Våren 1953 var Frank Sinatra på turné i Sverige. Det gick uselt. Mest känt är framträdandet i Finspångs Folkets Park, där hela 75 personer hade betalat för att få se världsstjärnan.
Eller om det var 57. Eller 18? Någon var det väl?
Men antalet besökare verkar ha underdrivits allt eftersom - lite som alla dessa konserter, där antalet besökare i efterhand är långt större än vad som ens hade kunnat få plats. Det är åtminstone vad Olle Häger m.fl. kommer fram till i dokumentären Frank Sinatra glömde aldrig Finspång. Jag har inte sett den (än), men de kommer fram till siffran 537 betalande. Vilket inte låter som ett fullt lika dramatiskt underbetyg åt den östgötska metropolens kulturella sinne, i synnerhet som Sinatra dels ogillades av fler kritiker än man kanske tänker sig, dels hade en svacka i karriären.
SVT: Frank Sinatra glömde aldrig Finspång
[Tipstack till Stig Sjölund]
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Jo, han har varit i Sverige vid ett antal tillfällen.....Själv var jag på hans konsert i Scandinavium i början av 1990-talet. Jag antar att du också var det.
Nej, jag har aldrig sett Sinatra.
Finns ju massa andra sadana artistrykten. B.l.a sa ska t.ex Jimmy Hendrix ha spelat i lilla Hofors, Gästrikland. Johnny Cash spelde iaf dokumenterat pa Österakeranstalten. Beatles och RollingStones sägs ju ocks ha varit lite här o där i svenska samhällen. (en god vän till migs, mor ska ha haft ett förhallande med Keith Richards pa sverigebesök. Sägs det.
Ater till Sinatra: En förblufande fakta jag lärt känna om honom är att hans signumlat "New York, New York" tillkom mycket sent. Den här laten käns väl för de flesta som en tidlös klassiker, och själv trodde jag att den iaf var en 50-talslat eller äldre.
Nej - laten skrevs 1977 som temasangen til Martin Scorseses film-musikal med samma namn. Filmen som var rollbesatt med tunga namn som Robert De Niro och Liza Minelli blev en flopp, men temalaten spelades in av Sinatra 1979, da laten blev en retroaktiv anakronistisk klassiker. (har även hört att sangen blev mycket känd pa grund av att den användes i marknadsföringen för staden New York som fatt daligt med besökare pa sent 70-tal tidigt 80-tal för att staden var valdigt sunkig, sa man försökt fa lite glamour igen)
Den skönaste liknande faktoiden (som jag faktiskt tror inte är en faktoid utan verifierad) tycker jag är att Beatles på sitt första sverigebesök 1963 fick vara förband åt Trio me' Bumba i folkparkerna..
Få ämnen är mer lockande för mytbildning. :-)
Kollar Trio me Bumba + Beatles, och jomen, det verkar bekräftat - inte alls så galet heller, eftersom TmB var stora men Beatles precis hade börjat, s.a.s.
NY, NY = sent 70-tal, jomen. Den hade kunnat spelas in långt tidigare, som t.ex. en låt med samma namn från 1944, "it's a helluva town". Knepigt med anakronismer.
Trio med bumba, den är kul!
Och Jonny Cash på österåker, den finns på skiva. Osteraker, som det heter på amerikanska.. Han talade lite svenska på inspelningen. "Jak happas ni tykkar om mig!"
Gott försök! (skratt)
Jag var själv inte där - jag var bara 9 år då Frankie besökte vår folkpark - men det råder därför inga tvivel om dess verklighet! Som gammal Finspångsbo vet jag att detta är väl dokumenterat, både inom och utom kommunen, så eventuella tvivlare kan sluta vara tveksamma till rådande fakta! FRANK SINATRA V A R I FINSPÅNG 1953! YES BOX!
Att spelningen ägde rum har inte ifrågasatts, bara publiksiffran. :-)
Jag har hört att Lauren Bacall var med. Hans Malmberg, fotografen, har en bild därifrån.http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&docid=aNbSA9v4UXwxUM&tbnid=4i3yMweaz9PZVM:&ved=0CAUQjRw&url=http%3A%2F%2Fwww.digitaltmuseum.se%2Fthings%2Ffrank-sinatra-p-turn-i-sverige-finspngs%2FS-NM%2FNMA.0036098&ei=DpL3U-TdMuWH4gTSvYCoAg&bvm=bv.73612305,d.bGE&psig=AFQjCNGv0q0owdyguNiRkKaohTWPPKMACw&ust=1408820095902217
Skicka en kommentar