Ordet apotek kommer från grekiskans apotheke, förråd. Det är samma ord som butik, och det som i spanskan blivit bodega.
Ordet bod, på engelska booth, verkar ligga nära butik och bodega, men har icke desto mindre ett helt annat ursprung. Man har spårat det tillbaka till protogermaniska *botho, en form av ordet *bu-, "vistas".
Ordet kasino är ett diminutiv (= liten-form) av ordet casa, hus. Någon gång har stugorna inhyst spelklubbar, och på så sätt har kojan blivit, åtminstone i Monte Carlo, ett slott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Vad tycker du om ordet gata då? Definitionen idag är att en gata är en gatstump som ägs av kommunen medan en väg är en gatstump som ägs av Vägverket. Det är därför som en del gator byter namn, t ex från Kungsgatan till Kungsvägen när de lämnar samhällen. Man kan också se detta fenomen i bostadsrättsföreningar där bostadsrättsföreningen äger gatorna. Då får allt heta gränd, allé och dylikt. Nu finns det givetvis också gatstumpar som bryter mot dessa regler av historiska skäl, men så ska det vara nu.
Ett annat roligt ord är fastighet, som alltså är marken. Tycker alltid det är lika roligt när journalister skriver att en fastighet brunnit ner....
Om det mångtydbara ordet "fastighet" har jag skrivit här:
http://www.faktoider.nu/fastighet.html
(Varningsflagg för "egentligen"! Ord är ju inga eviga värden som pi, e eller finstrukturkonstanten, utan snarare sociala kontrakt som kan ändras ungefär när och hur som helst.)
Vad gäller din moderna och mycket exakta definition på "gata" så har jag aldrig sett den förrän nu. Spontant tänker jag mig gator som något asfalterat i ett samhälle, ta bort endera attributet så får man en väg. Avgjort värt att grävas i.
Nja, ägandeförhållanden har inget att göra med om namnet på skylten slutar på "-vägen" eller "-gatan".
Exempel: Lidingö, en av Sveriges tätast befolkade kommuner, har massor av "vägar" som underhålls av gatukontoret, men bara en kort "gata", Bussgatan. Den är anlagd på 1990-talet, vilket ger uttrycket "gammal som gatan" en något ironisk innebörd.
I vägtrafikförordningen heter allt "väg", där finns inte begreppet "gata".
Kom just ihåg - i Mollösund på Orust finns summa en gata, som heter just "Gatan". Den svarar den lokala vägföreningen för.
som sagt, begreppet gata har ju definierats på senare tid och man har inte tvingat gamla gator byta namn. men det är den definition man använder t ex på kommunen.
stockholm stad har för övrigt en underbar begreppsmodell som man kan dräggla över (som att jag är utbildad samhällsplanerare och jobbar med begreppsmodellering på utvecklingsprojekt är detta mumma för mig)
http://del.icio.us/peters_mommy/concept-model
oh, detta blir ju väldigt intressant, när ett begrepp betyder något i juridiskt perspektiv och något annat i fack-lingua. jag är som sagt samhällsplanerare och där använde vi den definitionen.
och egentligen är mycket riktigt ett dåligt uttryck. man kan ju se varje liten grupp som en mikrokultur med sitt egna språk och bara personerna i gruppen förstår linguan är det ju "rätt".
ett exempel på detta vad gäller begreppet gata:
fri gatuparkering gällde i gävle sommaren 1991. en gäst fick ändå en parkeringsbot och klagade i tidningen. kommunen svarade att personen inte stått på en gata. vilket var mycket märkligt som att fotot i tidningen visade var han hade stått. problemet var att vägstumpen som visades på kortet inte var en gata ur gatukontorets perspektiv utan var en enskild väg (det vill säga ägd av en privatperson). dummast var dock journalisten som inte frågade vad gaturkontoret menade med gata...
Peters mamma: Just skillnaden mellan olika språk är min poäng med fastighets-exemplet; i synnerhet när det leder till missförstånd och problem som den där p-boten.
Skicka en kommentar