Orsakar lungcancer rökning?

Ronald Fisher (1890-1962) var ett självständigt, egensinnigt geni. Han är 1900-talets viktigaste namn inom statistiken. Han utvecklade randomiserade kontrollerade studier, idag en självklar hörnsten i alla vetenskaper där de kan tillämpas. Han studerade ingående problemet med att skilja på kausalitet och korrelation; när kan vi dra slutsatsen att företeelsen A orsakar B, eller att A inte orsakar B?

Ett fall där A bevisligen orsakar B är så omsorgsfullt och gediget demonstrerat sedan så länge att det känns lite egendomligt att det alls ifrågasatts. Men en av de första studier där sambandet mellan rökning och lungcancer påvisades publicerades 1950 i den synnerligen ansedda British Medical Journal. I den studerades över 1400 patienter där hälften hade lungcancer (som hade ökat dramatiskt de senaste decennierna), hälften inte. Alla möjliga faktorer kartlades för att försöka hitta den som orsakade cancern. Resultatet var tydligt men inte helt avgörande. Men det fick stöd av den ena studien efter den andra, över hela världen. 1957 slog redaktionen på BMJ och landets medicinska forskningsråd fast att "the most reasonable interpretation of this evidence is that the relationship is one of direct cause and effect": rökning orsakar cancer.

De fick, givetvis, mothugg. Vi vet att tobaksbranschen tidigt mobiliserade mot forskningen. Ett tyngre namn utgjordes av en genial statistiker som ingående studerat problemet med att skilja på faktiska och skenbara orsaker. Fisher sade inte att slutsatsen behövde vara fel i sig, men att man ännu inte hade tillräckligt mycket data för att kunna dra den.

En av Fishers hypoteser är riktigt "fin": Ponera att lungcancer kan ta lång tid på sig att utvecklas, kanske flera decennier. Och under denna tid ger upphov till en lätt retning, ett undermedvetet obehag i lungorna. Tänk vidare att detta obehag mildras av tobaksrök. De framtida patienterna skulle få ett röksug som de inte riktigt vet orsaken till ... Voilá: Lungcancer orsakar rökning!

Det där låter ju absolut helstolligt. Men hur stolligt är det egentligen? Var går gränsen mellan rimliga och orimliga hypoteser?

Man har funderat på hur Fisher egentligen resonerade. Styrdes han av politiska åsikter? Eller var han kanske köpt, mer eller mindre, av tobaksindustrin? Men även om han fick medel från dem för att studera huruvida rökning och lungcancer har genetiska orsaker, så behöver man inte studera honom länge för att inse att han var alldeles för egensinnig för att låta sig lockas av pengar eller inflytande. Själv lutar jag åt att han är ännu ett exempel på hur folk som blivit tillräckligt vana vid att ha rätt utvecklar en sorts undermedveten immunitet mot att på allvar ifrågasätta sig själva.

Ronald Fisher fortsatte livet ut med att hålla fast vid tanken på att rökning inte orsakar lungcancer liksom att röka pipa.

Artikeln jag använt som huvudkälla avrundas med ett citat av en av forskarna bakom 1950 års studie. I ett tal inför Royal Society of Medicine gick han igenom hur man avgör om A orsakar B eller inte, vilka kriterier som är viktigare än andra ... Men även den grundläggande vetenskapliga principen att varje slutsats är provisorisk. Att man alltid ska vara redo att ändra sig innebär dock inte att man kan tillbringa resten av livet med att samla in data; eller så lång tid som behövs för att få "rätt" resultat, kantänka.

All scientific work is incomplete – whether it be observational or experimental. All scientific work is liable to be upset or modified by advancing knowledge. That does not confer upon us a freedom to ignore the knowledge we already have, or to postpone the action that it appears to demand at a given time.

- Austin Bradford Hill (1965)


Ben Christopher, Why the Father of Modern Statistics Didn’t Believe Smoking Caused Cancer, Priceonomics 21 september 2016
Wikipedia: Ronald Fisher