Det var i byn [by = stad] Köpenhamn. Fastän man blott var i början af juni hade hösten [høsten = skörden] redan börjat ute på landet, ty heden [heden = hettan] var mycket stor.
- Beyron Carlsson: Den skinnsjuke greven (1902)
Strax före sekelskiftet 1900 gav den danske författaren Herman Bang ut Det hvide Hus och Det graa Hus (notera att danskan vid den tiden inledde substantiv med versaler, så som man fortfarande gör i tyskan). De gavs 1902 ut i en volym i svensk översättning. Eller vad det nu var.
Dock förtages det goda intrycket till god del på grund af översättarens bristande kännedom om danska språket.
- Kortrecension i Korrespondenten, 28 november 1902
För den unge (22 år) David Sprengel var tydligen så oerfaren i det danska språket att han gick i en rad av de fällor som kallas falska vänner: Ord som är så lika svenska att man lätt kan tro att de är desamma. I gengäld hade han tillräckligt mycket självsäkerhet för att översätta en hel bok. Det var dess översättning som inspirerade Carlsson på DN att komponera Den skinnsjuke greven, "Öfversättning från danskan efter i dagarna givet exempel". Sidan med texten har ett litet lexikon, för den som likt Sprengel inte kan tillräckligt med danska för att se vad som är vad.
Jag har inte hittat några texter ur Två hus. Däremot ett fint smakprov ur en senare bok, där Sprengel efter en vistelse i Danmark berättar om vad han sett och hört. Som här, om husbyggande:
Han upplyser sålunda att "enligt Frederiksbergs och Köpenhamns byggnadslagar respektive hälften och tredjedelen af grunden måste lämnas obebyggd", hvilket blir begripligt först om man genomskådar att det danska g r u n d (= tomt) på hr Sprengels svenska naturligtvis också heter "grund", hvaraf i sin ordning följer att "tomtägare" på samma vackra språk blir "en grunds ägare". Till fullständigheten hör att det författaren kallar "byggnadslag" i vårt land heter "byggnadsstadga" och att han genomgående använder det danska ordet "prioritet" i stället för det svenska "inteckning".
- DN 6 december 1904
Men fler än hr Sprengel fastnade i danskans fällor. Det var särskilt fallet när en större andel tidningsmaterial kom från det språket.
Vid Kulmangel ha många verk tvingats att inställa sin verksamhet …
Orten Kulmangel dyker upp då och då i materialet, på grund av inställd produktion eller ångfartyg som sökt nödhamn – men inga andra orsaker. Börja inte leta utmed kuststräckor efter Kulmangel, för ordet är danska kulmangel = kolbrist.
- GHT 10 januari 1894
I en artikel om franska socialister utökas deras led med den dittills okände Marx Svigerson. Vem är det? Det är Paul Lafargue, som händelsevis var Karl Marx svärson, svigerson på danska. Eller Svigerson som det skrevs på den tiden, vilket gjorde det ännu lättare att falla i fällan.
Det kanske roligaste exemplet har jag inget klipp med. I de danska tv-tablåerna som Expressen länge körde med kunde man på 1960-talet läsa om ett program som hette Kryddsill:
20.20 Kryddsill. Fyra journalister ställer närgångna spörsmål till en politiker.
- Expressen 25 september 1963
Programmet hette Krydsild = korseld. Nog verkar det som om Sprengels anda levde kvar länge och väl.
3 kommentarer:
Jag har hört från en dansk att det bara finns halvtreds ord som verkligen skiljer danskan från svenskan, inklusive några falska vänner. Det tycker jag är roligt.
MVH
Hans
"Kryddsill" kunde man läsa om redan i Purres Stilblommor & Grodor, skriven 1934, så den som översatte tv-tablån några decennier senare hade tydligen inte den bokens innehåll aktuellt:
"Slutligen har man i ett politiskt diskussionsreferat fått läsa om 'de olika meningarnas kryddsill'. I den danska texten har stått Krydsild - korseld."
Tror inte denna bloggposts kunnat skrivas utan Purres superklassiker. Minns inte om jag sett Svigerson hos honom men de övriga finns definitivt där. Hans Kryddsill låg längre tillbaka såklart, att hitta ett modernare exempel var extra roligt.
Skicka en kommentar