Landet Lagom - det ska vara Sverige, det. Vilket delvis beror på att Lagom finns bara i Sverige kantänka (för att göra reklam för Mikaels Parkvalls utmärkta bok), men mest för att vi svenskar skall vara så lagom. Har man ju hört.
Nu är jag gravt allergisk mot alla "typiskt svenskt"-påståenden, vilket bland annat medför att jag är utestängd från mycket av vad den annars ofta utmärkte Fredrik Lindström producerat, men att svenskar som kollektiv skulle utmärka sig bland alla jordens nationer genom att vara utpräglat "lagom", vad man än menar - det kan väl bara den anse vara sant som antingen saknar kunskap om omvärlden eller saknar kunskap om svenskarna, eller struntar i om påståenden är rätt eller fel så länge de låter bra. Eller alltihop.
Ta en enkel utsaga som jag nyligen studerade på ett stort känt svenskt forum: Är det OK att dricka alkohol när man ammar? Korrekt svar dök upp rätt snart: Alkoholhalten i mjölken är densamma som i blodet; har man en promille alkohol i sistnämnda, så blir det en promille alkohol i förstnämnda. Alltså en mycket alkoholsvag dryck.
Varpå resonemanget, föga förvånande, utvecklade sig som om det just hävdats att det är OK att supa sönder skallen när man ammar. I detta fallet fanns "lagom" varken på kartan eller i ordboken.
Eller den här: ett visst vaccin innehåller kvicksilver, och kvicksilver är giftigt, alltså är vaccinet giftigt. Det kan man gå med på, så länge som man inte känner till, ignorerar eller inte begriper innebörden av olika halter. Olika doser är olika giftiga - så klart! - och kvicksilver i mikrogram-stora doser är oerhört mycket ofarligare än exempelvis influensan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Tack för boktipset! Jag har hört talas om boken, men kom inte ihåg titel och författare. Tänker köpa den för ett presentkort jag fått, så snart jag får chansen.
Amen om kvicksilvret. Vill också tillägga att kvicksilvret det handlar om är ethylkvicksilver och inte methylkvicksilver (vilket är det vi ororar oss för att få i oss i maten). Det har helt annan toxicologi än methylkvicksilver och också helt andra farmakokinetiska egenskaper. (I korthet, det är mindre giftigt än methyl-k. och det lagras inte i kroppen utan kommer ut den naturliga vägen inom en vecka.)
Faktoider-bloggen är ett lysande initiativ. Tack!
mvh
Jessica
Fast varför skulle det inte kunna finnas något typiskt svenskt? Skulle alla folk överallt vara precis likadana? Och varför ställer du krav på att du inte ska känna dig utanför för att något ska vara typiskt svenskt?
Lagom är kanske inte det mest svenska, men därifrån till att det inte skulle finnas något som är typiskt svenskt är långt.
För att något ska vara typiskt svenskt måste det delas av tillräckligt många svenskar, och inte se som ett nationellt särdrag hos något annat folk. Tex: visst är många svenskar early adopters, men det stämmer även för japaner. Visst finns det många svenskar som vilar hårt på jantelagen, men detsamma stämmer på engelsmän.
Sen har man problemet att sätta fingret på när man är Svensk. Får man ha Vallonblod? Kan man vara Same? Hur många generationer ska ens familj ha haft Sverige som sitt hemland? När är man kvalificerad för att låta ens egenskaper ingå i denna Svenskhetsmassa? Har inte en svensk netizen mer gemensamt med en australisk netizen än med en svensk luddit?
Att DU har en definition på när man är Svensk betyder inte att den stämmer, eller ens matchar majoritetens åsikt om när man är Svensk. Och om man kan hitta en sådan gränsdragning, ja - då ska man komma överens om vilka egenskaper som återfinns hos mer än 50% av den gruppen, och sedan avgöra om de är unika för Svenskar eller om de också är frekventa i andra populationer.
Vill du göra upp dina egna små regler så kan du väl göra det, men förvänta dig inte att vi andra spelar efter dem. Om du tycker det är Svenskt till exempel med arbetsmoral, så säger jag att jag har jobbat med rätt många Italienare och var rätt imponerad av deras arbetsmoral - men det såg de som något självklart och inget man definierar sig utifrån. Säger du att det är Svenskt med att vara renons på sexualneuroser så säger jag att det stämmer med Tonga också. Sen kan vi fortsätta så tills vi blir riktigt less på varandra.
Och även om det skulle gå att pinpointa ett sånt särdrag så har jag svårt att se till vilken nytta. Vad skulle dessa särdrag fylla för funktion?
Vi kan inte använda dem till att profilera folk, för det är olagligt. Om målet är att ha det till att definiera sig och känna tillhörighet så borde samma effekt kunna uppnås av en trevlig hobby. (Men undvik frimärkssamlande, du vet vad de säger: "Filately gets you nowhere")
mvh
Jessica
Jessica förklarade det ungefär så som jag skulle ha gjort - tack. (En reservation för att jag inte är med på vad som skulle vara olagligt, och det knepiga är ändå att det inte låter sig göras, lagligt eller ej.)
Parkvalls bok skall ni köpa och läsa, tycker jag.
Jag har i alla fall en bra definition på "svensk": om man kan föra ett samtal på svenska, och själv tycker att man är svensk, så är man det också. Inget rastänkande här inte!
Hexmaster: jag uttryckte mig luddigt. Jag menade profilera som i "avgöra om någon är lämplig för jobbet X" eller använda såna profiler i brottsutredningar. Det vore olagligt under diskrimineringslagstiftningen.
mvh
Jessica - Svensk utlänning.
Till Jessica: på vilket sätt är du "svensk utlänning"? Är du en utvandrad svensk? Eller en person som invandrat, och tycker att du är svensk? Att föra ett samtal på svenska, kan du uppenbarligen...
Lena har en bra definition på svensk - och självklart finns det saker som är mer eller mindre utmärkande för svenskar, det märker man särskilt om man gör sig besväret att bo utomlands ett tag. Jessica verkar ha ett svartvitt tänkande och tro att något måste gälla alla till 100% i samtliga fall, för att det ska kunna vara sant. Naturligtvis har vi svenskar saker gemensamt med italienare, tonga- (förlåt, vad heter det? tongaleser?) japaner mfl. Att något är typiskt svenskt betyder inte att samtliga svenskar alltid gör så och ingen annan någonsin gör det.
Sen kan jag hålla med om att vissa saker som sägs om Sverige och svenskarna är helt uppåt väggarna. Ta till exempel den så kallade svenska avundsjukan. Den har jag personligen aldrig kunnat se något spår av. Landet som delar ut nobelpris till den som är Bäst. Som dyrkar idoler såsom Astrid Lindgren eller Ingmar Bergman för att bara nämna ett par klassiska exempel. Som har ett eget kungahus. Nä, det stämmer bara inte.
Tyvärr funkar inte svart-vitt tänkande, när det gäller levande varelser. Något alltför många inte förstår.
Nu har jag äntligen kommit över ett ex av ”Lagom finns bara i Sverige”! Jag tänkte köpa ”Faktoider” också, men den var tillfälligt slut. Fick ”Fler faktoider” i julklapp, och det vore synd att inte ha första boken.
Skicka en kommentar