In three studies, we found that students who took notes on laptops performed worse on conceptual questions than students who took notes longhand.
- Mueller och Oppenheimer: The Pen Is Mightier Than the Keyboard: Advantages of Longhand Over Laptop Note Taking (2014)
Denna studie fick mycket stort genomslag. Man kan se uppgiften återgiven högt och lågt, ofta kompletterad med egna mer eller mindre vetenskapliga analyser om varför det är bättre att skriva för hand. Behöver det sägas att man ofta och gärna går betydligt längre än de som gjorde studien? Jag säger det ändå.
We show that whereas taking more notes can be beneficial, laptop note takers’ tendency to transcribe lectures verbatim rather than processing information and reframing it in their own words is detrimental to learning.
- Ibid
En av vetenskapens hörnstenar heter replikering, eller upprepning. Har forskargänget X genomfört studien Y som visat Z? Det kan vara nog så intressant, men behöver ingalunda innebära att frågan är avgjord. Låt forskargänget X' genomföra en studie Y' med samma upplägg och se om de kommer fram till samma sak! Eller om deras slutsats Z' har några intressanta likheter och/eller skillnader jämfört med Z.
Replikering är olika viktigt i olika vetenskaper. I "hårda" vetenskaper som fysik kan (obs! kan) det vara lättare att konstruera vattentäta experiment och tolka utfallen. I "mjukare" vetenskaper, som medicin och psykologi, är ingen studie, om aldrig så stor och välgjord, utslagsgivande; varje studie är en röst för eller emot.
Här är det läge att flika in en uppgift som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet utanför de berörda fälten:
The replication crisis (or replicability crisis or reproducibility crisis) is, as of 2020, an ongoing methodological crisis in which it has been found that many scientific studies are difficult or impossible to replicate or reproduce.
- Wikipedia: Replication crisis
För att sammanfatta: När man gått igenom studier – många av dem klassiska studier, välkända inom sina respektive gebit, vars slutsatser haft betydelse i världen vi lever – och upprepat dem (vilket man borde ha gjort för år eller decennier sedan) har man inte kommit fram till samma resultat. Ens efter flera försök.
För att sammanfatta sammanfattningen: Det finns aktiv vetenskap byggd på lösan sand.
Ett problematiskt område är psykologi. Och för att bara ta ett enda av otaliga exempel, så har Mueller och Oppenheimers intressanta, omskrivna och flitigt citerade studie från 2014 hittills inte låtit sig replikeras.
Based on the present outcomes and other available evidence, concluding which method is superior for improving the functions of note-taking seems premature.
- Dunlosky och Rawson, How Much Mightier Is the Pen than the Keyboard for Note-Taking? A Replication and Extension of Mueller and Oppenheimer (2014) (2019)
Deras abstract är vetenskapligt försiktigt formulerad. I sammanhanget kan den läsas som att studien den replikerar är ute och cyklar.
2 kommentarer:
Har funderat lite på den här typen av frågor, men från en annan utgångspunkt. Vilken grupp har mest nytta av datorhjälp - personer som lärt sig en verksamhet innan den datoriserades, eller helt nya som kommer in när den redan datoriserats. Jag tror av personliga skäl (materialhantering på en stor industri) att den första gruppen har mer utbyte av datorhjälp i och med att man känner till en mängd sammanhang och kan utnyttja datorns möjligheter på ett smartare sätt.
Vill man studera handskriftens betydelse kanske man bl.a. bör jämföra äldre "fördatoriska" fossiler med ungdomar som knappt kan hantera en penna. Vem är bäst på att ta till sig data och resonemang?
Det beror väl på syftet med forskningen. Vill man ta reda på hur huvudet fungerar? Då kan alla grupper vara intressanta att studera. Eller är det pedagogisk forskning för att optimera undervisning? Jag har tolkat nämnda undersökning, och det mesta intresset för den, som det senare. I det fallet är det inte särskilt intressant hur folk med andra förutsättningar än målgruppen presterar.
Skicka en kommentar