2016-12-04

Wikipedia som källa

Många har en avfärdande inställning till Wikipedia. Efter en lång tids flitigt bruk och kritisk granskning finner jag den i stort sett orättvis – under förutsättning att man vet vad det är man har att göra med.

Wikipedia i sig är ingen källa. Det är en samling av påståenden, som ofta är korrekta men inte behöver vara det. Det känns särskilt svårt att vara fullkomligt negativ när facklitteratur och Wikipedia anger olika uppgifter – och det är den senare som, vid ordentlig kontroll, visar sig stämma. Men det bästa är att man inte behöver bli, eller ska behöva bli, påmind om vad det är man läser, något som även den bäste annars kan glömma bort.

Ska man utnyttja Wikipedia på vetenskapligt allvar, får man se till att dubbelkolla uppgifterna; alla uppgifter.

Att kontrollera den diskussionssida som alla artiklar är försedda med är också att rekommendera. Ofta får man avslöjande uppgifter där, ibland rentav intressantare än de som finns i själva artikeln. Referenserna är, med tanke på ovanstående "samling av påståenden", ibland det värdefullaste i Wikipedia; om de alls finns, och om de utgörs av pålitliga källor (att idka källkritik utmed kedjor av källor är en tidkrävande syssla). I synnerhet omstridda och infekterade frågor har den fördelen att de är bevakade av folk från många sidor. Jag tar hellre del av en sådan artikel än någon om ett bortglömt ämne, där stolliga uppgifter kan ligga kvar i åratal utan att någon reagerar.

Det finns direkt undermåliga artiklar. De är inte många, men de finns. Det finns också direkt undermåliga avsnitt, stycken och meningar i för övrigt utmärkta eller hyfsade artiklar. Sådana har den fördelen att man som läsare blir påmind om vad det är man läser, ifall det nu skulle behövas.

Ju fler granskande ögon och bidragsgivare, desto bättre – som regel. Därför använder jag mig i första hand av engelska Wikipedia, därefter tyska, därefter svenska m.fl. (Om det inte gäller snabba, enkla småuppgifter som födslar, dödslar m.m.) Inte sällan ger jämförelser mellan artiklar intressanta uppslag.

[Denna text fanns med i min Tredje rikets myter (Forum 2011)]

6 kommentarer:

AH sa...

Men nog är det väl ändå konstigt att Wikipedia fortfarande används då det egentligen bara finns en källa värd namnet och det är så klart Vetapedia! Där kan man till exempel läsa om denna blogg:

http://vetapedia.se/faktoider-peter-olaussons-bloggar/

Skämt åsido håller jag med om att Wikipedia på sina håll har oförtjänt dåligt rykte. Det är klart att det finns brister, men att skolor inte tillåter Wikipediaartiklar som källor beror nog inte endast på bristande kvalitet utan nog till störst del på att det faktiskt inte är en källa. Dess föränderliga natur gör dessutom att det inte går att hänvisa till upplagor som det gick med äldre tiders uppslagsverk.

Att folket bakom Vetapedia inte litar på Wikipedia beror nog dock till störst del på att folket bakom Vetapedia har fel i några för dem viktiga frågor. Homeopati till exempel fungerar inte bättre än placebo hur gärna de än vill.

Exostor sa...

Min högst ovetenskapliga syn på bråk kring wikipedias användning som källa är att det springer ur samma syn som färgar de som anser att allt på Internet är dåligt och att allt var bättre förr (ju förr dess bättre).

Wikipedia kan enligt mig användas som källa då artikeln beskriver något som det råder konsensus om, men wikipedia har sammanfattat eller förklarat på ett bra sätt. De är dock inte en bra källa till direkta faktauppgifter som tex. "antal invånare i Sverige 2016", men ska man hitta en källa till ett sådant påstående är det å andra sidan oftast enkelt att referera direkt till den källa som wikipedia använder som källa till sitt påstående.

Anonym sa...

Fick kritik från en kollega på gymnasiet för att jag rekommenderade Wikipedia för informationshämtning till mina elever. Jag poängterade dock att jag ännu inte stött på några felaktigheter inom de naturvetenskapliga ämnena när jag jämfört med litteratur från mina universitetskurser. Samt att jag inte har någon aning om hur det ser ut med pålitligheten för andra ämnen. Möttes fortfarande av rädsla för Wikipedia från kollegan och än idag blir eleverna förvånade när jag föreslår Wikipedia, just för att andra pedagoger hyser agg mot sidan. Trist då det är ett bra ställe att börja på.

Swedishsax sa...

Problemet med Wikipedia som källa är, om jag får uttrycka mig så, att "källan Wikipedia" inte finns.

Vad som finns är en samling (nå, ett rätt så gigantiskt antal) sinsemellan orelaterade artiklar skrivna av anonyma människor, granskade av andra anonyma människor, där ingen tar ett juridiskt ansvar för riktigheten och det inte heller finns några garantier för att texten som refererades finns kvar när man går dit och tittar.

Många många artiklar är mycket bra, bättre än vad som kan fås i allmänna uppslagsverk, och många många artiklar är ren reklam, rättshaveristiska partsinlagor och annat nonsens. Wikipedia gör ingen skillnad mellan dessa. Så att tala om Wikipedia som en (1) källa om vilken man kan ha en (1) åsikt är inte riktigt meningsfullt.

Svaret är alltså, som oftast i den verkliga världen, "det beror på." Men som tumregel kan man väl säga att om det i sammanhanget är OK att använda en anonym, anonymt verifierad och flyktig källa, så fungerar Wikipedia-artiklar utmärkt. Känns det lite för fuktigt om fötterna kan man använda Wikipedia-artiklar som startpunkt för att hitta bättre källor.

Anonym sa...

Vad tycker du om svenska Wikipedias artikel om vetenskaplig skepticism? https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskaplig_skepticism

Hexmaster sa...

Att den lika gärna hade kunnat hela Skeptikerrörelsen. Vetenskaplig skepticism i sig är en del av den vetenskapliga metoden och inte aktuell för en egen artikel, till skillnad från skeptikerrörelsen då.