Omkring 1600, "enkel, ensam", från franska unique, från latin unicus, "enkel, enda", från unus, "en". Betydelsen "den enda i sitt slag" finns belagd från 1610-talet; den felaktiga betydelsen "anmärkningsvärd, ovanlig" finns belagd från mitten av 1800-talet.
- Online Etymology Dictionary: unique (adj.) fast på svenska dårå
Hur länge kan hur många säga hur fel innan det blir rätt? Språk är ju inte naturlagar eller ens huggna i sten, till skillnad från vad en del verkar ha fått för sig, utan sociala kontrakt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar