Vanliga hästar har som bekant tre gångarter: skritt, trav och galopp.
Islandshästar har dessutom tölt.
De har dessutom en femte gångart: flygande pass. Denna är svårare och mindre användbar än i synnerhet tölten, och har därför blivit mindre känd. (En rolig detalj är att s.k. skeið i tillräcklig hastighet kallas flugskeið...)
Tölt - "en fyrtaktig gångart med fotförflyttningen vänster bak - vänster fram - höger bak - höger fram osv." - är heller inget unikt för islandshästar. Enligt en uppgift så har töltande hästar funnits lite varstans, men gångarten har avlats bort, och bara behållits på vissa platser. Som Baskien, Färöarna, och Island, m.fl.
Mer om detta på Wikipedia (eng.): Horse gait
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Passgång är ju ett mycket snabbt sätt att förflytta sig, och man har ju tävlingar med islandshästar i passgång. Så visst kan det vara användbart.
Visst kan den vara användbar, något annat skriver jag inte. Men jag är rätt säker på att man töltar mycket oftare.
Så finns den mindre smickrande, definitivt ej officellt antagna gångarten och ack så fruktade grisepassen. Grispass uppstår när tölten blir oren mot passtakt. Enligt den yngre generationen sisådär under 10 år så verkar den förhållandevis acceptabel trots sin avsagnad av elegans och kraft. Minns när jag som ridlärare och mamma hojtade till min yngsta dotter "Nu går hon i grisepass" och blixtsnabbt fick tillbaka "Det skiter jag i för det är skönt ändå".
Med skönt menar hon eg bekvämt. Ren tölt är absolut utan tvekan den absolut bekvämaste gångarten eftersom hästens rygg är väldigt still och som ryttare får man känsla av att flyta fram. Endast synintryck. vinden i håret och ljudet av trummande små hovar avslöjar en visst mått av hastighet.
Skicka en kommentar