Det är fel att tro att vi [ingenjörer] är utrustade med elektronhjärnor
- SvD 30 november 1946
Det första belägget för ”elektronhjärnor” i svensk press använde datorer som en liknelse (artikeln handlar om huruvida ingenjörer ska avgöra politiska utnämningar).
Detta är komponenterna i det moderna kontoret, här illustrerat av den omfattande apparatur som går under namnet Univac. Det är en av de första "elektronhjärnorna" för kommersiellt bruk, och allt tyder på att sådana matematikmaskiner snart kommer till användning i även mindre företag. Grundtanken är: Låt maskiner göra rutinarbetet och frigör människor till att överväga och fatta beslut.
... Med hjälp av en central datamaskin och räknemaskinliknande expeditionsapparater i telexförbindelse [idag skulle vi kalla dem terminaler] med centralen på La Guardia-fältet ...
- DN 7 september 1956.
Det första belägget för ”datamaskin” i svensk press är från artikeln ovan. I samma text kallas de även ”elektroniska räknemaskiner”, ”matematikmaskiner”, ”maskiner för elektronisk databehandling”, ”elektriska bokhållare” ... Och, som synes, ”elektronhjärnor”. Det stod klart att de allt vanligare och viktigare maskinerna behövde ett enhetligt och bättre namn.
Det såg dagens ljus strax efter mitten av 1960-talet. Svensk Ordbok anger ”sedan 1967”, men som vanligt var det inte svårt att hitta ett äldre belägg för ordet "dator", som inte ens är i ett tekniskt sammanhang. Att ordet är nytt indikeras av de för oss märkliga böjningarna, som artikellöst ”visionen skildrar dator som ...”, plural ”datorna”, sammansättningen ”den fördatiska tiden” m m.
- DN 4 november 1966
Ordet ”dator” ska (enligt NE) ha myntats av Börje Langefors. Det måste vara ett av de mest lyckade konstruerade nyord svenska språket sett. De data, som ju är själva poängen med maskinerna, kombinerades med -or, ”ändelse som betecknar den eller det som utför en handling” (SO). Kort och lätt att skriva och säga, passar friktionsfritt i svenska böjningsmönster — skulle åtminstone snart — och det kan ses som en form av det gamla förledet ”data-”, som det då tio år gamla ”datamaskin”, eller rentav det ”datatänkande” som ing Sundström var inne på ytterligare tio år tidigare. Ordet slog snabbt rot i svenskan, blev allmänt brukat och förstått, och därvid har det blivit.
Det kan nämnas att ”Olof Johannesson” var en litterär konstruktion: En framtida historiker som blickar tillbaka på det förflutna. Den som stod bakom pseudonymen var ingen mindre än Hannes Alfvén, som förresten fick nobelpriset 1970 (i fysik).
*
Nu hade man ett användbart ord för maskinerna. Man hade också fått en användbar bild.
- Ovan urdatorn ENIAC, nedan en ALWAC III-E (med svensk koppling: ALW står för Axel Leonard Wenner-Gren) från 1955
De allra första elektronhjärnorna var hopplösa att återge i bild, fotograferat eller tecknat. Antingen fick man se ett oheligt trassel med sladdar, reläer och rör, eller så doldes dessa i skåp som kunde se ut som vilka el- eller städskåp som helst.
Men redan i DN:s bild av "den omfattande apparatur som går under namnet Univac" ser man lösningen.
UNIVAC:ens manöverbord (här med självaste Grace Hopper), med sin imponerande samlingar med lampor och knappar, var inte så dumt. Men inte ens det, tusen gånger star-trekkigare än ALWAC:ens el-Halda ...
Dessa hårddiskarnas föregångare (här tillhörandes en Burroughs 5000 ca 1960) blev snart synonyma med datorer. De syntes på film, serier, teckningar — varhelst man ville visa upp en dator.
- Time, 2 april 1965
- Staffan Lindén i SvD, 5 maj 1971
När datorer på 80-talet började bli vardag för fler och fler ersatte dåtidens standard-burkar — lådor med tjock-tv-skärmar — de gamla sekundärminnena även i bild.
*
Som avrundning en fin passus i DN 1956:
Tyvärr har den litet väl mycket av Dale Carnegies hurtighet [förf till självhjälpsboken nr 1, Hur du vinner vänner och inflytande (1936)]. Problemet hur det t ex ska gå för äldre kontorister, som en företagsledning inte gärna tänker sig att omskola för, berörs bara i största korthet.
