Wid de i Köpenhamn anstälda försök i stort har med wisshet blifwit utrönt, at Potates kunna gifwa en sådan produkt af Bränwin, som gör deras anwändande til detta bruk särdeles fördelaktigt, i synnerhet för småstäderne, der de, som bränna, ofta sjelfwe äga jord och sjelfwe kunna plantera potates. Det är afgjordt, at Bränwin af denna jordfrukt kan i alla afseenden föredragas framför Bränwin af Hwete eller Råg. Potates-bränwin har en så angenäm smak, at det knappt kan skiljas från Aquavit.- Fahlu Weckoblad, 12 april 1806; källa angiven Handels-Tidningen n:o 24, 26 mars 1806
Notisen ger anledning till flera funderingar:
- Potatis kallades som synes "potates", en stavning som hängde med länge och väl (hittar belägg från andra änden av 1800-talet). Vid den här tiden var det ett helt färskt lån av engelska potato, som i sin tur kom från spanska patata efter det karibiska batat.
- Ibland kopplas potatisens framgångsrika introduktion med det faktum att man kunde göra sprit av den. Det var avgjort ingen nackdel, men heller inte avgörande. När potatisen slog igenom i Sverige berodde det på att vi fått hit sorter från det sydamerikanska höglandet som trivdes i vårt klimat.
- Om potatisbrännvin i alla avseenden kan föredragas framför spannmåls-diton... Hm? Nu hittar jag inga uppgifter om det finns något potatisdestillat ö h t på bolaget. Någon som vet?
- Jag är nyfiken på vad som avses med "Aquavit". Uppenbarligen extra prima kröken, men vad?
I tillverkning är potatis oekonomisk, eftersom den är svår att lagra och bara ger 10 liter sprit av 100 kilo råvara beroende på lägre stärkelseinnehåll. Samma mängd säd ger nästan 30 liter sprit, och säd kan dessutom lagras betydligt längre.- Vodka - mycket lite vatten under broarna (vitsig rubrik!), systembolaget.se
13 kommentarer:
Det bör kanske förtydligas att idag är potatis oekonomiskt, men knappast på 1800-talet. Potatis 3-4 ggr större avkastning per hektar, och dessutom med 1800-talets teknik mycket mindre arbete per kalori. Brännvin (i förhållande till potatis) är en förädlad produkt som är lättare att handla med och transportera, ungefär som smör i förhållande till grädde.
/Håkan
Jag tror själva grejen var att potatis, kan odlas på magrare jord än säd. Även om jorden duger till säd, så ger potatis större skörd. Det gäller förstås med dom jordbruksmetoder, som då var mest utbredda i Sverige. Med det moderna industrijordbruket, spelar den skillnaden inte längre någon roll.
Har du tänkt på att ”Aquavit”, kan vara något likande akvavit? Den svenskspråkiga versionen av Wikipedia, anger det som alternativ stavning:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Akvavit
(Skrivet innan jag läst föregående inlägg.)
Håkan: Bra poäng där. Det finns flera faktorer i de här ekvationerna.
Lena: Ja, jag känner till att akvavit och aquavit är alternativa stavningar på samma ord.
På annat håll tipsades om Familjebokens artikel om Brännvin vari finkel, tiodubbelt renat och liknande begrepp avhandlas, dock inte, vad jag kan se, akvaviten den fina.
Hex får läsa noggrannare i Uggleupplagan, sid 427: "Emellertid har sådan utspädd, ren alkohol en fadd smak, hvarför man mångenstädes låter det kemiskt rena brännvinet passera genom ett lager af träkol, hvarigenom det erhåller en bättre smak och en viss "bouquet". Bland svenska brännvinssorter märkas för öfrigt åtskilliga slags kryddbrännvin, i synnerhet pomerans- och kumminbrännvin, hvilka erhållas antingen genom destillation öfver pomeransskal och kummin eller genom tillsats af motsvarande eteriska oljor. Åtskilliga andra sorter bära tillverkarens eller tillverkningsortens namn och torde hafva sitt förnämsta värde genom längre tids lagring, såsom akvavit (Neumanns, Lysholms etc.), falubrännvin m. fl."
Dispositionen i artikeln är sådan att man börjar med råbrännvin och annat slikt finkelhaltigt, för att beskriva allt mer raffinerade (hoho) sorts dryckjom. Slår man upp "akvavit" i Uggelupplagan beskrivs det som brännvin kryddat med kummin eller pomeras.
Jag har för mig att man bytte råvara till Renat från potatis till säd för ett par år sen (kan ju vara 10 år sen numera), och att det sedan dess inte finns något potatisbrännvin på bolaget. Men jag är långt ifrån säker.
Karlsson's Gold (nämns i den systembolagstext som refererades i inlägget) finns som beställningsvara. Görs på färskpotatis från Bjärehalvön och poängen är att man inte destillerar den till sådan renhet att den blir svårskiljbar från annan väldestillerad vodka. Jag har själv inte smakat, så om den är en delikatess eller inte kan jag inte svara på.
Sarvi: Jaha, där var den! Tack. - Själva upplysningen var inte så omskakande, lite lagring och dessutom bara "torde"? Intressant också med den modernare definitionen i den senare upplagan.
Joakim E: Ja minsann, 349:- per helflaska kulturhistoria. Kunde bli intressant.
Så här skrev någon i en tråd från 2003:
"Vin&Sprit har faktiskt slutat göra brännvin på potatis. Det sista svenska potatisbrännvinet var Special, men för nåt tiotal år sen gick man över till säd som råvara även där.
Anledningen sades vara att det var svårare att destillera en potatismäsk än en gjord på spannmål. Jag tolkar det så att potatismäsk innehåller mer finkel."
Bryggforum:
http://www.bryggforum.nu/viewtopic.php?t=246
Apropå lite ovanligare spritråvaror så tillverkades ju Gammal Norrlands Akvavit mfl sorter av cellulosasocker, en biprodukt vid sulfitprocessen för pappersmassetillverkning. Detta råvarubruk har dött ut i samma takt som pappersbruken, då moderna pappersbruk uteslutande använder sulfatprocessen. Jmf ordet "planksaft" som ibland används som smeknamn på brännvin.
Heh, jag har just läst på om planksaften i ett annat sammanhang... Får bestämt ta upp den inom kort.
Själv tänker jag på "träsprit": etanol gjort på skogsråvara, avsett som motorbränsle. Vet inte hur vanligt det är...
Snapsvisor, någon?
Fordom odlade man vindruvsranka,
av vars frukt man gjorde ädelt vin.
Nu man pressar saften ur en planka,
doftande som äkta terpentin.
Höj din bägare, o broder, syster.
Låt den finska skogen rinna kall
nedför strupen och om du är dyster,
låt oss supa upp en liten tall!
MVH
Schwemppa
Tack Schwemppa! Den visan kommer med i morgondagens bloggpost.
Skicka en kommentar