Misslyckad undergång 1967

Den 26 december 1967 skulle jorden gå under i ett atomkrig. Det visste en utomjordisk civilisation som hade koll på oss. Men eftersom de även hade ett gott öga till mänskligheten så skulle de rädda den bästa tredjedelen av oss (genom att mäta våra auror), exakt vid midnatt den 25-26 december. Och detta berättade de genom att landa hundra rymdfarkoster i större städer och basunera ut budskapet, kapa radio- och tv-utsändningar, rita text på himlen ... Nej, jag skojar; naturligtvis tog de inte kontakt på det sättet. De tog kontakt genom att använda en dansk taxichaufför som talrör.

Taxichauffören hette Knud Weiking (eller heter, ifall han fortfarande är med oss). Han hade kontaktats av utomjordingen Orthon under en rökpaus en februarinatt 1967. Det förklarar varför det första dokumenterade budskapet till mänskligheten från en utomjordisk civilisation var det annars något otippade "Släck cigarretten, jag vill tala med dig!". Knud fick folk att lyssna – det var ju 1967, även om man inte hade sociala medier – och rörelsen växte. Enligt en uppgift i september skulle den då omfatta 2000 danskar. Men kärnan utgjordes, typiskt nog, bara av 30 personer. Bland dessa återfanns mystiker, vegetarianer, astrologer, talmagiker och en konstruktör av magnetiska armband. En gemensam faktor var att de var skeptiska till naturvetenskap, liksom måhända även logik.

Typiskt är att rörelsen lockat många religiösa sökare som inte funnit vad de hoppats på inom den danska folkkyrkans ram eller hos olika samfund, såsom spiritister. Den har också lockat personer som av en eller annan anledning anser sig ha misslyckats i sitt borgerliga liv, och åtminstone i något fall har sekten kunnat ge möjlighet till revansch och självförverkligande. Icke oväntat finns det några mindre ädla, lätt rasistiska drag i förkunnelsen. Ett sådant är att Nordens folk har speciella förutsättningar att rädda sig från katastrofen. Men bland de utvalda ska alla vara varandras likar.

- DN, 14 augusti 1968

Den lilla kärnan trodde å andra sidan desto mer på budskapet, såpass mycket att de satsade alla pengar och all tid de hade på rörelsen och bunkern. Jo, för även om man kan förutsätta att de förutsatte att just de skulle förtjäna att räddas så lät de bygga en atomsäker bunker utanför Borup på Själland. Bara taket utgjordes av 25 ton bly.

Den sista julen närmade sig. De sista timmarna gick ... Och så kom tolvslaget – och gick. Inga rymdvarelser eller räddande farkoster hade materialiserats. Vad gör de nu? När även annandagen gick utan något världskrig var besvikelsen fullständig. I Köpenhamn funderade Weiking febrilt. Vad hade hänt? En rapport om ett UFO vann ingen större tilltro, kanske delvis för att personen sade sig ha sett det inne i sitt hus. Men så fann Weiking lösningen: De hade missuppfattat Orthons budskap, inte om atomkrig eller räddning men just beträffande tidpunkten. Den utvalda tredjedelen kunde fortfarande se emot dessa händelser, men någon specifik tidpunkt angavs inte längre.

På femte mötet efter julnatten började [Weiking] gala igen, dvs Orthon talade åter genom hans mun medan de andra lyssnade och antecknade.

- DN

Men rörelsen hade skjutits i sank. Så småningom blev medlemmarna oense om saker och ting, den redan lilla gruppen delades upp i ännu mindre, som efterhand tynade bort och dog. Fast kanske det fortfarande sitter folk i Danmark och väntar, på världskrig och rymdfarkoster.

Att vi vet såpass mycket om hur stämningen växlade drastiskt vid midnatt julen 1967 beror på medlemmen Hans Weltzer. Han hade inte anslutit sig för att han trodde på spådomen, tvärtom: Han trodde inte ett ögonblick på den, men var nyfiken på hur sekten skulle reagera när det de trodde på inte alls inträffade.

Fotografiet ovan togs av George Adamski 1952. Om det nu föreställer ett äkta rymdskepp eller en lampa. Att jag tagit med det här beror på att Adamski själv, som alltid hävdade att det var ett rymdskepp, även sade sig ha träffat piloten: Orthon.


Den här artikeln hittade jag lite senare. Vid bordet Knud Weiking, på väggen Orthon.


Countdown to Doomsday: Bunkerbygge i Borup. Den har plats för 70 havande kvinnor som ska ta skydd innan utomjordingarna hinner fram. Materialister gnällde på att bunkern saknade bygglov. Intervjuade förklarar att de på Orthons planet ska få undervisning i "fulländade kunskaper", som de sedan får användning av när de återvänder till jordens ruiner för att uppföra ett paradis.