Ölgatan och gingränd

William Hogarth (1697-1764) är känd för bilder och bildserier där han återger livet i dåtidens London. The Harlot's Progress skildrar hur en ung kvinna hamnar i dåligheter, får det allt värre och till slut dör en usel, förnedrande död, A Rake's Progress motsvarande utveckling för en man. Och så har vi Gin Lane uppe till höger, som uppvisar den alkoholindränkta slummens djupa elände. Den billiga spriten (gin var för dem vad brännvin var hos oss) skapar fattigdom, svält, desperation, galenskap, mord, självmord, riskabelt beteende på fyllan och eftersatt underhåll.

En bild som inte fått lika mycket uppmärksamhet är Beer Street. Det är ironiskt eftersom bilderna var avsedda att beskådas i par. Ölgatan utgör Gingrändens motpol. Här är livet gott. Det finns öl, mat och trivsel, bägare svingas i goda vänners lag, gatorna är välstädade och bukarna tjocka.

Här finns en mängd detaljer att studera. I fokus för Gin Lane sitter en snusande kvinna, så berusad att hon låter sitt barn ramla över trappräcket, och med tydliga tecken på syfilis. De enda verksamheterna som det går bra för är ginkrogarna, dödgrävaren och pantbanken. Den sistnämndas tre klot (en gammal symbol som används än idag) i ett kors hänger ovanför kyrkan för att visa hur församlingsborna vänt sig från det andliga. En annan gammal symbol är stången med en spiral som utvisar frisersalongen, vars innehavare i brist på kunder tagit livet av sig. Och så vidare.

På Beer Street är pantbanken den enda verksamhet som går dåligt. I rädsla för fodringsägare vågar han inte annat än att regla dörren och få sin öl serverad genom en lucka. Istället för dödgrävarens kista ser vi ölbryggarens trinda ölfat. Och flaggan på kyrkan indikerar att det är kungens födelsedag; herrarna som här klättrat upp på ett tak gör det med hälsosam patriotisk glädje och ingenting annat.

Wikipedia: Beer Street and Gin Lane