Idag är det 50 år sedan 3500 amerikanska marinsoldater landsattes vid Da Nang.
Inte för att de var de första deltagarna från det landet i det kriget. Några dagar tidigare hade omfattande bombningar inletts (Rolling Thunder), och sedan flera år tillbaka hade man haft tusentals "rådgivare" med varierande militär status. Men från och med den 8 mars 1965 tog USA aktiv, påtaglig del i Vietnamkriget.
Därför blir det här lite relaterade myter. Jag har hämtat dem från Cracked.com: 5 Lies About Vietnam War You Probably Believed. Utgångspunkten är alltså, som så mycket i sammanhanget, amerikansk, vilket kan vara intressant i sig: Har man fått för sig saker där som vi inte hört talas om? (Det ska även sägas att de som skriver på Cracked.com ofta är betydligt bättre än det intryck sajten ger. Försök att, så långt det går, ignorera putslustigt tonfall, reklam och clickbaits, åtminstone i denna artikel.)
(Och så kör de av någon måhända listig anledning med omvänd numrering, vilket här ignoreras.)
#1 Vietnam = USA mot Nordvietnam
Regel: Ett krig har fler deltagare än man tror.
I sammanställningen över deltagande länder på Wikipedia: Vietnam War kan man räkna till femton deltagare/supporters på den sydvietnamesiska sidan, elva på den nordvietnamesiska. Detta fenomen är återkommande. Man kan slå upp nära nog vilket större krig som helst och hitta en rad oväntade namn på båda sidor.
Det viktigaste landet på den sydvietnamesiska sidan var givetvis Sydvietnam. Det var bland annat de som stod för bombningen av Trang Bang.
Regel: Ett krig är mer komplicerat än man tror.
Vietnamkriget började lika lite i mars 1965 som andra världskriget började på D-dagen 1944. Jag undrar om det ens framställs så särskilt ofta. Men det är avgjort så, att många fått för sig att så är fallet. Inte heller slutade det så enkelt som att USA drog sig ur men det är en annan historia.
#2 Den brinnande munken
Foto: Malcolm W. Browne
Thich Quang Ducs självmord har jag tagit upp på Faktoider: Den brinnande munken. Den makabra protesten var inte riktad mot USA (den ägde förresten rum 1963) eller Vietnamkriget i allmänhet, utan helt och hållet mot den sydvietnamesiska regimens behandling av buddhister.
#3 Veteraner kom hem och blev bespottade
Cracked.com fokuserar på bokstavligt spottande som hemvändande soldater skulle ha mötts av direkt när de lämnade flygplanet. Som John Rambo: "And I come back to the world and I see all those maggots at the airport, protesting me, spitting." I exakt den formen lär den vara enkelt motbevisad eftersom soldaterna landade på militära flygplatser dit icke-militärer inte hade tillträde. Sådana händelser har tydligen heller aldrig "rapporterats" (som i polisanmälts?), och för det tredje borde väl en krigare ha lätt för att ge en protest-hippie svar på tal. En klintbergare?
Här känns det riktigt tveksamt. Att den som tjänstgjort i Vietnam kunde bli rejält tråkad hemma i USA är väl ingen hemlighet? Liksom att sådant, i form av spottloskor eller något annat, inte behövde bemötas med fysiskt våld eller någon "rapport" någonstans.
#4 Nordvietnameserna var illa utrustade gerillasoldater
[General Curtis] LeMay ignored the relative fact that, compared to the industrial might of the United States, North Vietnam already was in the Stone Age- Gian Gentile, How Effective Is Strategic Bombing? (2001)
Nordvietnam fick militärt stöd i mängd från Kina och framför allt Sovjet. En av "reglerna" i det kalla kriget var att kommunistprylar alltid, med nödvändighet, var sämre än de från väst. Det var ibland sant, ibland osant. För Vietnamkrigets del har myten förstärkts av att även de som föredrog eller föredrar Nordvietnam, eller åtminstone inte föredrar USA, har gått på den: Folkets fattiga, enkla soldater mot imperialisternas välutrustade hejdukar.
En sak som Cracked.com tar upp är att de amerikanska bombningarna inte var så problemfria som man kanske tänker sig dem. De stötte på betydligt större problem över Hanoi än vad man gjort över Berlin. Nordvietnam hade luftvärn med robotar och radar, halvmoderna eller moderna stridsplan som MiG-19 och MiG-21.
När det gällde fotsoldaternas beväpning var skillnaderna större, och de var inte till USA:s fördel. Nordvietnamesernas hade AK-47. Den var fullkomligt överlägset amerikanernas första vapen, M14. Detta relativt nyutvecklade vapen drogs med sådana problem att det så snabbt som möjligt ersattes med M16, vars barnsjukdomar i några fall var ännu värre. (Lite längre fram skulle man få ordning på prylarna.)
#5 Kommunisterna höll amerikanska krigsfångar efter kriget
I Rambo II kretsar handlingen kring amerikanska soldater som fortfarande, flera år efter kriget, hålls som krigsfångar. (Själva filmen kretsar inte precis kring handlingen men det är en annan sak.) Det är inget som filmmakarna fann upp utan en utbredd, ingrott myt, med kraftig slagsida åt konspirationsteoriernas land.
Bakgrunden är de förlorade som förekommer i alla krig. Utöver sårade och stupade har man alltid en kolumn för de som varken återfunnits i sjukhus eller bårhus utan som man helt enkelt inte vet vart de tagit vägen. Att man, mängder av arbete till trots, inte lyckas reducera summan till noll ligger i sakens natur. Att återstoden bara kan förklaras med kvarhållna krigsfångar saknar stöd.
2 kommentarer:
Om det där med bespottningen av just den fiktive John Rambo, eller för diskussions skull, valfri special forces-lirare, kan man väl tänka sig att just dessa mycket väl kan tänkas ha återvänt på andra sätt t.ex. via kommersiella flighter från grannländer typ thailand osv.
Sen är det väl ännu än fråga om vanligt folk på flygplatsen skulle ha möjligheten att känna igen dessa personer, om de inte är i uniform, eller släpar på sjösäckar osv.
/P
googlade lite och hittade den här sidan som på ett trovärdigt sätt redogör för en egen upplevelse av "spottandet" och också tar upp myten om att ingen spottande skulle ha ägt rum. Bl.a. nämns en bok som upprinnelse till den myten.
https://cherrieswriter.wordpress.com/2013/11/26/the-homecoming-for-vietnam-veterans/
/P
Skicka en kommentar