Bill Nye är världskänd i åtminstone USA som "the Science Guy", efter ett program med det namnet som gick på 1990-talet och som i stort sett verkar ha varit en motsvarighet av Hjärnkontoret. (Eller om det är tvärtom.)
Ken Ham är kreationist av den säregna sort som kallas ung-jords-kreationist, alltså en sådan som hävdar att jorden skapades under sex dygn om 24 timmar för cirka 6000 år sedan. Han är också grundare av och president för den kreationistiska organisationen Answers in Genesis och deras "Creation Museum" i Petersburg, Kentucky. Museet är AiG:s högkvarter och flaggskepp, en pseudovetenskaplig härdsmälta, och den plats där debatten ska hållas.
Vetenskap möter pseudovetenskap. Vad är problemet?
Ett problem med att bemöta pseudovetenskap i en öppen debatt är att det ger intryck av att det är två någorlunda jämbördiga åsikter som möts. Jämför en debatt mellan en som hävdar att 2 + 2 = 4 och en som hävdar att 2 + 2 = 19. Vad får man ut av ett sådant möte?
Ken Ham har inget vetenskapligt anseende att förlora. Däremot ger det poäng i hans läger när han får möta en känd förkämpe för vetenskap och förnuft.
Vad har Bill Nye att vinna på att möta kreationisten? Han kommer att övertyga exakt ingen av de ung-jords-kreationister som kommer att fylla publiken och applådera allt Ham säger. Att Nye inte är utbildad biolog behöver inte betyda något, men ska man bemöta en slipad kreationist som Ham så ska man åtminstone vara specialiserad på att bemöta kreationister. Annars blir det lätt som om världsmästaren i poker möter en fingerfärdig bedragare som kompenserar för bristande spelskicklighet med ess i skjortärmen. Eller som om Einstein skulle gå upp i en boxningsring.
Jag är inte lika mycket emot debatten som exempelvis Dan Arel på Richard Dawkins stiftelse: Why Bill Nye shouldn't debate Ken Ham. (De kanske anser att den utbildade evolutionsbiologen Dawkins borde ha ensamrätt på att bemöta kreationister?) Men problematiskt är det.
Edens lustgård för 6000 år sedan: Adam, Eva och snälla dinosaurier.
1 kommentar:
En annan aspekt på denna typ av debatter är att de med nödvändighet sker på vetenskapens premisser. En debatt utifrån antagandet "det finns en allsmäktig gud" blir mycket kort: en allsmäktig gud kan göra vad den vill. Alltså hamnar vetenskapen lätt i en defensiv position: kritiker kan angripa alla luckor och svagheter som finns i den vetenskapliga teorin men vetenskapen kan inte angripa tillbaka.
Skicka en kommentar