jag någonsin kommer att göra det (hennes böcker verkar tillgjorda och aptråkiga). Men i beskrivningen ovan kände jag genast igen greppet: det är ju en äventyrsbok!



Efter några tidigare försök slog idén igenom med barnboksserien Choose Your Own Adventure på 70-talet. Konceptet var som följer: Man börjar läsa boken, och kommer efter en stund till en valsituation. Skall du, eller huvudpersonen, göra si? - Gå till sidan X. Eller kanske så? - Gå till sidan Y. Fundera, välj, bläddra fram, och läs fortsättningen. Val följer på val; ibland får berättelsen ett abrupt slut (som om man väljer att gena över kvicksanden), andra gånger fortsätter förgreningen. Givetvis kan man fuska och backa tillbaka, det ingår nättopp i reglerna.

Min första kontakt med genren var spelboken Häxmästaren i Röda Berget (1985), översatt från den engelska Fighting Fantasy-seriens första titel: The Warlock of Firetop Mountain (1982) av Steve Jackson och Ian Livingstone. Där hade man byggt ut systemet från Choose... med lite rollspelsgrejs; man fick hålla reda på ting som KP och färdigheter, och många situationer avgjordes med ett tärningskast. Ett stycke kunde utgöras av en strid med något monster, vars "prestanda" angavs, och så fick man slå tärning och räkna tills striden var över.

Choose Your Own-äventyren fann jag först senare, men de jag sett var klart underlägsna FF. Å andra sidan var FF, åtminstone de första av Jackson & Livingstone (jag läser att man 1982-1995 kom att ge ut hela 59 titlar av en lång rad förmågor) klart underlägsna de två serier som Mark Smith och Jamie Thomson skapade: Tigerns väg (japansk fantasy) och Falken (sf, men med tyngdpunkten på tidsresande; man besöker alla möjliga epoker i jordens historia). Jag har inte öppnat dessa böcker på kanske tjugo år - vet inte om jag vågar, allt åldras inte med värdighet - men när det begav sig så gick jag igenom dem bra många gånger och fann dem fullständigt fascinerande.

Det är väl ingen slump att genren försvann när dataspelen började nå en viss nivå, och så slog internet igenom även bland oss dödliga. Betänk att Warlock gavs ut 1982 - på den tiden var det en prestation att få ens en hygglig illustration i ett dataspel.


Demian's Gamebook Web Page: Fighting Fantasy; The Way of the Tiger; Falcon
Wikipedia: Choose Your Own Adventure


Given fråga: Har Häxmästaren från 1985 med ett visst alias att göra? Nej, jag tror inte det - ber att få återkomma.

2009-09-19

Lördagsfråga: De fyras gäng


Vad har dessa herrar gemensamt? Mer än att vara unga, vackra och framgångsrika?

2009-09-18

Är det verkligen sant?

Upprepning: Idag kommer min tredje bok ut.

Ordalaget: Är det verkligen sant?

Liksom det i förrgår var dags för den andra.

Forum: Fler faktoider


Jag är osäker på hur det gått med exponeringen i den fysiska bokhandeln. Måhända voluminösa namn som Läckberg, Brown m.fl. prioriteras? Men på gång är det definitivt, och de kan köpas som vilka böcker som helst hos näthandlarna.

2009-09-17

Wilhelm Shakespeare

Den som dricker vin, sover gott.
Den som sover gott, syndar icke.
Den som icke syndar, blir salig.
Så drick gott vin och bli frälst.

Tänkvärda ord. Rentav kloka. Vem har kommit på dem, tro?

Letar man på engelskspråkiga sidor så uppges det vara medeltida och tyskt. Letar man på tyska sidor, så verkar dessa (vad jag sett) vara överens om ursprunget, här ett exempel bland många:




Minsann!

Detta är, de många uppgifterna till trots, garanterat inget Shakespeare-citat.

Pelle Holm uppger att talesättet "den som sover syndar inte", som ju utgör en delmängd av det ovanstående, finns belagt från Tyskland ca 1700; eftersom källan är anonym är den knappast någon namnkunnig person. Vilket naturligtvis inte hindrat folk från att tillskriva det en mängd olika förmågor, i god stil.


Tipstack till Joakim Lahti Kliman

2009-09-16

Fler faktoider

Idag kommer min andra bok ut.

Forum: Fler faktoider

Och senare i veckan kommer min tredje bok ut.

Ordalaget: Är det verkligen sant?

Så för tillfället är jag inte riktigt blogg-bar. Återkommer när det lugnat sig.

2009-09-15

Ringens krig

Alla vet att fantasy-böcker tenderar att komma i serier, och tretalet är särdeles populärt. Det beror, som alla vet, på Sagan om Ringen.

Fast det var inte meningen. Tolkien hade först inte en tanke på att ge ut den som något annat än en enda rejäl volym.



En mängd konsekvenser av kriget hängde kvar länge. Det var inte precis så, att freds-löpsedlarna åtföljdes av butiker fullproppade med kaffe, bananer, cigaretter och slikt; många sådana varor var ransonerade i åratal efteråt. Och begreppet "förkrigskvalitet" var länge i levande bruk.

En av otaliga shortages var bristen på papper. Ovanstående brasklapp är amerikansk från 1945, och där var ändå situationen bättre än i Europa. I Storbritannien var fortfarande pappersbristen såpass påtaglig i början av 1950-talet, och priserna så höga, att det visserligen inte hade varit opatriotiskt men klart ekonomiskt riskabelt att ge ut The Lord of the Rings som en tegelsten. Istället delade man upp den i tre delar, om två "böcker" vardera, klurade ut titlar på dessa nya enheter, och gav ut.

Så alla dessa fantasy-trilogier är ännu en otippad konsekvens av kriget. Liksom priserna på gamla serietidningar, för det var mången Superman m.fl. som gick åt i pappersinsamlingarna.


"Skyll inte på oss"-etiketten från bloggen Burning Books: Random House 1945

2009-09-14

Lördagsfråga: Sean Connery



Quiz-filen (0,5 Mb mp3)

1. Den längsta dagen (1962). Det som hörs är en nyligen befriad fransos och en man som spelar säckpipa; den senare fanns verkligen på plats den 6 juni 1944.
2. Goldfinger (1964). Gert Fröbe och en guldtacka.
3. Mordet på Orientexpressen (1974). Ingrid Bergman och Albert Finney talar egendomlig svenska.
4. Rosens namn (1986). Ron Perlman tolkar fint den halvgalne Salvatore. Penitenziagite = "ånger", en ledtråd som William av Baskerville raskt snappar upp.

I samtliga filmer figurerar Sean Connery, i större eller mindre roller. Vilket Mattias också satte.

2009-09-13

Hittat på nätet

... det var Faktoider av Peter Olausson som jag klämt och tjuvläst på i både ICA och Bokia ...

- en av alla dessa bloggar

2009-09-12

Lördagsfråga: Filmljud

Inget att titta på denna gång, bara att lyssna ...

Fyra filmer (0,5 Mb mp3)

Närmare bestämt fyra korta inslag från lika många filmer. Identifiera dem, finn gemensham nämnare, klart.

2009-09-11

Mensa i Göteborg

Idag börjar Mensa IBD 2009 i Göteborg. IBD = International Directors Board = internationella styrelsen hälsar på, och dessutom kommer ett stort antal mensaner från hela världen, Sverige och Göteborg. Fyra intensiva dagar kommer det att bli.

Av de många föredrag som bjuds kommer undertecknad att hålla ett. Imorgon lördag kl 14:45-15:40, närmare bestämt.

Mensa.se: IBD 2009

2009-09-10

Höstfloden

Det är inte länge sedan som nästan alla böcker kom på våren eller hösten. Den senare säsongen, inför julhandeln, reserverades för de inarbetade namnen, medan övriga lades på våren.

Idag sker utgivningen nästan kontinuerligt, men den gamla uppdelningen märks fortfarande på vissa sätt. Våren är fortfarande (i princip) vikt för osäkra debutanter - som undertecknad i fjol. Och höstfloden finns kvar, och är fortfarande (i princip) vikt för dem förlagen är lite säkrare på - som undertecknad i år. Det beror dels på julhandeln, men även på att branschens största begivenhet inträffar i slutet av september: bokmässan i Göteborg. Där är det konkurrens, får man säga.


Det är därför som en kulturredaktör, här GT:s Ingrid Norrman, kan få en sån här hög tillsänd sig under en enda dag i september, närmare bestämt den 1:a. Det är inte så lätt att ligga i topp där, som ni förstår. :-)

Utgivningsdag för Fler faktoider är den 16 september, alltså på onsdag.


GT/Expressens kulturblogg: Böcker, böcker, böcker ...

2009-09-09

Varför blogga

Vet inte om jag skrivit om detta förut? Nå, frågan är ju aktuell så länge jag skriver...

Den primära anledningen till att jag sensommaren 2007 började skriva på denna blogg är så här enkel:
  • Marknadsföring
Eftersom jag hade en bok på gång som skulle ges ett halvår senare, och tyckte att det kunde vara skoj att återge dess utveckling mot en färdig produkt, med korrekturläsningar och omslag och allt vad det är. Om man dessutom kan göra omvärlden - det är ni det - uppmärksam på att här kommer det strax något, ja, då är det ju utmärkt.

En annan konkret anledning var att få
  • Skriva av sig om allehanda ting jag stött på som inte platsar på faktoider.nu
vilket det sannerligen aldrig varit någon brist på. Alltså alla dessa tveksamheter, knepiga påståenden och annat som skulle kunna vara värda att uppmärksamma, om de delas av tillräckligt många..?

Två andra anledningar var att få
  • Kommentarer från läsarna och diskussion er emellan
och i all synnerhet möjlighet att
  • Ställa frågor, i synnerhet sådana som svårligen låter sig formuleras i en googling
som t.ex. hur vanligt förekommande ett visst påstående är, eller hur många som tar det på allvar. Eller frågor vars blotta formulering kräver fackkunskaper jag inte har. Frågeställningarna kan också räknas till skriva-av-sig-punkten, på så sätt att det som tas upp på den "riktiga" hemsidan skall vara färdigt; inga rapporter från halvfärdiga utredningar, men sådana passar å andra sidan utmärkt på en blogg.

Efter att ha fått upp värmen har jag även kommit att inse nyttan med att
  • Skriva regelbundet.
En bloggpost per dag har det också blivit (eller drygt 700 i skrivande stund, inklusive en bunt opublicerade). För det mesta har jag någon veckas framförhållning. Som vaccinering mot skrivkramp (men se detta ord) fungerar det förträffligt; de är tämligen korta och okomplicerade, men det blir något gjort varje dag, och efterhand kan man träna upp det driv som behövs när det gäller att skriva riktiga texter effektivt.

Jag lägger f.ö. inte särdeles lång stund om dagen på denna blogg, i genomsnitt blir det definitivt mindre än en kafferast. Lördagsfrågorna kan vara lite pilligare men de är också desto roligare. Och då kommer förrexten den sista punkten in, sist men alls icke minst:
  • Ha roligt.

2009-09-08

Fulöl



Har grävt i denna fråga, inte rörande drycken eller reklamfilmerna (här på Youtube) utan något så skenbart enkelt som ett årtal: när sändes de?

... Fast precis innan jag postar det här så får jag besked från annonsören: 2006, eller flera år senare än hade för mig. Byrån hette förresten Garbergs. (Snabbfråga: Minns ni vilket märke som man gjorde reklam för?)

Uppdaterat: Näe, 2006 kan uppenbarligen inte stämma, åtminstone inte vad premiären beträffar. IMDb:s (faktiskt) uppgift (här) om 1998 verkar bra mycket troligare.

(Jag återkommer med närmare information om varför detta intresserar mig. För det gör den faktiskt.)

2009-09-07

Lördagsfråga: Einstein


Som ni knäckte på nolltid så utgjordes lördagsfrågan av bilder där Albert Einstein frotterade sig med andra berömdheter; närmare bestämt Chaplin, Oppenheimer, Planck och Gödel.

Inte så lätt att sätta nivån på de här frågorna, n'est-ce pas? ;-)

2009-09-06

Attityd!

... Just så. Alltså inte en viss attityd; som hårdare, förändrad, negativ, analytisk, generös, liknande eller välvillig (för att ta några upphittade exempel bland otaliga). Utan enbart "attityd", rätt upp och ner. Som här:

Mode med attityd

Hemvärn med attityd

Parkeringshus med attityd

Det som avses är uppenbart en viss sorts attityd. "Kaxig" ligger väl närmast till hands. Men det är alltså underförstått.

Hade jag vart en språkpolis hade jag här ojat mig. Eftersom jag, guschelov, inte är det, så blir jag istället nyfiken. När kom detta nya sätt att använda ett gammalt ord till svenskan? Hur? Och varifrån - är det den gamla vanliga amerkanskan? Som här?

I så fall har det kanske hänt något någonstans - jag är inte säker - men när man på engelska talar om attitude så har det åtminstone tidigare haft en något mer negativ betydelse än den rent positiva som avses i dagens svenska exempel. Från 1962 finns tydligen en betydelse "antagonistic and uncooperative" belagd. Jag misstänker att det är något sådant som ovan länkade niggaz avsåg när de tog sig bandnamnet 1986, snarare än något lite småbusigt.


Etymology online: attitude

2009-09-05

2009-09-04

Google News

Det är inte så förfärligt ofta som jag hittar tjänster på nätet som verkligen är något att skriva hem om. Men nu har det hänt.

Google News: news.google.com

Det första intrycket är att man får upp färska träffar i media. Det kan säkert vara användbart. Men för åtminstone min egen del finns långt intressantare möjligheter alldeles runt hörnet.

  • Först gör man en sökning på ett ord eller fras. Ett antal aktuella träffar dyker upp.
  • Därefter klickar man på en länk till vänster Archives, "All dates". (Det är möjligt att det finns enklare sätt.)

Sökningen utförs nu på media under en (betydligt) längre period. Sökmotorn försöker att sikta in sig på den period ordet använts mest, årtalen kan lätt justeras.


Här har ni Hitlers uppgång och fall, återgiven medelst lite korpuslingvistik.

Man får resultatet presenterat på ett överskådligt och lättarbetat sätt, där man tydligt ser när ordet börjat användas, diverse toppar genom historien osv. Man kan även klicka på ett segment i diagrammet och få fram dem i större skala.

En del artiklar kostar en slant att läsa i sin helhet, en del inte. Men att alls kunna utföra sökningarna är vackert så. Jag har inte tagit närmare reda på exakt vilka tidningar som tagits med men de är bra många, och samtliga (?) på engelska.

Obs: Sökmotorer är inte smartare än andra program. Ibland får artiklar fel datum, andra gånger tolkas ord fel (som när en basebollspelare Hiller räknas in ovan). Anakronismer bör granskas närmare. Sen finns det som vanligt fler fallgropar som alla användare av sökmotorer känner väl till (samt ett par mindre kända).

Jag vet inte om jag sett något finare språkvetenskapligt redskap, vare sig bland de som tillhandahålls allmänheten eller ens expertisen.

2009-09-03

Jackson, Cobain och Werther

[Har] kända självmord i modern tid, som Marilyn Monroe eller Kurt Cobain, gett upphov till någon nämnvärd mängd copycats; detta har sagts om åtminstone den senare, men jag har inte funnit att det stämmer. Inte heller verkar den självmords-våg som befarades efter Michael Jacksons bortgång ha ägt rum, åtminstone inte i närheten av den skala som utmålades.

- Faktoider.nu: Werthers självmordsvåg

Länkade artikeln går alltså ut på att den epidemi av självmord som Goethes Werther befarades ha utlöst är en myt, en fruktan som aldrig materialiserades.

I vilken mån gäller det för de ovan nämnda?

Att Marilyn Monroe skulle ha gett upphov till en våg har jag aldrig sett påstått förrän nu. Att Kurt Cobain skulle ha gjort det har jag hört förut, men det var innan jag började med vandringssägner - bekräftelserna verkar vara få och klena, vederläggningarna desto fler och bättre. I ljuset av Werther-historien så är det tydligt att denna klintbergare har en makt som få över människors sinnen.

Och så Michael Jackson. Uppgiften att åtminstone 12 Jackson-fans skulle ha följt sin idol i döden kom från Gary Taylor, som äger och driver fan-sajten MJJcommunity.com, och fick omedelbart fullständig spridning. Några närmare uppgifter än att minst en av dem skulle ha varit britt får man inte. Hur Taylor fått sina underrättelser får man inte veta, inte heller fler detaljer ("I now believe the figure is ..."). Jag lyckas inte ens hitta någon journalist som jagat rätt på honom och frågat om dagsnoteringen, om hur han vet vad självmorden beror på, beundrat hans kontaktnät bland fansen, eller så.

Jag håller uppgiften för att vara falsk tills motsatsen bevisats.

Ett återkommande namn är Paul Talalajev, en rysk lookalike som försökt att ta livet av sig, men (hittills) misslyckats. Dessutom nämns en flicka i El Manar, Tunisien, som lyckats. Jag har ingen koll på källäget för dessa uppgifter men båda verkar åtminstone inte fullt lika fjäderlätta som Taylors ungefärliga 12.

2009-09-02

Kronkiter

Walter Cronkite (1916-2009) var nyhetsankaret personifierat, så till den grad att begreppet anchorman om nyhetsuppläsare sägs ha myntats om just honom (själva ordet har en äldre historia). Även om ni inte känner igen namnet så har ni helt säkert sett åtminstone en skymt av honom i amerikansk film eller TV, kanske när han berättar att Kennedy är död, eller om månlandningarna, eller något annat stycke nyhetshistoria.

När han dog i somras så nämndes att han rentav blivit en eponym, alltså fått en företeelse uppkallad efter sig, i två europeiska språk:

Cronkite was the broadcaster to whom the title "anchorman" was first applied, and he came so identified in that role that eventually his own name became the term for the job in other languages (Swedish anchors are known as Kronkiters; in Holland, they are Cronkiters).

- Fox News: Famed CBS News Anchorman Walter Cronkite Dies at 92

Visste ni det?

Uppgiften återkallade av AP när den visade sig vara fel. På Fox hemsida ligger den kvar i skrivande stund.

Läs gärna en längre utläggning av Ben Zimmer: The Mystery of "Cronkiters" där faktoiden spåras genom åren. Den verkar ha myntats redan på 70-talet och förekommit lite varstans, även i uppslagsverk och liknande. Men ordentligt med luft under vingarna fick den inte förrän i och med dödsrunans publicerande på internet. Då var det å andra sidan kört, när den uppmärksammades av folk som visste bättre.

2009-09-01

1 september

Idag är det 70 år sedan andra världskriget började.


En relaterad faktoid beskriver hur de tappra men hopplöst efterblivna polackerna desperat försökte att försvara sig mot den tyska övermakten, genom att anfalla stridsvagnarna - med svärd och lansar..!

Hur kan man ta ett sådant påstående på allvar? Nej, jag vet verkligen inte. För min egen del tog det bra många år från att jag hörde den första gången till att jag kom mig för att ifrågasätta den. Och jag är som synes i gott sällskap. Mystiskt.

Their horse cavalry, of which they had twelve brigades, charged valiantly against the swarming tanks and armoured cars, but could not harm them with their swords and lances.

- Winston Churchill, The Second World War [...]

För att förtydliga: påståendet är alltså inte sant. Händelsen som ligger till bakgrund för det inträffade på krigets första dag, den 1 september 1939. Så dagen är värd att uppmärksamma även ur faktoid-synpunkt.

Läs mer på faktoider.nu: Polska kavalleriet