Så här avrundades ett TV-program häromdagen:
Och i morgon, kära tittare, så skall vi träffa Kent-Ove Knas som kommer från ett annat solsystem. Han landade i Norsborg en majdag 1939, och nu har han skrivit en bok om hur det är på Hisposolytos, hans hemplanet.
Nej, just det där är påhittat. Av Johan Croneman på DN som förbluffad redogjorde för programmet Efter tio i TV 4 den 10 november, och försökte att dra till med något som lät lika förryckt som det han just fått höra på allvar. Alexandra Pascalidou gästades nämligen av den norska prinsessan Märtha Louise, som tror på änglar. Inte i bildlig mening utan bokstavlig, lysvesener. Liksom healing, telepati, och så vidare. Alexandra, som åtminstone jag trodde bättre om, var helt med på noterna: "Va? Nähä? Finns de här, nu, här i studion?"
Månne Cronemans bestörtning delvis beror på att han inte sett grav, ogenerad vidskepelse demonstrerad på detta sätt förut? Men i så fall får han vänja sig. Den mörka tiden är det nya svarta.
För tidningen Nära beskriver också änglar. Liksom samtal med döda, clairvoyance, tankeläsning, och en massa fånerier i samma stil. På fullt allvar, i glättad fyrfärg, finns på pressbyrån. Och Benny Rosenqvist och Jane Lyzell dillar om sina mediala förmågor i etablerade veckotidningar som Hemmets Journal respektive Året Runt. Där ingen skulle drömma om att trycka, säg, ett recept på pepparkaka och påstå att det är sockerkaka, men där det blivit rutin att överbringa påstådda budskap från döda släktingar.
Va? Nähä?
Medier i TV finns det också. Hela serier, flera stycken, där de får lägga sig i polisutredningar (!?) och allt. Och fler kommer.
21 % av oss tror att astrologi är vetenskap. I gruppen unga kvinnor är ni en tredjedel, säger 33 %. Åtminstone om en undersökning från Vetenskap & Allmänhet är att lita på. Fast just här hoppas jag, vill tro, att folk blandar ihop själva ordet med astronomi. Även om det ordet också förekom i enkäten. Lite snubblande på bokstäverna är så mycket behagligare att tänka sig än alternativet.
Croneman igen:
Missförstå mig rätt: Jag vill inte ta glädjen ifrån dem som tror på Gud, Jesus, änglar eller tomten, men hur gör man journalistik av det? Och skall man, eller rättare sagt, måste man? [...] Humbug blir ju just humbug i samma ögonblick som man ger den tillbörlig plats. Det är inget som bekymrar redaktionen på "Efter tio".
Hm. Croneman borde kolla med sina kollegor.
Som Maria Schottenius, också på DN. Hon lyssnade nämligen på Kajsa Ingemarssons program, som jag visst nämnt förut (här och här), och fann det förträffligt. Såväl Sanna Ehdins osammanhängande dravel om energier och ny bok som Cecilia Salmis om bioresonans (maskinen hon använder är värdelös men inte gratis, 155 000:- på hemsidan) och Anders Olssons andningsterapi. Kärlek och ljus, men inga jobbiga energi-sänkande frågor.
Att ge utrymme för all denna humbug verkar inte bekymra talkshow-redaktionen (en del av Ekot!) på SR P1 det minsta; chefen Anders Backlund hälsar att programmet "utgår från programledarens person och det som rör sig i dennes universum" (min kursivering). Kanske det inte heller bekymrar kulturredaktionen på DN? De vore förvisso i gott sällskap.
Vid närmare eftertanke kanske de där 21 % som tror på vetenskaplig astrologi är en korrekt siffra. Varför skulle allmänheten vara mer upplyst än landets journalister?
Länkar:
Ruffel & båg - om Pascalidous program på bloggen Den ömhet du är värd
TV4 i Änglaskolan - Johan Croneman i DN 11 november
Eftermiddagsparty - Maria Schottenius i DN 17 november
Astarte education - firman som änglamakerskorna* Elisabeth Samnøy och Märtha Louise
Fallande förtroende för forskare - Vetenskap & Allmänhet
e-Lybra - köp en egen bioresonans-maskin
* Ja, jag vet... Hej Ingmar! ;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej!
Tack för att du uppmärksammar VA-barometern!
Det kan nog vara så att en del tänker astronomi när de hör astrologi (det är telefonintervjuer, så de läser inte orden), men vi försöker motverka sammanblandningar genom att ge en förklaring till varje ämne. Astrologi förklarar vi med "studiet av stjärnteckens inverkan på våra liv", astronomi med "studiet av himlakropparna och universum". Ämnenas ordning i frågan slumpas så att de svarande får dem i olika ordning - för att undvika att ett ämne systematiskt påverkar svaren på ett annat.
Men om man inte lyssnar så noga på vad intervjuaren säger (vilket säkert kan hända i en del fall), så kan det förstås ske sammanblandningar. Dock ger vårt sätt att fråga lägre andelar som anser att astrologi är vetenskapligt jämfört med när förklaringar inte ges. Exempelvis i Eurobarometern (2005), där andelen svenskar som svarade så var högre (33%) än i våra undersökningar. Så någon nytta gör det!
A propos medias roll: Vi ställde faktiskt samma fråga till journalister i en specialundersökning 2005 (rapport 2005:6 finns på http://www.v-a.se/journalister/). Det var klart färre bland de tillfrågade journalisterna som bedömde astrologi vetenskapligt än det var av den tillfrågade allmänheten. Då, i alla fall!
Hej, och tack för förtydliganden. Ja, jag har även från andra håll fått indikationer på att det inte är det enkla fel jag hoppades på (det hade varit en illa utformad enkät). Kanske folk gravt missuppfattat vad "vetenskapligt" innebär, fast jag vet inte om det är bättre... Nä, det här var deppigt.
Skicka en kommentar