Den gamla stammen

Den genuina allmogen, d. v. s. den af "gamla stammen", som hvarken känner folkhögskolor eller deltagit i socialistmöten, den genuina allmogen lefver alltjämt i den tron, att den talar god svenska och att det öfver hufvud taget ej existerar något annat språk på jorden än svenska. Möter ett mindre begripligt ord, t. ex. ett främmande ord, så "bättrar" man på det efter ögonblickets ingifvelse, så att det, enligt den talandes förmenande, blir svenska af. — Det sätt, hvarpå folket härvidlag går till väga, är af stort intresse, ej minst från psykologisk synpunkt, och de drag af både humor och satir, som därvid träda i dagen, äro väl värda att tagas vara på såsom ett dyrbart material till studiet af folkets lynne och tankeart.

- Robert Geete,  Något om folketymologi, Ord och Bild (1892)

En rätt fin artikel om det synnerligen intressanta ämnet folketymologier, som dessutom är kryddad med några obetalbara gliringar åt pöbeln, ur punschångorna von oben.

En observation till:

Särdeles rikt på folkvitsar är Stockholms-gaminernas språk, såsom säkert något hvar bland oss personligen erfarit.

Det maniska ordvitsande som idag förknippas med Göteborg enbart förekom för hundra år sedan även i Stockholm. En som dokumenterat detta är Albert Engström, vars Kolingen & co närmast utgör ett arkiv av Stockholmshumorn när detta uttryck inte var en anomali.