Zimmermann & Lusitania

Den som trodde att tidig tecknad film bara var enkla streckgubbar à la Steamboat Willie kan ta en titt på ovanstående tecknade dokumentär-propaganda från 1918. Som demonstration av hur det nya mediet kunde användas är den bitvis häpnadsväckande långt före sin tid. (Windsor McCay är inte i närheten lika känd som han borde vara; det var han som ritade den fantastiska Little Nemo in Slumberland.)

Men hur var det. Var det inte sänkandet av RMS Lusitania som fick USA att gå med i första världskriget? Så har det ofta framställts och uppfattats. När det begav sig var det, som så ofta, inte alls så enkelt. Att över hunda amerikanska medborgare (av över tusen sammanlagt) försvann i djupet påverkade opinionen och användes av de som ville påverka opinionen. Men att man 1917 gick med i kriget hade en helt annan orsak.

Tyskland upphörde med det oinskränkta ubåtskriget hösten 1915 för att lindra relationerna med framför allt USA. Arton månaders intensivt krig senare återinförde man det i februari 1917. Samtidigt planerade man en avledningsmanöver av sällan skådat slag för att hålla USA utanför världskriget: Man skulle få Mexiko och Japan att angripa USA.

Att Mexiko förklarar krig mot USA låter som en saga och särdeles realistiskt var det inte. Men det var heller inte helt taget ur luften. Mexiko hade förlorat en hel del land och prestige till sin stora granne under det senaste halvseklet. Mest känd var Pancho Villa som bedrivit lågintensiv men oerhört irriterande gerillakrigföring vid gränsen. Med lite tysk hjälp skulle kanske Mexiko kunna fås att hålla jänkarna sysselsatta? Och Japan därtill, i en bisarr trippelallians.

Den 16 januari 1917 skickade utrikesminister Arthur Zimmermann ett telegram med instruktioner till den tyske ambassadören i Mexico City. Eftersom de tyska atlantkablarna var avklippta sedan länge så skickades telegrammet från den amerikanska ambassaden i Berlin till Köpenhamn-London-Washington.

Den brittiske spionchefen lade tidigt ut en dimridå när han spred ut att telegrammet skickades via tre olika vägar. Annars hade det varit tydligare att telegrammet snappades upp i London av den underrättelsetjänst som avlyssnade den amerikanska linjen. Avslöjandet av telegrammet innebar även risker i förhållandet mellan Storbritannien och USA; länderna var ingalunda så goda och självklara vänner som många idag nog tänker sig.

Om USA och Tyskland inte varit direkt nära vänner innan så gick det efter avslöjandet av Zimmermanns telegram, inte minst sedan denne erkänt vad de höll på med, snabbt mot minusgrader. Att Tyskland uppmanade andra länder att angripa USA var en ojämförligt mycket starkare anledning till att förklara krig än sänkandet av ett fartyg som, trots allt vad som sagts, inte var ett självklart civilt fredat mål. I april förklarade USA krig mot Tyskland. Och när det gällde att motivera folk till att kriga så fungerade en handling som sänkandet av Lusitania bättre än hypotetiska och långsökta invasioner av det amerikanska fastlandet.

En detalj ur filmen från 1918 som är värd att nämna är "den andra torpeden". Vi får veta att denna träffade maskinrummet och påskyndade sjunkandet. Men U-20 (snarare än U-39) avfyrade bara en torped. Var den andra explosionen ångpannor som briserade? Eller kan det ha varit lasten..? Hela tiden hävdade tyskarna och förnekade britterna att Lusitania transporterade ammunition till kriget, och sålunda var ett giltigt militärt mål. En sorts erkännande kom 1982 när en bärgningsexpedition varnades för vad som kunde finnas kvar i vraket (Guardian 1 maj 2014: Lusitania divers warned of danger from war munitions in 1982, papers reveal).

Arthur Zimmermann var insyltad i fler konspirationer, med Indien, Irland och kommunister i Ryssland. Dessa tänker jag få anledning att återkomma till.