Här är Hirta, huvudön i den lilla ögruppen St Kilda. Den ligger över sex (land)mil utanför Yttre Hebriderna. Det är, för att jämföra med Göteborgs skärgård, som om Brännö legat vid Skagen. Därefter är det fritt vatten till Grönland. Det är en mycket liten och mycket isolerad ö.
Här har det bott folk, länge och väl. Det finns lämningar från yngre stenålder och bronsålder. Förmodligen fanns här folk på vikingatiden, men från medeltiden och framåt finns uppgifter om en liten men fast skara öbor. De framlevde sina hårda liv i det enda samhället som helt enkelt hette "byn", mitt i bukten på bilden. De pinades av stormar, osäker tillgång på mat och bränsle, inavel (många nyfödda dog i en säregen krampsjuka), en feodalherre som bestämde såväl vad han betalade för deras varor som vad de fick betala för hans varor, och inte minst religionen, som lade en blöt svart filt över ett liv som var hårt som det var, och som fick den en gång dokumenterat levnadsglada befolkningen att bli tungsinta, surmulna, gudfruktiga kyrkbänksnötare.
Däremot vet vi på dagen när St Kilda förlorade sin fasta befolkning: Den 29 augusti 1930. De sista 36 invånarna, som ännu inte dött eller emigrerat, hade bett om att bli förflyttade in till land, en önskan som uppfylldes.
Efter nästa världskrig fann fastlänningarna skäl att åter befolka ön. Utöver ornitologer (ön har ett fantastiskt fågelliv) och andra turister så har en militärförläggning, till höger om byn, varit bemannad sedan 1950-talet.
Det finns mycket mer att skriva om denna fascinerande klippsamling ute i oceanen, men nu ska jag komma till en direkt faktoid: Sankt Kilda. För oavsett vad namnet kommer ifrån så syftar det inte på något helgon, om det ens funnits något helgon med det namnet. En lång rad förslag har lagts fram. Som vanligt har många en avgjord doft av folketymologi och/eller skrivbordskonstruktion. Andra är på fastare mark, när filologerna gjort sina läxor: det går inte att gissa i etymologi!
Ett förslag är att öarna fått namn efter en källa på Hirta. Kanske "god källa", sunt kelda på det gamla norröna språket, missuppfattats av holländska kartografer? Eller kanske samma kartografer (de holländska kartorna var helt överlägsna en gång i tiden, vilket gett en del avtryck även i våra egna vatten) först tog fel på Haskeir, en annan enslig ö i området som på den tiden hette Skildar, och sedan skrev det namnet "S kilda[r]"?
Wikipedia: St Kilda, Scotland
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Finns ett St Kilda i Australien. En nedgången badort utanför Melbourne. Säkert döpt efter det skotska originalet, men inte lika vackert och långt mer deprimerande.
Skicka en kommentar