En god vän nämnde att undertecknad används som ett retoriskt grepp. Det är så enkelt som att hävda att "det där är en faktoid" och hänvisa till mig och "boken" (om det nu avser Faktoider eller Fler faktoider, eller någon av de övriga).
Vilket naturligtvis är helt OK och o-konstig ... Så länge jag tagit upp ämnet i fråga och kommit till en slutsats. Men vad ska man kalla det, när någon hänvisar till min uppfattning i en fråga som jag aldrig studerat?
Det påminner om auktoritetsargumentet, men ingen av de varianter jag kollat (ipse dixit, falsk auktoritet osv) tar, vad jag sett, upp fall där en person eller källa oriktigt tillskrivs en uppfattning. Vilket ju är så vanligt att jag misstänker att jag missat något grundläggande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag tror inte du missat något. Det som känns närmast för mig är väl false attribution, vad nu det kan heta på svenska. Felaktig tillskrivning?
Men jag skulle säga att det i det här fallet inte rör sig om något argumentationsfel alls. Att åberopa en auktoritet som faktiskt har uttalat sig i en fråga är en sak. Att tillskriva auktoriteten åsikter som denne inte uttryckt är inte så mycket svag argumentation som ren lögn.
Tackar! Tänkte väl att det måste heta något. "Ren lögn" funkar men ett lite tjusigare namn vill jag nog ha :-) "falsk tillskrivning" funkar gott.
Lite skämspoäng åt undertecknad eftersom det hör till just det som jag ägnar mig åt. Men hellre det än fortsatt okunskap.
"Men vad ska man kalla det, när någon hänvisar till min uppfattning i en fråga som jag aldrig studerat?"
Då kallar jag det helt enkelt "lögn". Det är också ett retoriskt grepp (Göran Hägg kallar i alla fall lögnen ett retoriskt grepp eller en trop i en av sina böcker har jag för mig att jag minns); allmänt betraktat som potentiellt effektivt, men riskabelt och moraliskt tvivelaktigt (eller förkastligt eller helt enkelt fel).
Sensemaker
Skicka en kommentar