Hon som gjorde omslaget till Faktoider heter Lilian Bäckman. Hennes första förslag refuserades av förlaget så det fick jag aldrig se. Hennes andra förslag refuserades av mig. Det tredje förslaget är det nedanstående. Jag godkände det med flying colours redan som PDF; ni som sett det i verkligheten vet att det ljusa är fluorescerande, det mörka speglande metallic.
Redan innan jag sett det på riktigt kommenterades det med gillande nickar av folk i branschen; oj, minsann, det var påkostat - den stilen. Har ingen aning om hur mycket dyrare det är jämfört med andra omslag, men en sak vet jag: Det finns prisskillnader i tryckbranschen. Om man säger att något är dyrare, så kan det mycket väl vara med en faktor tio eller hundra. (Å andra sidan antar jag att amerikanska omslag, sådana som nästan alltid har relief, ligger ytterligare en storleksordning uppåt. Vilket påminner om den regel som säger att ett för påkostat omslag indikerar att boken nog är skit.)
När det var dags för Fler faktoider var den enda frågan: Vilka färger? Svaret blev orange/brons. Åter igen kan en enkel bild inte återge verkligheten. Ifall ni, mot förmodan, inte sett F2:an live rekommenderas Monologuer som fångat glansen på bild mycket bättre än jag någonsin gjort. F1 på pocket kan även nämnas, den blev ungefär så bra som jag hoppats; fluorescerande och metallblankt, liknande men avgjort billigare intryck än den inbundna.
Påminner omslagen om något? När jag såg F1:an associerade jag till äldre faktaböcker, torra volymer vars främsta uppgift sedan decennier är att fylla sina centimeter i de allmänna bibliotekens hyllor, men som ofta visar sig vara riktiga pärlor för den som tar sig besväret att läsa i dem. I verkligheten visade sig omslaget med metallic och allt vara väldigt mycket häftigare, sådana som syns till andra ändan av bokaffären. Så jag glömde mer eller mindre bort mina första tankar.
Det var inte förrän jag träffade formgivare Bäckman själv, och hon nämnde sin inspirationskälla, som jag insåg vad jag tänkt på. När Var Hur 1945 (Wikipedia) var den första utgåvan - bara en sån sak som att Hitler fortfarande levde vid tillfället, eller att redaktören även var upptagen med Danmarks frigörande - och det bredrandiga stuket behölls, har jag för mig, tio år framåt. Sen bytte man vart tionde år eller så.
Extra roligt är att förlaget från 1948 var Forum, detsamma där mina böcker gavs ut. Extra tråkigt är att NVH 2008 var den sista.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vet du vad typsnittet heter?
Ingen aning. Hänvisar till formgivarens hemsida Libä.
Skicka en kommentar