2020-10-02

Bristol, Alaska

Det finns många berättelser om hägringar och vanföreställningar, men ingen intressantare och underligare än den om hägringen av den tysta staden, som kan ses nära Pacific-glaciären i Alaska. Den underbara hägringen upptäcktes av indianer, som berättar om staden i molnen. Hägringen kan ses i början av juni, kl 17–18. Den stiger upp från glaciärens sida. Den liknar först en tjock dimma, för att sedan bli tydligare, så man kan urskilja spökstaden med gator och träd, höga spiror, väldiga gamla byggnader, som ser ut att vara uråldriga moskéer eller katedraler. Staden förefaller att hysa 25–30 000 invånare. Ännu har ingen lyckats identifiera den, men flera menar sig känna igen platsen. Det finns ingen stad i den stilen i Alaska, inte heller i något annat land på flera tusen miles.

- "The Alaska Mirage", The Daily Chronicles 1 oktober 1892

"Indianerna" torde ha uppfunnits av Richard Willoughby, ibland kallad "professor" (vilket han inte var). Det var han som ägde negativet, påstod att det var taget den 25 juni 1888 (enligt honom syntes hägringen från 20 juni till 10 juli varje år) i Alaska, och sålde kopior för 𝇍75 styck.

The photograph was even mentioned in some of the numerous accounts of Alaskan travelers, as well as books such as the best-selling "The Wonders of Alaska" by Alexander Badlam in 1891. The story was repeated in newspapers across the entire country.

- The Silent City of Alaska, Stories in the News, 3 mars 2017

Willoughby dog för övrigt 1892. Vid det laget hade han gjort sig en god summa på bilden.

Jag uppmärksammades på "den tysta staden" av det fina twitterkontot @kungorelser, som postade följande notis häromdagen:

- Östersundsposten, 15 juli 1901

De två glaciärerna ligger intill varandra så den detaljen låter jag vara. Men det märkvärdigaste i ÖP:s notis är kanske att när hägringen väl identifierats med Bristol så var den inget mysterium längre. Fotografiet som Willoughby påstod att han tagit i Alaska hade tagits av någon annan, som vid tillfället stod på Brandon Hill i Bristol, England.

Eller så är det märkvärdigaste med hela historien de som påstod sig ha sett hägringen. Som hertigen av Abruzzerna, vars expedition verkligen ägde rum, och där fler deltagare vittnade om synen. Eller L. B. French, som enligt New York Times 1889 påstod sig ha sett den i ca 25 minuter (notera den oavrundade tidsperioden!) över Glacier Bay.

Eller så är det märkvärdigaste att folk alls köpte idén till att börja med. Bilden längst upp ser inte ut som en hägring; den ser ut som ett skamfilat fotografi, vilket den också är. Det bidrog nog att folk även i USA visste lika lite om Alaska som de visste om Saharas inre; det var en mystisk, frusen ödemark, dit underbara ting kunde förläggas. Inte minst som det var så besvärligt att bekräfta eller avfärda dem.

I Alaska finns en bukt som heter Bristol Bay (uppkallad efter earlen av Bristol). Det är det närmaste den engelska staden man kommer i den delstaten.


2 kommentarer:

Anonym sa...

Kanske är det sådana här historier som fått folk att tro att ”hägringar” är någon sorts kollektiva hallucinationer?
https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/HollywoodMirage

Hexmaster sa...

Intressant! Varifrån kommer palmerna i populärkulturens hägringar? Får grävas i någon gång. Idén fanns åtminstone på plats när "The Silent City" lanserades.