Uttrycket myntades efter Ulf Hannerz deltagande i TV-frågesporten Kvitt eller dubbelt 2 februari 1957. Hannerz fick 5000-kronorsfrågan om vilken av sju namngivna fiskar som hade ögonlock. Hannerz svarade att det var hundfisk, vilket blev underkänt. Enligt programledningen var det i stället slamkrypare som var det rätta svaret.
En debatt bland experter i media efter programmet ledde till att programledningen fick veta att slamkrypare bara har en "tillslutningsanordning". Rätt svar på frågan var just hundfisk. Det var alltså unge Ulf Hannerz som – redan från början – hade haft det riktiga svaret.- Wikipedia: Slamkrypare (fråga)
SvD var på söndagen [den 3 februari] i kontakt med en hel del svensk expertis – och även en brittisk expert – och kan sammanfatta läget för dagen som så att man på flesta håll anser att det i ett sådant sammahang som en stor offentlig tävling, där kravet på exakta definitioner bör vara mycket starkt, var olyckligt att man från tävlingsledningens sida valde ett diskutabelt begrepp. "Ögonlock" i den betydelse vi vanligen lägger i ordet betyder ett organ som kan sluta sig av egen muskelkraft, sägs det på flera håll, och något sådant är det knappast tal om vad slamkryparen beträffar.
- SvD 4 februari 1957
Detta inträffade när svensk television inte ens var ett år gammal. Även om den riktiga explosionen började 1958, då fotbolls-VM fick antalet licensinnehavare att raka i höjden som aldrig förr, så bidrog även program som Kvitt eller dubbelt till att göra TV till en hörnsten i folkhemmet. Tidens program fick ett genomslag som inte kan jämföras med något idag. De lite färgstarkare deltagarna i "den stora televisionstävlingen" (SvD 13 maj 1957) behövde inte visa sig i rutan många gånger för att bli allmänt kända. En av dem var en 14-årig grabb som kunde allt om fiskar. Begreppet "slamkrypare" fick omedelbart fäste i språket; alla visste vad det var frågan om.
Jag vet inte riktigt hur det är idag. Spridda sökningar indikerar att de allra flesta använder ordet med dess etablerade betydelse. Men undantagen är inte så få, dock spretiga och (lämpligt nog) vaga: tolkas det som en fråga utan ordentligt svar, eller en sorts lögn? Eller en person som sprider det ena eller det andra?
Detta inträffade när svensk television inte ens var ett år gammal. Även om den riktiga explosionen började 1958, då fotbolls-VM fick antalet licensinnehavare att raka i höjden som aldrig förr, så bidrog även program som Kvitt eller dubbelt till att göra TV till en hörnsten i folkhemmet. Tidens program fick ett genomslag som inte kan jämföras med något idag. De lite färgstarkare deltagarna i "den stora televisionstävlingen" (SvD 13 maj 1957) behövde inte visa sig i rutan många gånger för att bli allmänt kända. En av dem var en 14-årig grabb som kunde allt om fiskar. Begreppet "slamkrypare" fick omedelbart fäste i språket; alla visste vad det var frågan om.
Jag vet inte riktigt hur det är idag. Spridda sökningar indikerar att de allra flesta använder ordet med dess etablerade betydelse. Men undantagen är inte så få, dock spretiga och (lämpligt nog) vaga: tolkas det som en fråga utan ordentligt svar, eller en sorts lögn? Eller en person som sprider det ena eller det andra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar