2015-05-08

Fredsdagarna

En skola i Reims, 1945. Det används för tillfället som högkvarter för SHAEF, Supreme Headquarters of the Allied Expeditionary Force, de västallierades högsta militära ledning. Hit anlände fotografen Ralph Morse från tidningen LIFE mitt i natten, bara några minuter innan de skulle få synnerligen märkvärdigt besök.

...Trodde de.
But then it turned out there was some sort of mix-up, the Germans couldn’t sign that night after all, and the other correspondents and I were left there, waiting.
- Germany Surrenders at Reims, May 7, 1945: A Photographer's Story

Ta en titt på den sidan; bilderna är fantastiska.

Men natten mot den 7 maj var det dags.

En av salarna. "Tapeterna" utgörs av stora kartor, en typisk inredningsdetalj i militära högkvarter. Papper och pennor, askfat och namnskyltar har placerats ut. Klockan var tjugo i tre på natten när generalöverste Alfred Jodl, på uppdrag av Dönitz som delvis efterträtt Hitler, skrev under kapitulationen. Och så skrevs samma dokument under av representanter för SHAEF och Sovjet, samt en fransk representant som vittne. Därefter höll Eisenhower segertalet.

När nyheten nådde omvärlden utbröt fredsyran. Ingen bekymrade sig för "detaljen" att kriget petnoga räknat inte var slut; det man kommit överens om var att kriget skulle avslutas kl 23:01 CET den 8 maj. Det är därför både 7 och 8 maj kan räknas som den stora fredsdagen.

Kort därpå förkunnade Stal... Sovjet att de inte var nöjda. Den sovjetiske representanten i Reims hade inte varit behörig att underteckna kapitulationsdokumentet. Det kunde på sin höjd betecknas som en preliminär kapitulation. En ny ceremoni hölls sent den 8 maj, i den erövrade huvudstaden Berlin. Strax före midnatt skrev generalfältmarskalk Wilhelm Keitel under den kapitulationen, tillsammans med ytterligare en laddning höjdare från segermakterna. Sovjet representerades av självaste general Zjukov.

Det ögonblick som inträffade strax före midnatt den 8 maj i Berlin var en stund efter midnatt den 9 maj i Moskva. Det är därför som man i Sovjet/Ryssland kan fira fredsdagen den 9 maj. När man inte väljer att lägga den till den 11 maj så man får med Pragoffensiven, den allra sista stora sovjetiska manövern under kriget.

Att man inte bara kan fira segern på en egen dag utan också gör det, med eftertryck, är givetvis ett sätt att markera vem som "egentligen" vann det stora fosterländska kriget 1941-1945. (Som ej ska förväxlas med det fosterländska kriget som var det mot Napoleon 1812, tills första världskriget övertog den användbara beteckningen.)

2 kommentarer:

Unknown sa...

Fram till i år har man i Polen firat segerdagen den 9 maj, trots att polen ligger i samma tidszon som Berlin. Det gjorde man naturligtvis av "solidaritet" med Sovjet.

Den 24 april i år röstade det polska parlamentet för att från och med år 2015 flytta firandet till den 8 maj. Bakgrund till det är naturligtvis den försämrade relationen till Ryssland i och med kriget i Ukraina.

Hexmaster sa...

Med tanke på Polens förhållande till Ryssland är jag förvånad över att man inte tidigarelagt firandet tidigare.