Karl XII skriver brev

Den 26 november 1702 befinner sig Karl XII i byn Novizize utanför Sandomierz ("Sandomir"), i vad som åtminstone idag är sydöstra Polen (kanske det var det även på den tiden). Fälttåget mot August II pågår för fullt. 

Kungen skriver brev till Magnus Stenbock. Han är en av krigets nyckelpersoner, som fått flera viktiga uppgifter och utfört dem till belåtenhet.

Så måste I ock förfara med alla de andra, som I kan räckia til, så at de antingen blifva tvungne nolens volens [mot sin vilja] följa med oss eller ock blifva så förstörde, at de kunna minnas, at en Måns Bock hafver varit der. De orter, som är anslagne til Cron-Armeens qvarter, dem måste I intet skona utan taga af dem til vår Armees nytta, så at det intet blifver stort för de andra igen.

För tillfället arbetar "Måns Bock" med att få fram anhängare och inte minst kontributioner; "skadestånd", det vill säga plundrande. Ibland krävdes hårda tag. Ibland brändes hus och hela samhällen ned. Det är en bister verklighet som beskrivs.

Jag vill nu intet längre uppehålla eder utan recommendera[r] eder Contributions skyndsamma indrifvande och Partiets conserverande och at de utskrifna Svenska ryttare och knecktar, som äro på partiet, måtte alla blifva upmuntrade. Och jag förblifver min herr[es] välvillige Carolus.

Att ligga i fält innebär mycket korresponderande. Det skötte kungen självt, utan sekreterare märkligt nog. Breven skrevs sällan under optimala former, oftare i hast, i befintligt väder, mot husväggar, sadlar, soldatryggar ... Och då kunde det inte hjälpas att en del bokstäver och ord blev oläsliga, markerade med "...". 

P. S. Våra vitiner [grundgående båtar av mycket enkelt slag] och Pråmar äro nu redan mäst alla förbi Sandomir och ... en del redan hint til Casimir. Ved Sandomir ärnar jag låta en del af Armeen och marchera på andra sidan om strömmen, för ... beqvämlighet skull.

Fast börjar det inte bli väldigt många "..." nu..?

Den soldaten I sidst skref om vara .... dömd från lifvet, för det han supit sig full och blifvit som döder efter ... marchen, ... afstraffa med 9 gånger gatulopp.

Här får vi förklaringen:

Vassment [holländsk svordom, ung. "fan också"], jag slog bläck på papperet nu, men jag ijss [ids] intet skrifva om. I lärer väl kunna läsat ändå.

Brevet finns bevarat på Riksarkivet. Direkt under fläcken, på ömse sidor om pappersvecket, ses orden "slog blek". På sätt och vis är det ett av landets finaste historiska dokument: Inte renskrivet och tillrättalagt, utan i befintligt skick.

Text från Konung Karl XII:s egenhändiga bref: Magnus Stenbock (utgiven av Ernst Carlsson 1893). Den källan kan inte rekommenderas nog. Caroli brev är betydligt mer lättlästa och tillgängliga än man kan tro, trots att man bara justerat stavningen en aning.