… Eller åar, som floder heter när de ligger i Sverige. [Uppdaterat: Eller..? Se bloggposten När försvann Sveriges floder!]
Hur kommer sig detta, att just Hallands floder blivit obligatorisk kunskap? Beror det på något annat än den käcka ramsa som gör dem så lätta att komma ihåg?
Vi ska äta, ni ska laga = Viskan, Ätran, Nissan, Lagan.
(Sen är det intressant om man i Skåne som regel räknar dem i omvänd ordning, med början på Lagan. Någon som känner igen detta? Hur man gör i Halland vet jag inte.)
Jag kan inte komma på någon jämförbar kategori av företeelser i någon annan godtyckligt vald avdelning som elever någonsin förväntats lära sig. En gång i tiden skulle man kunna rabbla Jakobs söner (RubenSimonLeviJuda och så vidare), det är väl något ditåt.
Dessa summa sexton namn får härmed representera all meningslös information som generationer elever fått lära sig för lärandets skull.
20 kommentarer:
Det lär väl gå tillbaka till den tid då man skulle lära sig en massa saker utantill i skolan, och då passade väl ju just dessa mycket bra i de ramsor som alla måste använda för att lära sig saker utantill.
Ja, vi skåningar har lärt oss ramsan "Laga ni, äta vi". Det var först nyligen som jag förstod att man gör tvärtom norr om Halland.
Jag fick också lära mig den omvända, "Laga ni, äta vi." Och jag är smålänning.
Minnesramsor, heh, ja just det.
Där har ju militären en bunt käcka exempel.
Posts utsättande
OBSLÖSA
Orientering
Bevakningsområde
Sätt att tillkalla chefen
Lösen
Öppna eld då...
Ställning och utrustning
Avlösning
Numera har de väl andra men det får du kolla på SoldF.
MVH
Hans
Klassiskt är väl de tyska prepositionerna i tre ramsor (de som styr akusativ, dativ och de blandade). En annan klassiker är ju "USA Kl tre" för att komma ihåg bergartslagren i Västergötland, synligt i platåbergen såsom Kinekulle: Urberg, Sandsten, Alunskiffer, Kalksten, Lerskiffer och "Trapp" (någon slags diabas).
Den oproportioneligt stora plats Hallands "floder" fått tar ju Mikael Niemi upp i sin populärmusik från Vittula. (Åarna är ju ynkliga jämfört med de norländska älvar de flesta knappt hört talas om).
/Håkan
Jag kan rabbla Israels 12 stammar, RubenIsaskarManasseSebulonAserDanEfraim-GadNaftaliJudasSimeonBenjamin, av någon anledning. Men jag har ingen aning om var denna ganska meningslösa kunskap har sitt ursprung.
Kurt: Exempel på nötande för nötandets skull? Låter inte otroligt.
Werner & Dennis: Very intressant!
Hans: Militären har onekligen tagit till sig minnesramsor. RASSOIKA liksom "Zebrans Yttre Organ Pinkar Rikliga Mängder" är två som satt sig.
Håkan: Tyska prepositioner som styr vad-det-nu-är har jag bestämt sett som exempel på något som svenskar kan vara oerhört mycket duktigare på än aldrig så infödda tyskar; "som styr... was?" - för det är ju inte så man tänker på språk till vardags. De västgötska bergslagren kände jag inte alls till, men nu lär jag inte glömma bort dem. :-)
Och vad Niemi beträffar jämför han en av Hallands åar med en pisseränna. Men så är väl också genomströmningen nån procent av vilken rejäl norrländsk älv som helst.
durch für gegen ohne um (ackusativ)
aus bei mit nach seit von zu (dativ)
an auf hinter neben über zwischen (riktning: ackusativ befintlighet: dativ)
De tyska prepositionerna har man ju faktiskt användning av, men Hallands vattendrag har jag aldrig lärt mig i skolan och aldrig heller saknat. Fast jag gick ju i en montessorieskola så.
Jag har aldrig tidigare sett an-auf-ramsan utan "in", "unter" och "vor". I synnerhet "in" verkar vara en märklig preposition att utelämna..?
Annars är det ju välkänt att ramsorna föreligger i olika versioner: med och utan "wider" för ackusativ, och med och utan "außer" och "gegenüber" för dativ (jag tror jag fick lära mig de korta ramsorna i högstadiet och de längre i gymnasiet). Och även om man tar med dem blir det ofullständigt. Är det någon som sett en ramsa som inkluderar prepositioner som "innerhalb" och "dank"?
Det var nog dåligt minne som gjorde att in, unter och vor slapp undan. Jag har nog aldrig riktigt använt just den ramsan, utan bara tänkt att de är de prepositioner som anger rumslig placering relativt något annat.
Och vad gäller de ovanligare prepositionerna så förstör de ju rytmen en del, så de har i varje fall jag haft vid sidan av.
Dessutom finns det ju genitivstyrande prepositioner, de flesta mycket obskyra, außerdem är den enda jag kan komma på på stående fot. I alla grupper finns ovanliga prepositioner, se http://www.canoo.net/services/OnlineGrammar/Wort/Praeposition/Kasus/Akkusativ.html?MenuId=Word730 .
/ls med två terminers högskoletyska i någolunda färskt minne
(Känner ni förresten till tanterna Ria och Beda?)
Visst känner jag Ria och Beda, riktning och ackusativ och befintlighet dativ. Rabbla prepositioner kan jag förstås också, men när jag var i Tyskland senast och försökte mig på att tala tyska så blev jag svarad på engelska. Uppenbarligen så fattades det något.
Kan nämna att i min klass som höll till i Kungsbacka i norra Halland så förekom båda ramsorna. Dock var "Vi skall äta..."-varianten den officiella "Laga ni.."-mer ett kuriosum. Men så befann vi oss också norr om viskan så hur de gjorde i mellanflodslanden förblir ett mysterium :)
Ah, de tyska prepositionerna hade jag glömt. När man väl är nere i Tyskland och använder språket spelar det inte (nu för tiden) så stor roll, man går på känsla och är uppmärksam och så småningom ordnar det sig. Fast nu vaknade minnet till liv. Ska inte gå igenom gamla texter för att se hur många fel jag har :-)
Floderna var det som fick mig att hitta hit dock, funderade på varför min kompis från Skåne sa dem i sådan konstig ordning så jag var tvungen att dubbelkollla, och mycket riktigt, det verkar vara beroende på var man växte upp. Nord - syd eller syd - nord.
Småland har samma som skåne
Undertecknad gick i skola i Värmland, och där och då fick vi lära oss "laga ni, äta vi". Så utbredningen av dom bägge memoreringsteknikerna verkar inte vara helt styrd av latitud.
Med vänlig hälsning,
Peter Markusson
Ingen har nämnt det periodiska systemet för de kemiska grundämnena än! Min fru som är uppvuxen i Göteborg fick lära sig en fantastisk ramsa för att komma ihåg de två första raderna: Ni vet H, He, Li, Be, B, C, N, O, F och Ne. Håll i er nu: "Halliken Helges Lilla Beda Bor Centralt Nära Olskrokens Förslummade Negerkvarter."
Vill minnas att det var Isaac Asimov som skrev att han bara kunde komma ihåg ramsan "Read out your good book in verse" genom att först gå igenom den klassiska uppdelningen av regnbågens spektrum. Jag tror att detta omvända memorerande är rätt vanligt.
Och naturligtvis: frosten berövade Esters astrar dess gestalt! Jag har faktiskt bara hört den med "astrar" i plural, trots att det gör meningen ogrammatisk.
Just grammatiken har jag antagit vara orsaken bakom de båda Hallandsramsorna: att "Laga ni, äta vi" är den ursprungliga men har känts ålderdomlig (fast riktigt ålderdomligt vore ju "lagen I"!) och därför ersatts av "Vi ska äta, ni ska laga" – som ju också har den förtjänsten att ljudlikheten på i synnerhet Viskan förstärks. Däremot är det ju rätt förkastligt att man inte bara måste memorera vem som ska göra vad utan också den ologiska ordningen det ska göras i. Det här kommentarsfältet har fått mig att tvivla lite i min hypotes: kanske är det snarare regionala variationer?
Men på tal om svenska vattendrag: min mellanstadieklass konstruerade, under en lärarledd aktivitet, ramsan "ljug, ljug inte åt unga vänner som pekar långa, krokiga tår". Den ramsan sitter i än efter tjugofem år (även om jag nog i dag skulle klara listan utan den). Och sedär, nu kommer den ramsan att komma med på Google!
Inom grammatiken finns och fanns mycket rabbla-kunskaper (franska verb som bildar passé composé med être i stället för avoir till exempel), men det används faktiskt.
En annan meningslös kunskap från småskolans tid är att jag har läst någonstans att man skulle kunna namnen på kons fyra magar; vommen, nätmagen, bladmagen och löpgmagen. (Detta är egentligen alla idisslares magar har jag förstått, men det presenterades som kons magar.) Kunskapen om hur idisslandet faktiskt fungerade var det sämre med, men magarnas namn rabblades och fastnade.
Sensemaker
Ingen som känns vid rokokogaleffikoltesstesstimtimtifilhebre? Konfaläger 1972
Eftersom skolvärlden har gått över till Bb istället för B har ramsan börjat halta ännu mer "frosten bestal Esters .." .Jag har infört "Far beslagtog Esters askkoppar, dessutom gästernas"
Skicka en kommentar