2016-09-29

Vädersolstavlan

Anno Domini 1535. Tiughunde daghen i aprlis måna sijntes i Stocholm på himmeln sådana tekn så nær i från siv in til nio förmidda. Renoverat anno 1636.

Bildtextens "Renoverat anno 1636" tolkades länge som att vädersolstavlan i S:t Nicolai kyrka (mer känd som Storkyrkan) faktiskt renoverades det året. Så sent som 1999 kom man på att det som gjordes 1636 i själva verket var en kopia av den då 101 år gamla tavlan. Vart originalet tagit vägen vet ingen.

Tavlan utfördes alltså till minne av de anslående halofenomen som inträffade några timmar på morgonen den 20 april 1535. Den beställdes av Olaus Petri; i vilken mån den är en politisk inlaga riktad mot Gustav Vasa ska jag låta vara osagt, men det är sant och visst att mäster Olof hade mer än ett horn i sidan till kung Gösta. Oavsett hur beställare och samtid såg det hela så är det inte himlens vädersolar som fångat eftervärldens intresse utan tavlans jordiska del, med en av de äldsta avbildningarna av Stockholm. Det hindrar inte att granskningar av meteorologin och fysiken visat på en del egendomligheter. (Det lär även vara den äldsta realistiska avbildningen av ett halo.)

Till att börja med ligger zenit (högst upp på himlen) rakt fram, i mitten av den största cirkeln. Denna är en så kallad parhelisk cirkel som ligger parallellt med horisonten. De andra cirklarna, bågarna och vädersolarna har intressant nog återskapats i meteorologiska simuleringar:
Like beads, the real sun and five extra suns are strung around the parhelic circle. How do they correspond with a modern simulation? The two closest to the sun are common sundogs from plate oriented crystals. Within a few degrees of their correct sky position are shown two 120° parhelia – also from plate crystals. Opposite the sun is another brightening which is shown also in the simulation. This is the anthelion, not a true halo but a bright area where Wegener arcs from column crystals intersect the parhelic circle.
 - Atmospheric Optics: 1535, Stockholm, Sweden

Huruvida man även "krökt tiden" verkar inte lika självklart. Sidan ovan nämner konstnärens "precise single time portrayal of the sundogs and circumscribed halo" till skillnad från det då vanliga bruket att försöka samla ett dynamiskt förlopp i en enda bild, medan artikeln på Wikipedia, som förefaller pålitlig, tvärtom nämner att tavlan visar en serie händelser som inträffade under flera timmars tid. Där nämns även förkärleken för cirklar snarare än ellipser; måhända ett aristoteliskt arv?

Det finns en hel rad intressanta fel och liknande i bilden. Som att solen omges av en så kallad 22° halo, det är en cirkel vars omkrets ligger just så långt från solen på himlavalvet med solen i mitten; att solen här inte ligger i mitten kan vara en del av det justerade perspektivet. Att vissa skuggor indikerar en kvällssol i väster är ett roligt fel (scenen visar en vårmorgon). Ett betydligt intressantare är att Storkyrkan dominerar över slottet Tre Kronor; den detaljen torde ha funnits med när tavlan beställdes. En ännu mindre detalj sägs avslöja att tavlan inte är från 1535: De stora renässansfönstren på Tre Kronor som kom på plats först 40 år senare.

Wikipedia (eng.): Vädersolstavlan#Halo display
Wikipedia (sv.) Vädersolstavlan

Inga kommentarer: