Två goa gubbar: René-Claudius Schümperli och Alfredo Lerro. Den förstnämnde tänkte på 1990-talet ut en lära som grundar sig på atlaskotan, vår översta halskota. I korthet går den ut på att de flesta symptom beror på att vår atlaskota behöver balanseras, en tjänst som Schümperli och hans anhängare händelsevis erbjuder. Han kallade för övrigt sitt verk för AtlasPROfilax, med krångliga versaler och allt.
En av Schümperlis lärjungar var Alfred Lerro. Efter att ha gått en kurs i Atlasprofilax lanserade han en egen lära. Eller, egen och egen ... I praktiken var det Atlasprofilax med bortfilade serienummer. Han kallade den ATLANTOtec, med krångliga versaler och allt.
Det finns några svenskar som ägnar sig åt sånt här. De erbjuder sig att kontrollera din atlaskota och, om den visar sig vara i behov av balansering – lustigt nog är den alltid i behov av balansering – att ordna även den biten. I praktiken får du lite nackmassage för några tusen. Ännu ett bondfångeri, helt enkelt.
En detalj, som jag på något sätt finner underhållande, är att de flesta svenska utövare håller sig till snyltaren Lerros Atlantotec, bara enstaka till originalet Atlasprofilax. Utan för att ett ögonblick tycka synd om Schümperli; han är en precis lika samvetslös kvackare som Lerro och vet naturligtvis om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar