Justerande vetenskap

Robert A. Millikan, han som var så säker på att relativitetsteorin var fel att han lyckades bekräfta den bättre än någon annan och fick ett nobelpris till tack (se bloggposten Inga resultat är också resultat), fick även priset för ett annat experiment: När han lyckades mäta elektronens laddning bättre än någon dittills gjort.

Mätningen utfördes med en sinnrik metod. Olja sprejades in i ett elektriskt fält. Genom att jämföra fältets påverkan på de mikroskopiska dropparna med gravitationen - två faktorer som var kända - kunde man räkna ut hur stor laddning en viss droppe hade. Millikan visade att denna alltid utgjorde en multipel av ett visst tal: den minsta möjliga laddningen e, den som motsvarade en ensam elektron.

Millikans siffra var mycket bra, särskilt jämfört med vad andra kommit fram till (det var inte ens självklart att elektrisk laddning var kvantiserad). Vi vet att den låg en smula under det rätta värdet. Så småningom kom andra forskare fram till bättre värden ... Men de låg fortfarande lite lågt. Sedan förbättrades värdet på e, i en sakta uppåtstigande kurva. Det verkar vara en intressant psykologisk effekt: Man ville inte gärna fjärma sig allt för mycket från auktoritetens etablerade värde. När man hittade en serie möjliga värden som låg ovanför, höll man sig i den lägre delen.


Wikipedia: Oil drop experiment