Förklaring: När man satte ner flaggan så kom tyget att börja gunga fram och tillbaka. Om vi gör likadant med ett örngott så kommer rörelsen strax att avta, eftersom - enkelt uttryckt - örngottets luftmotstånd är större än dess vikt. (Om vi tar något som är mindre men tyngre så kan det pendla mycket längre.) Eftersom luftmotstånd som sagt saknas på månen, så kunde flaggan gunga på ett sätt som inga tyger gör på jorden.
Detta är ett utmärkt exempel på en av de fundamentala faktoida krafter som aldrig upphör att fascinera mig: att desinformation sprids bättre än information. För förklaringen är inte min, inte ny, och sannerligen inte svårhittad (som Wikipedia, eller Mythbusters). Ändå ser man ständigt frågan ställas av folk, varav åtminstone några har intelligens, läskunnighet och datavana nog att ta reda på svaret själva, om de bara hade försökt.
Bilden är förresten från Apollo 11, den första landningen. Eftersom befälhavare Armstrong höll i Hasselbladaren, så är det "Buzz" Aldrin som syns på fotografierna.
8 kommentarer:
Man kan undra hur en idé som att månlandningen aldrig ägt rum kunnat få fotfäste. Det finns ju många som var involverade och som fortfarande lever och kan bekräfta resan. Det är otroligt konstigt att någons idé om att regering och Nasa hittat på allt kunnat spridas och trotts på. För att inte tala om och fundera över; Vad var meningen med att sprida en sådan barnsligt naiv idé att landningen aldrig ägt rum. Kanske det var ett praktical joke som råkade bli en skröna som det ses spännande att tro. Jag vägrar tro att någon sunt tänkande människa på allvar förnekar månlandninge. Vi har ju många sådana sjuka idéer i omlopp en är att FotbollsVM 1958 aldrig ägt rum.
VM -58 är kanske inte så mycket skämt som en ironi riktad mot de som förnekar förintelsen. Det är också ett exempel på hur delvis samma mekanismer kan användas i ett betydligt allvarligare sammanhang. För ingen bryr sig väl egentligen om gökarna som misstror månlandningarna; åtminstone om man inte behöver umgås med dem alltför ofta. (Bara tanken...)
Att det finns mån-förnekare (för att förenkla termen) är helt klart, hurpass sunt tänkande de är varierar kanske. Hur idén började är en intressant fråga.
Oj, det här måste jag bara ta med: filmen Capricorn One (1978) nämns mycket ofta i dessa sammanhang. Jag såg den för en massa år sedan och minns lite grann, men en detalj som jag lyckats minnas fullständigt fel är att man i den filmen inte åker till månen utan till Mars.
Jag antar att de flesta sett denna, men jag tycker den känns lite tillfredsställande.
http://se.youtube.com/watch?v=ZOo6aHSY8hU
Buzz Aldrin antastas av en "reporter" som kräver att han ska erkänna att månlandningen var fejk, och när han kallar den gamle astronauten "a coward and a liar" får han precis vad han förtjänar.
Heja Buzz!
Åh, förresten.. Bart Sibrel hette konspirationsmuppen. Det hela hände 2002, när Buzz var 72 år gammal. Det blev inga legala efterföljder av incidenten. Här är det hela från en annan vinkel:
http://www.csicop.org/articles/20021018-aldrin/buzz-aldrin-punch-video.mpg
Jag har hört talas om händelsen men inte sett den förut. Se, *det* kallar jag underhållningsvåld.
Jodå, det stämmer att Capricorn One handlar om en expedition till Mars (med Apollo-programmet hårdvara). Precis innan uppskjutningen plockas de ovetande astronauterna ut, då man anser att projektet är allt för farligt, och de får istället fejka allt i en hangar medan en tom kapsel skjuts upp. Allt går bra tills dess att den tomma uppskjutna kommandomodulen ska göra sitt återinträde i atmosfären med en trasig värmesköld med katastrofala följder. Astronauterna är nu jagade män...
Jag har för mig att man brukar anse att det är den filmen som åtminstone sått fröet till konspirationsteorier om månlandningen. Att de började dyka upp först efter 1978.
Jag kände också till episoden, där Bart Sibrel söker upp Edwin ”Buzz” Aldrin. Min personliga åsikt är, att Bart var VÄLDIGT oförskämed. Fast jag hade ingen aning om, att händelsen blivit filmad.
Apropå filma, så vill jag även kommentera ”Capricorn One”. Jag har för med att dom som gjorde filmen, själva trode att månlandningarna var fejkade. Det gällde i alla fall manusförfattare, regissör, och annat ”filmarledarfolk”. Är det någon som vet?
Skicka en kommentar