Idag finns det folk som tror på chemtrails, kolloidalt silver eller att Trump är en klipsk karl; dessa uppfattningar torde vara övergående. Det finns fortfarande en och annan som tror på scientologi, crop circles eller flygande tefat, fast dessa idéer har definitivt passerat bäst-före-datum och torde ha slocknat ut om en generation eller två. Å andra sidan finns det inget som hindrar att vanföreställningar kommer tillbaka; änglar har, av någon anledning, blivit märkvärdigt heta sedan några år. Däremot är det ytterst få som på allvar tror på näcken, tomtar och troll; dessa har sedan länge varit intressanta ur ett folkloristiskt perspektiv och inget annat.
Var på skalan ska man placera älvor? I den sistnämnda, såklart ... Om du inte bor på Newfoundland.
För på denna kanadensiska ö är älvorna, eller åtminstone uppfattningarna om dem, mer "aktiva" än någon annanstans. Det är heller inte några sentida älvor, oskyldiga, söta och bevingade småmänniskor à la Disney eller ens edwardianska eller viktorianska barnböcker (se bloggposten Hur man trollar fram älvor för ett fint exempel från tiden för första världskriget). Nej, här är det gamla tiders älvor som lever kvar, sådana som gärna busar med folk, eller ställer till det värre än så.
They play tricks and lead you over the edge or a cliff. They'll change people. Or you'll get a fairy blast when they hit you, and then nasty stuff comes out of the wound, like sticks, balls of wool and fish bones.- Barbara Rieti, folklorist
Sådana magiska älvskott vill man sannerligen inte utsättas för; man kan fundera på hur idén uppstod. Å andra sidan är en nära släkting desto mer känd: ryggskott kunde en gång i tiden kallas lappskott (efter trollkunniga samer man tänkte sig), djävulsskott eller trollskott.
Day Helesig: The Fairy Folklore of Newfoundland, Canadian Living:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar