Återkommande påstående: "Vi/man har alltid sagt negerboll."
Har vi?
Hur länge, närmare bestämt? Knappast sedan tusen år, men kanske sedan 1500-talet, eller 1600-talet, 1700-talet..?
Men negerbollen är inte i närheten så gammal som många har för sig. I själva verket är det ett tämligen nytt ord.
Kakordet negerboll kom i bruk någon gång i mitten av 1900-talet men utsattes några årtionden senare för skarp kritik och började ersättas med chokladboll och ett antal ironiskt skämtsamma slanguttryck.- Bo Bergman, Ordens ursprung (2012)
Det torde finnas åtskilliga brukare av ordet idag som var bland de första att använda det. Ett sådant ord är inte gammalt.
Det förklarar också varför SAOL inte hade med ordet så sent som i 1973 års upplaga. För det hade som synes inte med någon sorts finkänslighet att göra.
Nu är visserligen Svenska Akademins ordlista en medvetet trög instans, där man föredrar ord som satt sig. För första belägg får man leta någon annanstans.
Som i SAOB, den väldiga encyklopediska förteckningen över svenskans alla ord, som tar med och anger första kända belägg även för mången politiskt inkorrekt glosa. I den 1947 tryckta artikeln NEGER letar man förgäves efter tecken på någon censurerande finkänslighet. Här finns ord som "negerdarr" (som anges vara en starkt vardaglig beteckning på musikstilen jass), "negerspråk", "negerkrullig", "negerlukt" (som anges vara karakteristisk för negrer) och så vidare. Men ingen "negerboll".
Om det varit ett ord som förekom så hade man tagit med det. Men det gjorde man inte, eftersom det inte användes på 1940-talet. [Uppdaterat: Ja, här har vi som sagt fått bättre besked.]
Vad kallades då bakverken? Det vet jag inte, än. Jag har inte ens hittat något recept före 1950 som, trots att det är nog så enkelt för att inte säga trivialt, motsvarar moderna chokladbollar.
28 kommentarer:
Enligt min mor, född -41, sade man hemma hos henne just chokladboll. Min mormor bakade enormt goda sådana, redan när mamma var liten. Så... varför inte vara retro och modern samtidigt, och säga (tadam!) "chokladboll"?
/Vigdir
I väntan på ett blogginlägg som inte riktigt hinns med att skrivas tänkte jag dela med mig av det källmaterial som en mat- och recepthistoriskt intresserad bekant till mig försåg mig med.
Kokböcker:
Rutiga kokboken:
Första utgåvan kom 1980 och i tidens konsumentupplysta anda (man anar konkurrens från Kooperativa förbundets Vår kokbok) är recepten baserade på tester utförda i ett provkök. I förordet framhålls att recepten anges både för 4 portioner (för kärnfamiljen) och 1-2 portioner (för singelhushållet). Redan på sidan 6 (tredje upplagan) möts läsaren av kostcirkeln i det inledande kapitlet "Den goda maten och hälsan". Den flärdfulla matlagningen med TV-kockar var ännu ett okänt fenomen (undantaget Ria Wägner). Men i slutet finns ändå ett kapitel med tio sidor om "Gourmetmiddagar" (tredje upplagan).
Vår kokbok:
Vår kokbok är en klassisk svensk kokbok utgiven första gången 1951 av KF:s Provkök och kostade då femton kronor. Syftet var att man vill ge ut en billig kokbok som skulle vara pedagogisk och lättanvänd. Varje recept rymdes på en sida. Boken har blivit norm för senare kokböcker. Det var den första svenska kokbok där den fyrdelade måttsatsen samt stektermometrar användes i recept. Den senaste upplagan av Vår Kokbok, den 25:e i ordningen, gavs ut 2009 av Bokförlaget Norstedts, både som inbunden och i kartonnage.
Bonniers kokbok:
(En av författarna här f.ö. Tore Wretman och en annan är Ria Wägner) - första upplaga 1958.
Namndebatt och varför året 2006 är intressant:
Bruket av ordet "negerboll" i skrift har sedan början av 2000-talet minskat (exempelvis i receptböcker och på kafémenyer) till följd av bland annat medial uppmärksamhet kring ordets rasistiska laddning för många människor. Det förekommer dock fortfarande i vissa receptsamlingar.
Ett konditori i Sjöbo som kallade bakverket "negerboll" anmäldes 2003 till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Granskningen lades ned då anmälaren inte personligen blev kränkt. En brasklapp lämnades dock om att namnet inte bör användas, eftersom det är "föråldrat (och lätt kan förknippas med) slaveri, förtryck och brist på respekt för människors lika värde".
I den 13:e upplagan av Svenska Akademiens ordlista som kom ut 2006 togs "chokladboll" med för första gången. Uppslaget för "negerboll" kvarstod, men med rekommendationen "Använd hellre chokladboll". I de föregående upplagorna fanns endast ordet negerboll med. Företaget Delicato kallar sin version för delicatoboll.
Egna iakttagelser:
* I "Bonniers kokbok" dyker bakverket upp för första gången. Då som ett recept - "havrebollar" - som alltså är skrivet av antingen Tore eller Ria. Året är 1961. Skälet till att det heter det något "osexiga" 'Havrebollar' är att namngivningsstandarden vid den här tiden är att man namnger bakverk efter en huvudingrediens.Jfr "Sockerkaka", "Arraksrulle", "Smörkaka", "Kanelbulle".
* Själva ordet "negerboll" har aldrig använts i något annat av de större receptsamlingarna än i "rutiga kokboken", där det för första gången nämns 1981. "Vår kokbok" och "Bonniers" har bägge använt sig av omväxlingsvis "havrebollar" och i en omarbetad version i slutet av 1970-talet, där mer kakao använts (för övrigt identiskt med ica-förlagets "negerboll") dyker den upp som "chokladboll" i Bonniers kokbok. Bonniers kokbok blir emellertid på slutet av 80-talet också omarbetad till ”Bonners stora kokbok” och där finns ett recept på ”negerbollar” (samma som det tidigare ”chokladboll”) med i 1988 års upplaga och framåt – till 2006, då bakverket återigen byter namn till ”chokladboll”.
* Däremot är det inte så konstigt att just "negerboll" slår igenom så i det gemensamma medvetandet då "Vår kokbok" hade med receptet namngivet som just det, i oändrad tappning ända fram till 2006. Man hade då sålt i runda slängar 800.000 exemplar.
Om någon sa 'vi har alltid öppnat julklapparna direkt efter Kalle' skulle du då på allvar dra fram frågeställningen om de gjorde det för tusen år sedan också? Inte? Varför gör du det här då?
Att motivera rätten att kränka andra med argumentet "vi har alltid gjort så" är väsentligt att reda ut. Finns rätten att kränka andra? Är det en så djupt rotat tradition?
Anonym söndag 00:34: Jag synar uppfattningar som förekommer. Att ordet "negerboll" skulle vara allra minst ett par generationer gammalt, typ, är en sådan, som jag själv tagit för given.
Aha, så negerboll är ett tämligen nytt namn. Intressant. Kokosboll sa man hemma hos mig om alla bruna bollar med vita prickar på. Men negrer kallade vi såklart för negrer, det är gammalt.
Finns rätten att kränka andra, frågade sig Anonym. Ja, får man säga neger? Får man publicera kränkande karikatyrteckningar? Den stora nyheten nu i dagarna handlar om terroristattacken mot en satirtidning i Paris. Många döda. Världen fördömer attacken och står i det närmaste helt enig - vi har rätt att kränka varandra. Det är jätteviktigt.
Vi har även rätt att känna oss kränkta, både ifall vi blir kallade negrer och ifall vi får rätten att säga neger(boll) ifrågasatt. Negligera inte det sistnämnda. Jag uppfattar detta som mycket störande och tar gärna strid för min sak.
Sitter här med ett exemplar av Vår kokbok,
utgiven av KF:s provkök. Nionde, omarbetade upplagan,
Rabén & Sjögren Stockholm 1971.
De aktuella bakverken finns där på sidan 592 under kapitlet Godsaker, och benämns Kokosbollar.
På mitten av sjuttiotalet skickade barnens trafikklubb med Anita och televinken ut A41sidor med recept. Däribland negerbollar. Därför har jag alltid sagt det.
Det har använts sedan 1918 enligt
http://tidningar.kb.se/?q=negerbollar
Anonym: tja, det förekommer 1918, sedan dyker det upp mycket sporadiskt fram till 1960-talet då det börjar förekomma igen.
1918 ser alla förekomster ut att vara någon form av annons, för något troligen ätbart. De säljs 200 åt gången (kan ju vara till handlare, för den delen), eller i ett fall med kilo-angivelse (citatet visar inte hur många kg negerbollar det rör sig om). Det är ganska oklart om de negerbollarna är de äkta svenska negerbollarna vi i senare tid har inmundigat. I ett fall står det att det är ”Negerbollar med choklad“ (men hur de annars såg ut kan man ju bara spekulera om).
1956 sticker också ut lite i negerbollens semantiska historia, med rekord i omnämnanden sedan 1918 - fyra sådana under året. Här kan vi läsa om ”Kungens negerbollar”, och ”Många negerbollar hade”, samt ”Negerbollar försöker hindra”, men där finns av uppenbara anledningar skäl att tro att det här inte enbart rör sig om bakverk.
(En sidonotering är att två förekomster 1925 rör sig om en signatur eller ett alias som man ska adressera eventuella annonssvar eller liknande till.)
Tidningssökningen ser ut att kunna belägga att negerboll i en modern betydelse börjar blir vanligt någon gång på 60-70-talet. Vad 1918 års negerbollar bestod i går inte att utläsa och är vanskligt att sia om, men vi kan förstås inte å andra sidan säga att det absolut inte kan ha varit havrebollarna som i senare tid ofta har kallats för negerbollar.
(Sitt stora genomslag i tidningstext får ordet "negerbollar" 2014...).
Har gjort en ganska utförlig genomgång av det här utifrån KB:s fantastiska nya tjänst.
http://isotaro.blogspot.se/2015/08/chokladbollens-historia-del-1-negerboll.html
Om ni går till KB och faktiskt läser sökträffarna ger så blir bilden rätt annorlunda. Helt klart är att den chokladboll vi känner idag var etablerad senast i mitten av 1950-talet. Innan dess var "negerboll" uppenbarligen en form av smågodis.
Fantastiskt! Historiken för "negerboll", "chokladboll", "havreboll" och "kokosboll", detaljerat och pepprat med belägg och källhänvisningar. Så vackert!
Jag får ge denna bloggpost en överhalning, och hänvisa till dig för övrigt, eftersom du gått igenom frågan långt noggrannare än jag.
Tänkte att du slulle gilla't. :-) Tweetar dig när nästa del läggs upp. "Chokladboll" dök upp redan på 20-talet.
Om man inte bör säga negerboll bör man heller inte säga Montenegro. Neger heter som bekant negro på engelska och alla svarta som talar engelska kan känna sig kränkta när man säger Montenegro. Landet heter ju Crna gora på landets eget språk. Det är märkligt att många blir upprörda över ordet negerboll men tycker att Montenegro är ok.
Nästa gång som det är Eurovision borde de inte använda namnet Montenegro när det landet ställer upp, utan Crna gora istället.
Känns som väldigt off-topic med Montenegro i ett blogginlägg som handlar om vad ett bakverk har kallats genom åren. Men jag måste ändå kommentera kommentaren från Anonym 11:19. Du menar alltså att det är lika illa att använda en term som är kränkande på språket man talar som det är att använda en term som inte är kränkande på språket man talar men den är kränkande på ett helt annat språk?
Nu tycker jag visserligen det är en god idé att faktiskt byta namn på Montenegro till Crna Gora. Det hade ju varit lättare om landet hette samma sak oavsett språk och Crna Gora är ju tydligen vad de helst vill kallas.
Offtopic, men fortsätter ändå:
Jodå, på isländska kallas Montenegro för Svartfjallaland!
Jag kan inte se att jag någonstans föreskrivit att det ena eller andra ordet bör eller inte bör användas.
Intressant att ta del av ordets historia. Jag och min man diskuterade här hemma huruvida delen -bollar syftar på testiklar eller runda bollar/sfärer. Jag tror det första medan han är säker på det sista.
Bollarna syftar på bollar som är bollar och ingenting annat.
Havregryn började ångbehandlas först 1910, så innan dess kan de omöjligtvis använts i kallberedda rätter. Havregryn har också alltid haft låg status pga dess roll som djurföda... så det är rimligt att anta att dess användning i "lyx"-artiklar har börjat under kristid som t.ex. andra världskriget. Söker man med det som utgångspunkt, så finner man att dagens kallberedda chokladboll uppfanns i Danmark 1943 under titeln "Havregrynskugler".
http://madamsif.dk/2014/12/19/dag-33-havregrynskugler-og-julemad-under-besaettelsen/
Chokladbollar från 50-talet är inte samma sak som negerbollar. Helt olika recept.
Finns många mörkhyade här i vårt avlånga land och många jag känner tycker att vi är löjliga. Det säger ju en hel del. De kallar sig själva för negrer och negresser. Så varför är det då kränkande!? Har alltid sagt negerbollar i vårt hushåll och jag fortsätter. Men allt sånt här trams som att vi fick inte ha svenska flaggan med på ett skolfoto för det kunde vara kränkande!? Pepparkaksgubben skulle försvinna från luciatåget!? Gågubben skulle ändras!? Sverige i ett nötskal! Och många icke svenska håller med! Inte alla tydligen eftersom dessa saker kommit upp som kränkande..men många! Så jag vidhåller ordet negerboll.
För att dom har N-ordsprivilegium!
Jag vet inte, men svenska flaggan på skolfoto bygger väl på en händelse, samma sak med pepparkaksgubben. Händelserna ligger rätt långt tillbaka i tiden (skolfotot 2007 och pepparkaksgubben 2012). Börjar det inte bli dags att gå vidare?
Det handlar om två händelser där väl knappt någon höll med om att det handlade om rasism, vilket å andra sidan gör dem rätt tacksamma att ta upp i tid och otid för att förklara hur löjligt Sverige har blivit i sitt letande över rasism. Men om knappt någon anser det handlar om rasism så säger det ju inte så mycket om vår samtid kring begreppet rasism. Nu kan visserligen någon påstå att det handlar om ett mönster, tänk dock på att vi har lättare att ta till oss sådant som stärker vår världsbild, kanske kan det handla om det även i detta fall.
Har alltid hetat negerboll i mitt liv född 67
Men det heter ju negerbollar så varför hitta på ett annat namn för det? Neger betyder svart och kakan är just svart därför passar namnet(:
Skicka en kommentar