Bråkiga studenter

Olika typer av narrfester, maskeradupptåg eller helt enkelt fönsterkrossande, höga rop eller skjutande var ingredienser i dessa studenters sökande efter självbild och kollektiv identitet. Gemensamma upptåg och många gånger våldsamma uppträden mot andra stadsbor ingick i skapandet av kollektiva normer och ledde till sammanhållning och broderskap.

Det som beskrivs är inte studentavslutningar 2018, ifall någon trodde det, utan brötiga studenters vardag för fyrahundra år sedan.

Under 1600-talets första hälft skedde en omfattande utvidgning av det svenska högre utbildningsväsendet. Den svenska kronan tillsköt resurser för att utbilda präster och andra ämbetsmän till den växande förvaltningen. Detta medförde en drastisk ökning av antalet studenter. Detta befolkningstillskott fick också konsekvenser för livet i universitetsstäderna och följdriktigt ser man i källmaterialet allt fler mål som rör brott mot ordningen under den här tiden. De var av skiftande art, allt från enstaka studenter som kommit ihop sig på krogen till de "grassationer" och nattvandringar som stora följen av studenter kunde vara inblandade i.

- Lars Geschwind, "Att utmana ordningsmakten — stadsvakt och studenter under 1600-talet", ur Henrik Ågren (red.), När studenten blev modern - Uppsalas studenter 1600-1850 (Uppsala 1999)

Kapitlet rymmer många godbitar om gamla tiders studentliv. Det är inte allt som är idyll, så att säga. Som att studenterna höll mycket hårt på sin heder, och där varje angrepp, verkligt eller inbillat, besvarades med hårda, kollektiva motangrepp. Och tidsbilder som den nedan, som på något sätt verkar precis lika aktuell 2018 som 1818 eller 1618.

Borgarna ville ha öppet så länge som möjligt för att kunna utskänka sina starka drycker och därigenom få maximal förtjänst. Men samtidigt krävde de att akademin höll bättre uppsikt över studenterna som om nätterna slog sönder deras fönster och bultade på deras dörrar. Konsistoriet svarade att det var omöjligt att kontrollera studenterna så länge krogarna var tillgängliga långt in på natten. Professorerna menade att det fanns ett direkt samband mellan öppettider och buller på gatorna. Om krogarna och källarna stängde i tid skulle problemen inte uppstå. Tillgången till alkohol sent på kvällarna och nätterna var själva orsaken till oron i städerna, hävdade de.

Länge var universiteten egna jurisdiktioner med egna lagar. Studenter, eller för den delen professorer med familjer och tjänstefolk etc, hamnade inte i den vanliga domstolen ens för misshandel, stöld eller mord, utan dömdes av rektor eller konsistoriet.