Marie Antoinette, hon visste ett sätt
att lindra svälten när den var som störst
Hon skulle hejda nöd med sitt överflöd
och med vin släcka all törst
Men om nån frågade hur hon skulle fixat'
så log hon och sa: Kära vän,
låt dem stackarna få äta kakor
så blir de nog belåtna sen
Ur en låt från skivan Reggae Team (1982) från bandet med samma namn. Texten skriven av Gawe Gornitzka eller Mats Ahrrénborg.
Har varken hittat text eller musik någonstans; det ovanstående återges av en anonym intervjuad från SR P1:s program Mytjägarna del 7, först sänt 6 augusti 2009. Att det är någorlunda korrekt har bekräftats av bandmedlemmen Thomas Gylling.
... Och poängen med att jag lägger ut denna text just här är alltså att Marie Antoinette inte sade det där om kakor, bakelser, eller vilka versioner som cirkulerar. Så av de tre ting hon blivit känd för - Frankrikes sista drottning, giljotineringen och kakorna - stämmer två.
Se även faktoider.nu: Marie Antoinettes bakelser
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Det har faktiskt funnits tre kungar av Frankrike, efter att hennes man avsattes. Hade dom inga drottningar?
Jo, Ludvig Filip hade en drottning, Maria Amalia. (Både Karl X och Ludvig XVIII var gifta, men deras hustrur hade dött innan de beträdde tronen.)
De båda kejsarna Napoleon hade också hustrur, men de kallades förstås kejsarinnor, inte drottningar.
Jo, det visste jag. (Kan till och med kejsarinnornas förnamn.) Det är som sagt DROTTNINGAR det är frågan om. Frankrikes siste kung hette Louis Pilippe de Capet, och hans fru förstås Marie Amelie. Allt enligt min princip, att i möjligaste mån stava personnamn på originalspråket. Använder dom ett annat alfabet, så får man transkribera.
Okej, det ska vara Louis Philippe. Hans frus namn är bara en kvalificerad gissning, utifrån dom svenska namnformerna. Förresten, kan någon komma på någon svensk Amalia? Det kan inte jag. Inte heller kan jag komma på någon Desideria, eller Eugenia för den delen. Dom tycks bara finnas som "översättningar", av sina franska motsvarigheter Desirée och Eugenie. Ett av dottning Desirées barnbarns barnbarns barnbarn, heter även hon Desirée. Det borde säga något, om hur etablerad namnformen är. Det har också funnits en svensk prinsessa, som hette Eugenie. (Båda hennes föräldrar, var franska invandrare, så det är inte så konstigt.) Någon som kallat henne Eugenia? Ingen som jag känner till.
Hur gör du då med regenter som regerade i flera riken eller i mångspråkiga riken?
Då skriver jag det på deras eget språk, alternativt på det största språket.
Fast nu är det ju trots allt etablerad praxis att normalisera namn på forna kungligheter. Det gäller ju inte bara utländska exempel (Louis->Ludvig, Pjotr->Peter etc) utan även svenska kungars namn. Gustav III stavade ju sitt namn Gustaf t.ex., för att nu inte tala om Gustav Vasa som stavade sitt namn som både som Gustaff och Gostavus. Och "Vasa" kallades han aldrig av sin samtid eller av sig själv.
Om principer säger jag som Groucho Marx: "Those are my principles, and if you don't like them... well, I have others."
Man kan åtminstone skriva på ett språk, som personen själv talade. Det är därför jag alltid skriver Napoléon med akut accent, alternativt lägger till ett extra E på slutet. (Det gäller förstås den mest kände.) Enda undantaget är "Internationella Napoleonsällskapet". "Napoleon" är den mest internationella stavningen, så jag använder det till organisationens namn.
Buonaparte i efternamn då, antar jag.
Kallar du Mozart för Teophilus i stället för Amadeus också?
Jag vet att han döptes till Wolfgang Teofil Mozart. Ändrade han inte Teofil till Amadeus själv?
Annars ska jag ändra på det.
Napoléon I stavade själv sitt efternamn Bonaparte. (Hans namnteckning var faktiskt läslig ett tag.) Namnet på den släkten, kan stavas på två olika sätt. Dom som dog före Franska Revolutionen, stavar jag alltid Buonaparte. Dom som föddes efter den, stavar jag alltid Bonaparte. Dom som levde under Revolutionen, kan stavas på båda sätten. Jag använder då den äldre stavningen, tillsammans med italienska namnformer. Den senare stavningen använder jag, tillsammans med franska namnformer. Det blir alltså Napoleone Bounaparte, men Napoléon I Bonaparte.
För övrigt har det funnits tjugo personer till, som utan att ljuga, kunnar kalla sej "Napoléon Bonaparte". Två av dom lever fortfarande. Det är Charles Napoléon Bonaparte (född 1950), och hans son Jean-Christophe (född 1986). Dom är ättlingar i rakt nedsigande led, till Jérôme Bonaparte (1784 - 1860). Eller Girolamo Buonaparte, om man så vill.
Du har inte helt rätt. Av tre saker - Frankrikes sista drottning, kakorna och giljotinen - stämmer bara en: giljotinen. Frankrikes sista drottning var Maria Amalia av Sicilien, som var drottning 1830-48. Om man ska använda hennes originalnamn så är det Maria Amalia, inte Marie-Amelie, eftersom hon var från Italien.
Tack för påpekandet. Jag tycker endå man kan använda båda, förutsatt att hon kunde franska.
Skicka en kommentar