2022-11-06

Benkow "intervjuar"

- Är man journalist så skriver man det man ser och hör. Skulle man ljuga skulle man inte bli långvarig i branschen.

- [Staffan] Heimerson försvarar vännen Benkow, Resumé 8 november 2007

De hade lika gärna kunnat skriva "kollegan" … Men även om skråkänslan är stark i journalistkåren så hade nog så hett försvar mot bättre vetande stuckit i ögonen. För Heimerson kungjorde sitt förtroende över ett år efter att affären briserat:

 – Jag tog kontakt med Bill Gates personlige assistent och talskrivare Craig Beilinson som förnekar både att intervjun har ägt rum, och att Bill Gates skulle ha rest reguljärt i det aktuella fallet, säger norska Microsofts kommunikationsdirektör Eirik Lae Solberg.

- Aftonbladets Bill Gates-intervju kan ha varit fejk, DN 4 augusti 2006 (BB skulle ha lyckats få en plats intill BG på flyget)

Oprah Winfrey kjenner ikke Bjørn Benkow og hun har heller ikke blitt intervjuet av ham i desember 2005 i Los Angeles som han har påstått

- Oprah benekter Benkow-intervju, Dagsavisen 7 augusti 2006

Och så vidare ... Med sådana intyg behövs ju inget erkännande. Men för sakens skull:

Varför gjorde du det?

- För pengarnas skull. Jag har haft flera hjärtinfarkter och är i det närmaste rullstolsburen. Det har tärt på min ekonomi, säger han till Aftonbladet.

Men, understryker han, det är bara vissa saker som är lögn:

"Har träffat dem"
- Det som är fusk är omständigheterna och tidpunkterna. Jag har träffat alla dessa personer, fast vid andra tillfällen och på andra platser. Alla citat och faktauppgifter är korrekta.

Men att sälja fejkade intervjuer?

- Det var i ren desperation när jag upptäckte att ingen längre ville använda mina alster eftersom jag blivit för gammal.

- Offer för en bedragare, Aftonbladet 7 augusti 2006 (offret var alltså Aftonbladet …)

Oprah Winfrey, Julia Roberts, Bill Gates, Michael Schumacher, Kiefer Sutherland, Michael Douglas, Tom Cruise, Margaret Thatcher … Benkow fick, och sålde, "intervjuer" med bra många av tidens kändisar. Märkvärdigt många, kan man tycka. Hur kunde detta hålla såpass länge? Särskilt som de första misstankarna yttrades redan 1992, då Thatcher inte kände igen sig som intervjuoffer. Ändå dröjde det femton år innan Benkow blev dåtidens Terje. Varför?

Jag misstänker att något liknande inte skulle kunna hålla på lika länge nu för tiden. Men kan naturligtvis ha fel.


Inga kommentarer: