Visar inlägg med etikett experiment. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett experiment. Visa alla inlägg

2016-09-11

Lyssna på vin

I GP häromdagen levererades ett fint stycke "trollande".

Hösten 1969 var seriefantasten Sture Hegerfors i New York och träffade självaste Lee Falk (Fantomen, Mandrake) för en intervju. Efteråt gick de till en restaurang.
Vi beställde in vitt vin till maten.
När kyparen hällt upp en skvätt i glaset för avsmakning förde Lee Falk först glaset till örat och tycktes lyssna på det, sedan tog han en mun och nickade nådigt. Kyparen slog i åt oss båda.
- Jag ser att du är förbryllad, sa Lee Falk. Det var meningen. Jag har sedan en tid roat mig med att i samband med provsmakningen av vinet låtsas lyssna på det. På det här stället har de vant sig vid min rutin. På andra ställen har folk stirrat. En del tar det som ett stilla skämt, andra tar det på fullt allvar.
- Men avlyssningen har spridit sig över Manhattan, sa Falk. Det är inte alls ovanligt att se människor avlyssna sina beställda viner.
- Sture Hegerfors: "Har du lyssnat på vinet?", GP den 8 september 2016

Sture har utfört rutinen då och då genom åren. Ibland har han nöjt sett andra som tagit efter. Aldrig har någon öppet ifrågasatt beteendet. – Allt enligt artikeln. Inte för att det skulle förvåna det minsta; vi har vant oss vid att vin är den mest magiska av drycker, omgiven av märkliga ritualer som vi kanske, kanske inte förstår poängen med.

Huruvida vinavlyssnandet fått någon nämnvärd spridning vore kanske intressant att få reda på.

2015-04-14

Placebo med Disney

Hur har du det med smaksinnet?
I den här leken kan man vara tre deltagare som får var sitt sugrör. Ledaren ställer fram tre glas, en sockerskål, ett saltkar och en delad citron. Han säger till deltagarna att han tänker prova deras smaksinne. Därefter får deltagarna vända ryggen till och ledaren säger att han strör socker i ett av glasen, salt i ett annat och droppar citronsaft i det tredje glaset. I verkligheten häller han ingenting i något av glasen, men han rör ordentligt med en sked för att få deltagarna att tro att han gjort som han sagt.
Nu får deltagarna smaka på vad som finns i deras glas. Var säker på att de kommer att påstå att de smakat antingen socker, salt eller citron, trots att det aldrig hällts några smaktillsatser i glasen.
- Walt Disneys lekbok (Hemmets Journal 1976)

Detta var min första kontakt med djupare "sinnestrollande". Synvillor var en sak, att raka streck kunde se böjda ut etc. Att smaksinnet kan luras så här kapitalt var långt mer uppskakande.

2013-07-25

Kan du se med fingrarna?

Detta test har utformats av dr Gregory Razran för att ge våra läsare chansen att själva upptäcka ifall de har fallenhet för DOP. För att göra testet så rättvisande som möjligt har vi använt särskild tryckfärg. 
Sedan du fått en ordentlig bindel för ögonen försöker du först känna skillnaden mellan den röda [som digitaliserat blev mörkorange] och den blå fyrkanten. Låt någon hålla din hand mot den röda. Gnugga de mellersta fingrarna lätt mot den i en hel minut, koncentrera dig på vad du känner. Gör om det med den blå. Gör det sedan omväxlande med den ena och den andra. Enligt sovjetiska forskare kan även en talangfull person behöva flera halvtimmes-sittningar för att lära sig känna skillnaden mellan de två färgerna. 
Om du lyckas någorlunda kan du utöka försöket med den orangea fyrkanten, och sedan med de övriga figurerna, där du försöker att känna såväl färger som konturer med fingertopparna.
- "Seeing color with the fingers", Life, 12 juni 1964

DOP står för dermo-optisk perception: förmågan att se med huden. I Sovjet demonstrerade flera hur de kunde "känna" färger och rentav läsa text med fingrar och armbågar. De möttes av såväl förutsägbar skepticism som, vilket är nog så intressant, entusiasm.

Framåt 1970-talet kom det hela att utvecklas till vad som kallats psi-kapplöpningen: uppfattningen att kommunistländerna satsade stort på mestadels hemlig parapsykologisk forskning, att de kommit riktigt långt och kunde göra saker som man knappt kunde drömma om i väst, och att det snart skulle komma ett genombrott à la Sputnik eller Gagarin. Det givna motmedlet för USA var att satsa ännu mer på parapsykologisk forskning. Det mest kända exemplet heter Stargate, där statliga och militära myndigheter lät folk lägga tarot, stirra på getter och andra allvarligt menade dumheter.

Hur prioriterad var då parapsykologi i Sovjet? Var måhända psi-kapplöpningen en myt? (Inte sett till metoder eller resultat utan de resurser som man lade ner på det hela.)

Kan man bli kär i ett typsnitt?

Att döma av denna annons från 1970 för standardverket i genren så verkar det inte ha varit så. Hur mycket är 13 miljoner rubel? Jämför med en hittad uppgift om att Sputnik 2 tolv år tidigare kostade 15 miljoner rubel. Det är mycket för ett civilt forskningsprojekt, inte mycket för en förstklassig PR-uppvisning under det kalla kriget. Militära projekt gick förvisso på betydligt större summor. Om man i Sovjet tagit parapsykologin på det allvar som man här vill ge intryck av så skulle man få ha lagt till ett par nollor. (Huruvida uppgiften är korrekt är en helt annan fråga; det jag är intresserad av här är det intryck man ville ge och som läsarna fick.)

Och här kan ni se författarna till Psychic Discoveries Behind the Iron Curtain: Sheila Ostrander och Lynn Schroeder.



Bland annat visar de upp en svartvit filmsnutt där Nina Kulagina demonstrerar sina föregivet telekinesiska krafter. Flera av er har sett den förut. Det här var första gången den visades, inte som slitet exempel på tricksande utan ett värdefullt utsmugglat prov på den avancerade mystiska forskningen i Sovjet.

Programledaren och mentalisten Kreskin (artistnamn) inleder och avslutar med egna trick. Vad han inte gör är att analysera Kulaginas demonstration som vore den en illusion.

2010-11-24

President Obama

Obama, Barack Obama. Heter USA:s president. Demokratiskt vald och utsedd enligt konstens, inklusive konstitutionens, alla regler. Han föddes 1961 på Hawaii av Stanley Ann Dunham från Wichita, fadern hette Barack Obama Sr och kom från Kenya. Den senare var inte amerikansk medborgare, men det blev alltså Barack Jr utan problem, emedan modern var det och han föddes i en amerikansk stat. Visserligen hade Hawaii bara varit delstat i två år, men även innan hade den varit US-territorium ett tag, och vad natural born citizenship beträffar gjorde det ingen skillnad.

Man kan tycka bra om honom, eller illa eller ingenting särskilt, men det är något helt annat. Så klart. Landets laglige president är han, utan snack.


> Denna sida är ett experiment <