Pimpa

Många retar sig rutinmässigt på nya ord, eller åtminstone ord som man uppfattar som nya i svenskan (eller förändringar ö h t). I detta exempel får den reaktionen sägas vara ovanligt motiverad:

Uttrycket lär ursprungligen härröra från engelskans pimp, som betyder hallick och förmodligen är det bilden av en sådan person i iögonenfallande prålig klädsel som skapat begreppet. [...] Och därifrån har det försvenskade pimpa kommit att symbolisera något lätt spektakulärt tillägg över huvud taget i vardagen; allt från udda mobilsignaler till - således - generöst garnerade pajer.

- Kenth Andréasson, GP: "Pimpade pajer [...]"

Men varifrån kommer då ordet pimp, hallick?

perhaps from M.Fr. pimper "to dress elegantly" (16c.), prp. [particip = "utövande" form] of pimpant "alluring in dress, seductive."

Så ordet har först betytt "välklädd", och sedan övergått till att beteckna en grupp med påfallande klädsel - för att därefter glida tillbaka till den tidigare betydelsen!? - Kanske det. Här en annan förklaring (som visserligen inte behöver innebära att den ovan är helt osann, det är inte sällan som ord påverkats från mer än ett håll):

Weekley suggests M.Fr. pimpreneau, defined in Cotgrave (1611) as "a knave, rascall, varlet, scoundrell."

- Online etymology dictionary: pimp

Sen är det en annan sak, att den aktuella betydelsen inte har kommit till på grund av att man sett ordet i medeltida franska, oavsett om det rör sig om en fascinerande "tillbakabildning" eller inte.