Tio missförstådda vetenskapliga begrepp

Annalee Newitz satte ihop en lista med 10 Scientific Ideas That Scientists Wish You Would Stop Misusing, sedan forskare i olika branscher tillfrågats om sina "favoriter". Det blev en riktigt intressant lista, så jag tänkte kommentera de missförstådda begreppen, termerna och företeelserna.

1. "Proof": Bevis

Redan här blir det lite krångligt: Såväl proof och evidence översätts ibland som "bevis", men för det senare är "belägg" närmare. (Ifall man inte väljer det allt vanligare "evidens".) När man, enligt fysikern som citeras, använder "bevis" som en vetenskaplig fackterm så avses ett fullständigt orsakssamband, snarare än det lösare som gäller i vardagligt tal. Jag är inte helt med på hur de olika definitionerna kan vara "strongly at odds" med varandra, men visst är det upplagt för missförstånd när icke-forskare frågar forskare hur de vet det ena eller det andra. Bevisa att vi är släkt med aporna! Bevis för den globala uppvärmningen?

Minns även en matematiker som stolt konstaterade att matematiken är den enda vetenskap som egentligen tar det här med "bevis" på allvar.

2. Teori

Att evolutionen "bara är en teori" är kanske det vanligaste icke-argumentet mot den idén; man hör det mer sällan om relativitetsteorin, eller föremålet för nästa punkt. Här är det avgjort en fundamental skillnad mellan ordet i dess vardagliga betydelse och som fackterm. I det förra fallet är en teori en idé som kan vara hur illa grundad som helst. En vetenskaplig teori är något helt annat, mer omfångsrikt och långt mer genomarbetat; en systematisk och testbar förklaring av empiriska fenomen. Den vardagliga teorin motsvarar inom vetenskapen hypotesen: Ett antagande, som sedan det prövats kan utgöra en byggsten i en teori.

3. Kvantosäkerhet och "quantum weirdness"

Kvantfysik! Föremålet för den hetaste och mest missriktade foliekärleken. Här skulle man kunna syna missuppfattningar länge och väl. Ett fint exempel är vågfunktionens kollaps: Det faktum att en partikel kan få en obestämd egenskap bestämd i och med att egenskapen mäts. Innebär det att vi kontrollerar universum med våra tankar? Nej.

4. Inlärt kontra medfött

Den första frågan jag får när jag pratar om ett beteende är om det är 'genetiskt' eller inte, vilket är ett missförstånd eftersom ALLA egenskaper, alltid, är resultatet av gener och miljö.

- Marlene Zuk, evolutionsbiolog

5. Naturlig

Ja. Vad ska man säga ...

Vad innebär det att något är "naturligt"? Att det inte kommer från en fabrik? Att det inte kommer från en modern, stor och "fabrikig" fabrik? Att det inte har något långt namn eller ett E-nummer? Att det aldrig berörts av mänsklig hand? Att det är fullkomligt ofarligt?

Inte för att "naturlig" är något vetenskapligt begrepp ... Men även om det är ett vardagligt ord, så har det kommit att användas och tolkas på så många så olika sätt att det i praktiken blivit betydelselöst.

6. Gen

I nyheterna pratas ofta om "genen" för det ena eller andra. Bortsett från direkt ovetenskapliga tillämpningar som gener för homosexualitet eller religion (i det senare fallet har genen VMAT2 föreslagits, läs mer på Wikipedia: God gene) så är även mindre grava vantolkningar problematiska. Biologen konstaterar att ett påstående som "denna gen förorsakar hjärtsjukdomar" snarare betyder "folk som har denna allel verkar löpa en något större risk för hjärtsjukdomar, men vi vet inte varför, och kanske har allelen kompenserande egenskaper som vi inte hittat eftersom vi inte letat efter dem."

7. Statistiskt signifikant

Jag kan inte statistik, och ju mer jag läser om ämnet desto mer inser jag hur mycket jag inte kan. Beträffande "statistisk signifikans", denna överutnyttjade allkrydda när det gäller att ge vilken slarvnotis som helst en air av vetenskaplighet, så formulerar matematikern det som följer: "'Signifikans' antyder betydelse; men testet av statistisk signifikans, utvecklat av den brittiske matematikern R. A. Fisher, mäter inte en effekts betydelse eller storlek; bara om vi, med hjälp av våra bästa statistiska verktyg, kan skilja den från noll. 'Statistiskt märkbar' vore mycket bättre."

Se även xkcd — ständigt denna xkcd! — om Significant: Kopplingen mellan gröna gelébönor och acne.

8. "Survival of the fittest"

Alla är med på att Darwin aldrig använde denna formulering, ja? Evolutionen, denna juvel i naturvetenskapens krona, har missförståtts grundligt och oavbrutet sedan den lanserades. Evolutionen har ingen riktning, övergripande plan eller något inslag av vilja. Fittest, "lämpligast", innebär inte starkast, smartast eller någon annan "enkel" egenskap. Det innebär bara att en organism passar bäst in i sin miljö, sitt biologiska sammanhang, vilket beroende på sammanhang mycket väl kan vara "minst", "giftigast" eller "bäst på att klara sig utan vatten i veckor".

9. Geologiska tidsskalor

Här är jag inte riktigt med på hur paleoekologen avser att själva begreppet missbrukas men visst har vi ofta svårt att ta till oss de olika tidsskalor som används i olika sammanhang. Hade världen en radikalt annorlunda flora eller fauna för 20 000 år sedan? Nej. (Spelar det någon roll att man ibland får med små grottmänniskor när man köper leksaksdinosaurier? Det tror och hoppas jag inte.)

En variant som jag direkt skriver under på är missförstådda historiska tidsskalor, när man pratar om hur det var "förr" utan att ange eller ens tänka på huruvida det avser livet för 100, 200, 500 eller 1000 år sedan. Där är exemplen legio!

10. "Organic"

Har ingen direkt motsvarighet på svenska. I betydelsen "ekologisk" är den en lite märkvärdigare version av punkt 5. I dess kemiska betydelse, som organisk kemi, är givetvis all mat organic; men det känns som en annan sak.