Moleskine

Om ni aldrig hört talas om märket förut: Moleskine är anteckningsböcker, exklusiva genom sitt pris och sin historia. Saxar från den lilla lappen som ligger innanför pärmarna:

Moleskine is the legendary notebook used by European artists and thinkers for the past two centuries, from Van Gogh to Picasso, from Ernest Hemingway to Bruce Chatwin.

Wow! Då blir man ju som en ny Hemingway, bara man ser till att nyttja en likadan anteckningsbok som han, kantänka. Eller vem man nu vill efterlikna. Fast vilken koppling har egentligen deras böcker, "produced by small French bookbinders", med dagens?

In 1986, the last manufacturer of Moleskine, a family operation in Tours, closed its shutters forever. [...] In 1998, a small Milanese publisher brought Moleskine back again. As the self-effacing keeper of an extraordinary tradition, Moleskine once again began to travel the globe.

Ordet self-effacing betyder blygsam, anspråkslös. Adjektiv motsägs av hela den övriga beskrivningen. För firma Modo & Modo i Italien har ju inte ens landet gemensamt med gamla tiders Moleskine-producenter - bara varumärket. Vad hade hindrat en firma i Madrid, Matfors eller Murmansk att återuppta den "extraordinära traditionen", om de bara kommit på tanken?

Å andra sidan kan även rennomé-snyltare inse värdet av upprätthållen kvalité:

Man köper inte en anteckningsbok utan tillhörigheten i samma brödraskap som de ovan nämnda storheterna. Så varför har jag då återgått till detta uppblåsta varumärke? Tja, de svenska höll inte så bra. Pärmarna var klädda med papper och de sprack dessutom i ryggen. Ibland har man inte råd att köpa billigt.

- Peter Englund: Min anteckningsbok