Lördagsfråga 424: Helsingmoskva

1. The Kremlin Letter (1970): Domkyrkan, vid Senatstorget.
2. Gorkijparken (1983): Unionsgatan, med Lenin på nr 45; inte in-digitaliserad utan på riktigt.
3. Telefon (1977): Uspenskijkatedralen.
4. Reds (1981): Senatstorget igen, nu spegelvänt.

Under kalla kriget skapades ju bra många filmer i väst som utspelades på andra sidan järnridån. Att filma på plats kom naturligtvis inte på fråga. Vad göra? Man tog det bästa man hade tillgång till: Ett land som inte ingick i kommunistblocket men som under rätt lång tid varit en del (mer eller mindre) av Ryssland, vilket lämnat åtskilliga arkitektoniska spår, särskilt i huvudstaden. Så kom det sig att Helsingfors ofta fick utgöra en sorts Hollywood-Moskva. Det satte Swedishsax snabbt och elegant. (Det ska sägas att även Sverige användes ibland, som i Gorkijparken.)

En film som jag gärna tagit med men inte hittade något exempel jag var helt säker på var White Nights (1985) med Barysjnikov, dansören och avhopparen. Regissören skickade ett team till Leningrad som filmade en del material i smyg, som sedan användes i filmen. När resultatet sedan fick rutinmässig kritik för Helsingfors-scener kunde han inte gärna avslöja sina medhjälpare.

Det måtte vara en märklig känsla att vara Helsingfors-bo och se välkända platser och byggnader dyka upp i fel sammanhang, gång efter annan ...